DEN DIGITALA UTVECKLINGEN

Svenskarna överger kontanterna

Ekonomi (TT)

Svenskarna överger kontanterna alltmer, och det gäller även äldre personer.

Bara 8 procent betalade med mynt och sedlar vid sitt senaste köp, enligt Riksbankens undersökning. I stället swishar svenskarna eller betalar med kort.

Kontanterna försvinner alltmer. Riksbankens senaste betalningsundersökning visar att kontantanvändningen minskar stadigt. 2020 hade nästan hälften av svenskarna använt kontanter de senaste 30 dagarna, men 2022 är andelen bara runt 30 procent. I stället är det Swish eller kort som gäller.

Enligt Riksbanken har swishandet ersatt kontanterna, drygt 80 procent av dem som Riksbanken frågat svarar att de har använt Swish den senaste månaden, jämfört med 52 procent 2016. Framför allt används Swish för betalningar mellan privatpersoner eller vid köp på internet, inte så mycket för köp i butiker.

Alltfler börjar också använda sin mobil för betalningar, en av fyra säger sig nu ha tillgång till något annat betalningsmedel i mobilen än Swish.

Minskat rejält sedan 2010

Bara 8 procent svarar i årets undersökning att de använt kontanter vid sitt senaste köp, 2010 var andelen 40 procent.

Även äldre har i högre utsträckning slutat med kontantanvändningen – sedan 2020 har de äldsta tillfrågade (65–84 år) som säger sig ha använt kontanter vid sitt senaste köp minskat rejält. Från cirka 16 procent till cirka 9 procent. Riksbanken tror att de kan hänga ihop med pandemin, då många blev mer vana vid digitala betalningar.

Fast kontantanvändningen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. I Dalarna, Gävleborgs län och i Örebro län håller man fast mer vid sina mynt och sedlar, jämfört med hur det är i övriga landet. Där svarade mellan 15 och 17,9 procent att de använt kontanter vid sitt senaste köp.

I Kalmar, Södermanland och Västmanland är det annorlunda. Där har bara mellan 0 och 2,9 procent betalat kontant vid senaste köpet.

Fast övergången till digitala betalningar skapar också problem för många. De som saknar tillgång till digitala betalningssätt har svårt att betala räkningar eller lösa in utbetalningar, enligt Riksbanken.

"Riksbanken anser att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Kontanter i krislägen

Möjligheten att betala kontant är inte minst viktigt i krislägen, enligt Riksbanken.

"För att öka motståndskraften i betalningssystemet behöver man skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter vid störningar i elförsörjningen eller datakommunikationen. Flera aktörer på betalningsmarknaden arbetar med denna fråga och det är viktigt att detta arbete prioriteras", skriver Riksbanken.

Riksbanken fortsätter samtidigt med att ta fram en digital e-krona som komplement till kontanter i Sverige.

"E-kronor skulle ge allmänheten tillgång till statligt utgivna pengar även om kontanterna marginaliseras ytterligare. Ambitionen är också att förstärka betalningsmarknadens motståndskraft samt bidra till innovation", skriver Riksbanken.

Riksbanken siktar dessutom på att få svenska banker att flytta Swishbetalningar i Sverige till Riksbankens så kallade RIX-system innan sommaren 2023.

Joakim Goksör/TT