RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Inflationen nära topp – matpriser kan klinga av

Ekonomi (TT)

Högre räntor lyfter inflationen ett tag till. Toppen på över tolv procent ligger troligen ett par månader bort. Men matpriserna väntas snart sluta stiga, spår bedömare.

På fredag kommer nya siffror som spås visa ännu högre inflation.

– Den goda nyheten är att inflationen har toppat. Den dåliga nyheten är att priserna fortsätter att stiga från redan höga nivåer, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank.

Men det finns olika sätt att mäta inflation. Det rena inflationsmåttet (KPI), inklusive alla fördyringar som hushållen möter, även räntor, har inte vänt riktigt ännu.

– Den stiger till lite över tolv procent i december, och dessvärre är det inte toppen, den kommer att stiga ett par månader till och nå en topp på 12,6 procent i februari, spår Andreas Wallström.

"Närmar oss en punkt"

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, är inne på ungefär samma spår. Matpriserna har vägt tungt i hushållens plånböcker senaste året, med en årlig prisökningstakt på runt 18 procent. Det kan i bästa fall vara slut med det nu. Matprisinflationen bedöms lugna ner sig som en effekt av fallande världsmarknadspriser på spannmål och att transportkostnaderna slutar att öka.

– Vi närmar oss en punkt där matpriserna inte ökar månad för månad, säger Torbjörn Isaksson.

Å andra sidan är den svaga kronan ett orosmoln, mycket livsmedel som importeras blir därmed dyrare.

Kraftig nedgång

Ekonomkåren tror, i likhet med Riksbanken, att inflationen faller markant under 2023. Andreas Wallström på Swedbank sticker ut hakan och tror till och med på lägre inflation än Riksbankens inflationsmål nästa år (2024), det vill säga lägre än två procent.

Men några direkta prissänkningar är knappast att vänta (bara att de inte stiger i pris lika mycket som förut), kanske dock på enskilda produkter och under en viss tid.

– Tillfälligt kan klädpriserna sjunka, det väntas mycket reor eftersom många sitter på stora lager, säger Wallström.

Även energipriserna kan tänkas falla, även om osäkerheten där är stor. Just elen är avgörande för var inflationen tar vägen. Dels slår de direkt på hushållens räkningar, dels indirekt genom att företag drabbas av högre kostnader, som de tar ut av konsumenterna.

Räntehöjning väntas

Riksbanken använder sig av ett mått (KPIF) som räknar bort ränteeffekter. Där väntas prisökningstakten vända ned från en topp i december på cirka 9,5 procent.

– Med lite tur har vi toppen bakom oss, säger Torbjörn Isaksson, men betonar att osäkerheten om prisutvecklingen är ovanligt stor.

Trots att inflationen kan ha nått toppen enligt Riksbankens sätt att mäta, räknar de flesta bedömare med att det ändå blir ännu en räntehöjning med 0,50 procentenheter i februari, utifrån Riksbanksledningens sätt att resonera.

Här spelar andra centralbankers agerande stor roll. Europeiska centralbanken väntas gå hyfsat tufft fram. Det pressar svenska Riksbanken att hänga på, annars försvagas kronan vilket riskerar trycka upp inflationen när importen blir dyrare.

Olle Lindström/TT