RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Därför är inflationen fortfarande så hög

Matpriserna steg i januari. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg /TT

Ekonomi (TT)

Det verkar ta längre tid än väntat att få inflationen att bromsa in. Trots flera räntehöjningar steg den underliggande inflationen i januari. Vad beror det på?

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, ger sin bild.

Vad driver upp inflationen i januari?

– Prisförändringarna är oftast större i början av året än i slutet av i året, även om 2022 var ett undantag. Men det har funnits ett uppdämt behov hos många företag att höja priset, men också en möjlighet eftersom efterfrågan har varit så exceptionellt stark.

.

Biter inte räntehöjningarna på konsumtionen?

– De har börjat bita. Därför är jag förvånad över att priserna på framförallt tjänster och mat var mycket högre än vad vi trodde. Fönstret för prishöjningar börjar att stängas eftersom efterfrågan mattas av, därför trodde vi inte att det skulle komma så stora prishöjningar som det gjorde nu.

.

Hur märks det att efterfrågan mattas av?

– Hushållen köper allt färre varor och tjänster, det minskade redan under det fjärde kvartalet. Den trenden tror vi fortsätter under 2023 och det gör att det kommer bli rejält svårare för företagen att vältra över prishöjningarna på konsumenterna.

– Vi tror fortfarande att inflationen kommer att dämpas ordentligt under 2023, men det verkar ligga längre fram än vad vi tidigare har trott. Men inflationsprognoser är osäkra, det visade inte minst måndagens siffra.

.

Går alla prisökningar att motivera med ökade kostnader?

– Det är jättesvårt att säga. Konjunkturinstitutet gjorde en rapport i höstas där de pekade på att fram till dess kunde priserna förklaras av ökade kostnader.

– Jag skulle ändå bedöma att det tidigare under 2022 fanns ett inhemskt prispåslag på inflationen. Efterfrågan var så stark och lönsamheten i näringslivet under den första delen av 2022 var ovanligt bra, vilket tyder på att man lyckats parera kostnadsökningarna.

.

Vad sticker ut i den svenska inflationen jämfört med andra länder?

– Den är lite högre än i många andra länder, men man ska inte överdramatisera det utan det är en ganska liknande bild jämfört med USA och många länder i Europa. Vi har en svag krona som möjligen ger en extra skjuts åt inflationen i Sverige. Även om kronan bara påverkar på marginalen så är alla bidrag till inflationen ovälkomna i en sån här situation.

Johanna Ekström/TT

Fakta

I januari sjönk inflationen enligt måttet KPI i årstakt till 11,7 procent, jämfört med 12,3 procent i december. KPI mäter den totala inflationen, inklusive energikostnader och ränteförändringar.

Inflationen enligt måttet KPIF är det Riksbanken har som riktmärke för sitt inflationsmål. I det är ränteeffekterna borträknade. Det sjönk till 9,3 procent i januari från 10,2 procent i december.

Men exklusive energipriserna steg inflationen i januari till 8,7 procent, mot 8,4 procent i december.

Källa: SCB