DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Debatt: Relevant att ta med uteblivna skatteintäkter i utanförskapets kostnader

20170113 - Deprimerad man står och tittar ut genom fönsterFotograferna Holmberg / TT / kod 96 Bild: Martina Holmberg / TT

Det är anmärkningsvärt att Jesper Strömbäck och Ann-Therese Enarsson beskyller Svenskt Näringsliv för desinformation om utanförskapets kostnader utan att för den delen bidra till en saklig debatt, skriver organisationens ekonomer Johan Lidefelt och Jonas Frycklund i en replik på GP.

I debattartikeln De som målar upp Sverige som ”förstört” sprider desinformation (28/4 GP), invänder sig debattförfattarna mot att Svenskt Näringsliv, i sin analys om utanförskapets kostnader, kallar uteblivna inkomster för kostnader.

Men för ekonomer är det viktigt att räkna ihop både bidragsutgifter och lägre skatteintäkter om man vill ge en korrekt bild av den totala samhällskostnaden, skriver Johan Lidefelt, nationalekonom och Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom Svenskt Näringsliv.

De som hävdar att Svenskt Näringsliv sprider desinformation sprider i själva verket argument som är både missvisande och vilseledande, skriver debattförfattarna.

"Om vi lyckas minska utanförskapet med en femtedel så uppstår en vinst för den offentliga sektorn på 54 miljarder kronor. Det kan snarast ses som en hoppfull slutsats. Varför vill debattörerna spela ner och misstänkliggöra det budskapet?", avslutar de.

GP Debatt: Relevant att ta med uteblivna skatteintäkter i utanförskapets kostnader