Rika kommuner ska hindras dumpa sina fattiga

Nya civilministern Ida Karkiainen (S) har precis fått länsstyrelsernas nya redovisning rörande så kallad social dumpning i sin hand. Arkivbild. Bild: Alexander Larsson Vierth/TT

Samhälle (TT)

Kommuner från norr till söder larmar om hur socialt utsatta plötsligt flyttar in och ber om hjälp.

Rikare kommuner pekas ofta ut som ansvariga.

Nu krävs nationell samordning och hållbar bostadsförsörjning för att stoppa problemet, enligt en ny rapport.

– Vi kommer att behöva vidta massor av åtgärder, säger civilministern Ida Karkiainen (S) till TT efter att ha fått länsstyrelsernas nya redovisning rörande så kallad social dumpning i sin hand.

– Framför allt handlar det om bostadsfrågorna, tänker jag. Det är en viktig beståndsdel i det här, säger civilministern som tillägger att fler ministerportföljer kan bli involverade.

Fenomenet – att kommuner, ofta i landsbygd och glesbygd, upplever att de får ta emot socialt utsatta personer som på olika sätt uppmanats att flytta – har varit på tapeten de senaste två åren.

Utsatta "uppmuntras" flytta

Storstadskommuner har av många pekats ut som ansvariga för förflyttningen av bland annat nyanlända, personer med sociala problem, missbrukare och hemlösa – men de slår ofta ifrån sig.

I en enkätundersökning som TT genomförde i slutet av 2019 uppgav drygt 70 procent – 113 kommuner – av totalt 159 svarande att de upplever att socialt utsatta människor kan ha uppmuntrats – till och med hänvisats – att söka bostad hos dem i stället för i hemkommunen. Siffran var högre – 79 procent – bland dem som definierar sig som landsbygds- eller glesbygdskommun.

2020 genomförde Statskontoret sin kartläggning, där man också kunde slå fast att socialt utsatta personer som på olika sätt uppmanats att flytta faktiskt är ett problem som förekommer.

Frågan om social dumpning har sedan dess lämnats vidare till länsstyrelserna, som fick i uppdrag att se till så att kommunerna börjar samverka så att fenomenet motverkas.

"Handlar om människor"

I sin redovisning konstaterar man att det nu krävs någon form av nationell samordning – en myndighet som övergripande kan ansvara för arbetet med problemet ute i landets kommuner.

– Förutom att jobba med nationell samordning så är ju vår bedömning också att social dumpning är svår att motverka så länge bostadsmarknaden präglas av bostadsbrist, säger Susanne Stålhammar på länsstyrelsen i Östergötland som varit samordnare för uppdraget.

Det korta uppdraget har varit något av en ögonöppnare, tycker Susanne Stålhammar som även efterlyser perspektiv som rör de socialt utsatta som drabbas av dumpningen.

– Det är angeläget att också titta på det ur ett individperspektiv med mänskliga rättigheter som grund.

– Det här handlar om människor.

"Har börjat prata med varandra"

Nu väntar analys av länsstyrelsernas nya redovisning, säger Ida Karkiainen, som inte kan konkretisera några specifika åtgärder ännu.

– Vi har ögonen på det här problemet, och det har gjort att aktörer faktiskt börjat prata med varandra. Kommunerna har börjat prata med varandra.

Enligt Statskontoret är den viktigaste faktorn bakom social dumpning just en varierad tillgång på bostäder – och en brist bidrar till att vissa kommuner enbart erbjuder bostad för nyanlända under de första två åren då staten står för etableringsersättning.

Därefter kan den som inte lyckats hitta egen bostad bli tvungen att skaffa bostad utanför sin hemkommun.

Oklart om bosättningslag

I den tidigare kartläggningen föreslog Statskontoret också att regeringen således behöver se över bosättningslagen för att "öka enhetligheten i tillämpningen och ge bättre förutsättningar för nyanländas integration".

– Det är en del i problematiken. Sedan är det också så att det är inte bara nyanlända, utan social utsatthet på många andra punkter. Det handlar om människor med missbruk, kvinnor som tvingas söka skyddat boende och andra sociala problem. Frågan är större än bosättningslagen, men det är en del i det, säger Ida Karkiainen.

TT: Men kommer ni se över bosättningslagen?

– Det kan jag inte svara på i nuläget.

Anna Karolina Eriksson/TT

Fenomenet har kommit att benämnas "social dumpning" då flyttarna inte alltid verkar ske av människors egna fria vilja. En rad kommuner vittnar om hur socialt utsatta som behöver någonstans att bo hänvisas till gles- och landsbygd – som här i lilla samhället Herrskog i Kramfors kommun. Arkivbild. Bild: Mats Andersson / TT

Fakta

Begreppet "social dumpning" kommer från att kommuner aktivt medverkar till att invånare med behov av stödinsatser flyttar till en annan kommun.

Fenomenet utreddes av Statskontoret år 2020. Rapporten visade att många kommuner upplever att de utsatts för social dumpning och att det i många fall hade förekommit villkorat försörjningsstöd mot att invånaren sökte bostad i en annan kommun.

Källa: Statskontoret.

Fakta

TT:s enkät skickades via mejl till socialtjänsten i landets samtliga 290 kommuner den 7 november 2019.

159 kommuner har besvarat enkätfrågorna.

Av dem svarar drygt 85 procent ja på frågan: "Sker inflyttning av socialt utsatta personer till er kommun från andra kommuner?"

Med socialt utsatta avser kommunerna mest frekvent nyanlända, personer med försörjningsstöd, personer med missbruksproblematik och långtidsarbetslösa.

71 procent av de kommuner som svarat upplever att socialt utsatta människor "vid något tillfälle kan ha hänvisats eller uppmuntrats att söka bostad" i deras kommun i stället för i sin ursprungliga hemkommun.

116 svarar att det råder bostadsbrist inom kommunen, 43 kommuner uppger att de inte har bostadsbrist.

107 av de kommuner som svarat uppger att deras kommuner ligger antingen i glesbygd eller på landsbygd.

Av de 107 landsbygds- och glesbygdskommunerna uppger 85 stycken att socialt utsatta människor vid något tillfälle kan ha hänvisats eller uppmuntrats att söka bostad där.