Så ska ungas psykiska hälsa bli bättre

Vård (TT)

Barn som mår dåligt måste fångas upp snabbare av vården, det är grundbudskapet i den utredning som socialminister Lena Hallengren (S) tog emot idag.

Larmrapporterna om barn och ungas psykiska ohälsa har varit många de senaste åren. Självrapporterande besvär som exempelvis ångest och oro har särskilt ökat bland yngre kvinnor, visar den senaste nationella folkhälsoenkäten från Folkhälsomyndigheten.

Vid lunchtid tog socialminister Lena Hallengren (S) emot en delredovisning av utredningen "En sammanhållen god och nära vård för barn och unga" från utredaren Peter Almgren som fick uppdraget i december 2019.

– Vi behöver fånga upp barn i rätt tid, säger Peter Almgren.

Det finns signaler om ökade påfrestningar med anledning av pandemin, inte minst när det gäller de psykiska besvären, menar FHM. Exempelvis ökade samtalen till Bris som rör ångest med drygt 60 procent 2020 jämfört med året innan.

– För den som mår dåligt måste vården finnas där med god kompetens och enkel ingång, säger Lena Hallengren.

– Barn måste få vård innan de mår så dåligt att de måste söka specialistvård.

Förslaget från utredaren är att skapa en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård mellan 0 och 20 år.

När det gäller psykisk ohälsa föreslås ett bredare förhållningssätt och att insatser ska kunna ske före diagnos.

Både socialministern och utredaren betonade vikten av att barn som mår psykiskt dåligt inte hamnar mellan stolarna och att det blir föräldrar eller andra anhöriga som får försöka hålla ihop alla olika kontakter med vården.

– Målet är att få en helt köfri barn- och ungdomspsykiatri, säger Peter Almgren.

Grunduppdraget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Förslaget ska nu ut på remiss.