ELKRISEN

Nytt orosmoment för ESS – elpriset

Gräs frodas på den 537 meter långa acceleratortunneln med målbyggnaden i bakgrunden på ESS ( European Spallation Source ) i Lund i november 2022. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Ekonomi (TT)

Pandemin förlängde byggtiden och kostnaderna har skenat.

Nu riskerar dessutom det höga elpriset att ställa till det för ESS – Europas stora forskningscentrum för avancerad materialforskning utanför Lund, rapporterar P4 Malmöhus.

– Vi ska diskutera hur vi kan prissäkra, säger Helmut Schober, chef för ESS, till radion.

ESS som byggs utanför Lund ska rymma världens kraftigaste neutronkälla och beräknas i nuläget stå klar i slutet av 2027. Projektet har kantats av problem, inte minst budgetmässigt. Nu har även det höga elpriset hamnat i fokus.

Anläggningen förväntas förbruka 180 gigawattimmar el per år i full drift – en förbrukning som enligt Sveriges Radio motsvarar en åttaprocentig ökning av elanvändningen i hela Lunds kommun. Efter årsskiftet ska ledningen för neutronkällan träffa Kraftringen och Eon för att diskutera elfrågan.

Det första spadtaget för ESS togs 2014. Projektet har försenats, bland annat på grund av tekniska utmaningar och pandemin. Budgeten har inte heller visat sig hålla. Sverige och Danmark är värdländer för ESS, som håller på att byggas på åkermark utanför Lund, men hela 13 europeiska länder ingår i det konsortium som bygger anläggningen.

Förhoppningen är att ESS ska möjliggöra framtida upptäckter inom bland annat nanoteknologi, life science, läkemedel, materialvetenskap och experimentell fysik.

Anna Karolina Eriksson/TT

Fakta

European Spallation Source (ESS) som byggs utanför Lund ska rymma världens kraftigaste neutronkälla.

Processen kallas spallation. Protoner skickas med en hastighet som är 96 procent av ljusets in i ett roterande målhjul av volfram och då genereras neutroner.

Dessa leds sedan vidare ut till olika vetenskapliga instrument där de kan användas för experiment. Med neutronernas hjälp kan olika material undersökas på atom- och molekylnivå. Därför liknas ESS ibland vid ett jättelikt mikroskop.

ESS är ett europeiskt samarbetsprojekt, som drivs i form av ett europeiskt forskningsinfrastrukturkonsortium. Sverige och Danmark är värdländer.

Övriga medlemsländer är Tjeckien, Estland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Norge, Polen, Spanien, Schweiz och Storbritannien.

Enligt nuvarande plan ska ESS tas i bruk i slutet av 2027.

Om budgeten hålls blir slutnotan för bygg- och driftskostnader från byggstarten 2014 fram till färdigställandet 2027 3,3 miljarder euro i 2013 års prisnivå.

Källa: ESS