Färre bönder ställer om till ekologiskt

Magnus Nyman, ekobonde på Källunda gård, på fältet med ekologisk råg i skånska Häglinge. Bild: Johan Nilsson/TT

Lantbruk (TT)

Lägre skörd, brist på stallgödsel, mättad marknad och snåla konsumenter – den som vill satsa ekologiskt stöter på flera hinder. Staten betalar samtidigt ut miljoner i bidrag för att få fler att ställa om till ekologiskt varje år. Men det är ett stöd som allt färre intresserar sig för.

– Det är ointressant med bidrag, det bara snedvrider och hamnar ofta i fel fickor. Ge oss ordentligt betalt för produkterna vi säljer i stället!

Ekolantbrukaren Magnus Nyman har bestämda åsikter om vad han och landets andra ekobönder behöver: mer politisk styrning och hårdare press på marknad och konsumenter.

Han böjer sig ner över sina ännu låga – men frodigt gröna – rågplantor av äldre modell vid markerna som tillhör Källunda gård söder om Hässleholm.

Här är all produktion ekologisk sedan 1995.

Mindre skörd

Magnus Nymans åkrar är uppodlade med äldre sädesslag, som smithråg och svedjeråg som har många år på nacken.

– Ja, vi odlar bara kulturspannmål från slutet av 1800-talet fram till 1950-talet, som är framtaget utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödning, säger Magnus Nyman och fortsätter:

– Vi får ju mindre skörd på grund av att vi kör ekologiskt och att vi har kulturspannmål som ger lite lägre skörd.

Rågen mals ner till ekologiskt mjöl och säljs till både bagerier och konsumenter. Ett kilo härifrån kostar 25 kronor. Mer än dubbelt så dyrt som vanligt mjöl i butik.

– Alla vill äta ekologiskt, men det är inte alla som vill betala mer för det.

Färre vill ställa om

Giftfritt och naturligt – det är så här regeringen vill att fler ska odla. För den som vill ställa om och upprätthålla ekoproduktion finns olika stöd att söka via Jordbruksverket – med ett tydligt mål i sikte. Enligt regeringens livsmedelsstrategi ska nämligen 30 procent av den inhemska produktionen vara just ekologisk senast år 2030.

Men utvecklingen står och stampar. Just nu är bara cirka 20 procent av den svenska jordbruksmarken ekologiskt odlad, och färre nya lantbrukare söker varje år det särskilda omställningsstöd som finns, enligt siffror från Jordbruksverket.

År 2016 sökte 742 nya lantbrukare stöd för att just ställa om hela eller delar av sin produktion. En siffra som sjunkit varje år sedan dess.

2020 var antalet nya sökande nere på 365 stycken. Orsaken?

– Marknaden är ju mättad inom de flesta områden, så de får inte avsättning för sina produkter, säger Dan-Axel Danielsson som är rådgivningsexpert på Jordbruksverket.

– Det finns lantbrukare som skulle vilja lägga om, men kan inte få den merbetalning som man borde få för sina ekoprodukter för att det ska vara lönsamt.

"Står sig mycket bra"

Men även om ökningstakten för ekologiskt lantbruk mattats av så ligger Sverige ändå rätt bra till – om man frågar forskare.

– Min uppfattning är att i grunden mår det svenska ekologiska lantbruket väldigt bra och står sig mycket bra om man tittar internationellt. Vi har hög andel ekologisk odling både på produktions- och konsumtionssidan, säger professor Henrik G Smith vid centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet och fortsätter:

– Men det är möjligt att det finns en mättnad på marknaden vad gäller ekologiska produkter.

Henrik G Smith leder den just nu största pågående tvärvetenskapliga studien om ekologiskt svenskt lantbruk vid Lunds universitet och SLU – en studie som fokuserar på vad som egentligen begränsar den ekologiska lantbruket i landets slättbygder.

Ökat fokus på klimat

Redan nu kan forskarna peka ut flera orsaker: Dels kan lantbrukare känna sig tveksamma till ekologisk odling av ekonomiska skäl – eftersom den leder till lägre produktion än konventionell odling. Dels är bristen på stallgödsel, som används som näring, ett stort problem för många.

Ekologisk odling tillåter naturligtvis inte heller kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel, understryker Henrik G Smith.

– Då hamnar vi i två viktiga problem. Det ena är att klara näringsbalansen på gården och det andra problemet blir att klara problem med skadegörare och ogräs.

Inför framtiden bör den ekologiska odlingen dessutom ta sig en funderare på hur den förhåller sig till marknaden. När många vill ha klimatsmarta och lokalt producerade produkter kan det leda till en högre efterfrågan på vegetariska produkter, säger Henrik G Smith.

– Det kan påverka ekologiska odlingen, som ju är mer djurberoende än den konventionella odlingen.

"Var ta gödningen?"

Hur ekologisk odling påverkar klimatet har varit en het potatis. Kritik rör alltifrån transporter till mindre skördar, eftersom ekologisk matproduktion kan kräva större markareal för större skörd.

Djurhållning, med tillhörande foderodling och behov av traktorer, leder till utsläpp av växthusgaser. Den nödvändiga tillgången till stallgödsel på ekologiska gårdar förutsätter nämligen djur – något som matchar illa med klimathänsynen som egentligen kräver färre djur.

På Magnus Nymans gård finns ett drygt tjugotal kor av lantrasen Simmental. Nödvändigt, berättar han.

– Om du inte har korna – var ska vi ta gödningen då? Det kan man ju fråga sig.

Ett annat klimatproblem som drabbar ekologiska produkter är behovet av frakt. Ett strukturellt samhällsproblem, enligt Magnus Nyman som säljer många produkter – kött, rapsolja, potatis och mjöl – direkt i gårdsbutiken.

– Bara för att det är ekologiskt måste du inte frakta det. Men vi har satt oss i den situationen att vi ska frakta varar fram och tillbaka hela tiden, säger han och fortsätter:

– Visst, om du jämför och tar en konventionell gröda här, maler den hemma och säljer den direkt till grannen så är det ju bättre än att jag odlar ekologiskt och kör det till Malmö. Men anledningen till att jag kör ner till Malmö är ju att jag inte säljer allt här.

Anna Karolina Eriksson/TT

Magnus Nyman, ekobonde, på fältet med ekologisk råg på markerna som tillhör Källunda gård i Skåne. Bild: Johan Nilsson/TT
Små rågplantor på väg upp. Senare på säsongen når de en imponerande höjd på nära två meter. Bild: Johan Nilsson/TT
Professor Henrik G Smith vid Centre for Environmental and Climate Science (CEC) fotograferad vid slätten utanför Lund. Bild: Johan Nilsson/TT
Redan som 15-åring sådde Magnus Nyman sitt första spannmål. Sedan 1995 kör han strikt ekologiskt och har grisar och ett tjugotal lantkor av rasen Simmental på sin gård. Bild: Johan Nilsson/TT
Magnus Nyman, ekobonde på Källunda gård. Bild: Johan Nilsson/TT

Fakta

Sverige hade 58 800 lantbruksföretag (hel.- och deltid) år 2020.

När det kommer till ekolantbruk fanns 5 700 stycken år 2019.

Runt 20 procent av den svenska jordbruksmarken odlas i dag ekologiskt, och ökningstakten har minskat. Målet i Sverige är 30 procent år 2030.

EU har som mål att öka sin ekologiska jordbruksareal till totalt 25 procent år 2030. I dag är 8,5 procent som helhet – i genomsnitt – ekologisk.

I Sverige kan man söka stöd via Jordbruksverket för att bedriva ekologiskt lantbruk.

Dels kan den som har certifierad ekologisk växtodling eller djurhållning få ersättning för ekologisk produktion. Det går också att söka ersättning för att ställa om till ekologisk produktion.

Färre söker det här sistnämnda omställningsstödet.

Så här många har sökt en ny omställningsersättning de senaste åren:.

Stödår Antal nya unika ansökningar

2016 742

2017 697

2018 552

2019 455

2020 365

Totalsumma: 2 811

(I tabellen finns inte lantbrukare som har fått eller kan få avslag, avvisning eller avskrivning på sin ansökan om ersättningen. )

(Siffror ovan avser antal unika lantbrukare – alla lantbrukare räknas alltså bara med en gång under de fem åren, även om en lantbrukare sökt och beviljats omställningsstöd flera gånger.)

Källa: Jordbruksverket

Fakta

Regeringens livsmedelsstrategi omfattar hela livsmedelskedjan och innehåller mål fram till 2030.

Bland annat ska produktionen av livsmedel öka, liksom lönsamheten, exporten och innovationskraften i livsmedelskedjan.

Ett av målen är att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen, det vill säga den mat som serveras på sjukhus, skolor och äldreboenden, ska utgöras av ekologiska livsmedel.

Ett annat mål är att 30 procent av den inhemska produktionen ska vara ekologisk samma år.

Källa: Regeringen

Fakta

Studien är tvärvetenskaplig och påbörjades vid Lunds universitet och SLU för två år sedan. Den ska pågå i ytterligare cirka tre år och fokuserar på vad det egentligen är som begränsar den ekologiska lantbruket i slättbygd.

Forskarna studerar alltifrån det ekologiska lantbrukets ekonomiska perspektiv till odlingsförutsättningar, exempelvis förekommande växtföljder samt förekomst av skadedjur och ogräs samt markförhållanden.

Studien leds av professor Henrik G. Smith vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Medverkar gör även forskare från Lunds universitet och SLU.

Källa: Lunds universitet och SLU