KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Northvolt: Kompetensen vi söker finns inte i Sverige

Katarina Borstedt, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Northvolt. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Kompetensbristen kan bromsa klimatomställningen, visar en ny rapport där flera företag som Volvo, LKAB och Northvolt varnar för det allvarliga läget. ”Den kompetens vi letar efter finns inte i Sverige, kanske inte ens i Europa”, säger Katarina Borstedt, Northvolt.

En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att sex av tio branscher redan idag har svårt att hitta kompetens så att de klarar av klimatomställningen. Fram till år 2045 bedömer tre av fyra branscher att rekryteringsproblem hindrar klimatomställningen.

– Elförsörjningen måste säkerställas för att klara klimatomställningen. Tiden för tillståndsprocesserna måste också halveras – det är en annan viktig byggsten. Men vår studie visar att också kompetenskraven från företagen måste tillfredsställas för att vi ska klara av klimatomställningen. Det är ett viktigt budskap i rapporten, säger Ulrika Wallén, policyexpert för kompetensförsörjning med inriktning på högre utbildning på Svenskt Näringsliv.

Upp till 160 000 personer bedöms behöva vidareutbildning för att klara omställningen fram till 2045 i tillverkande industri, enligt rapporten. Ett exempel är Volvo Lastvagnar som ställer om inför en fossilfri värld. Redan 2030 ska 35 procent av företagets lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner vara elfordon.

– Det vi främst söker är ingenjörer inom de nya teknologierna, till exempel inom elektromobility och mjukvara. Vi söker även specialister inom våra mogna teknologier – ingenjörer inom många olika inriktningar: elektronik, maskin, kemi, data och mekanik, säger Sandra White Nyvall, vice president för People & Culture på Volvokoncernen, i rapporten.

”Det kommer att krävas 2 000–3 000 personer”

LKAB är i desperat behov av arbetskraft för att klara av att producera koldioxidfritt stål, men även för andra utmaningar:

– Vi kommer att investera 15–20 miljarder kronor i verksamheten under lika många år. Anläggningarna ska byggas om och byggas till. Till exempel ska vi bryta malmen längre ned i gruvorna, som i sin tur ska vara uppkopplade, digitaliserade och autonoma, säger Grete Solvang Stoltz, HR- och hållbarhetsdirektör för LKAB-koncernen, i rapporten.

– Det kräver kompetens även om vi inte ska ha lika många människor nere i gruvorna på det djupet. ”Det kommer att krävas 2 000–3 000 personer” som arbetar med byggprojektering och anläggning för att klara detta. Klarar vi det inte – om vi inte får upp malmen – kan vi inte producera fossilfritt stål.

Northvolt är kanske det företag som har kommit att förknippas allra mest med den nya tiden. Nya batterifabriker ska byggas på kort tid.

– Vi skiljer oss från andra eftersom vi bygger bolag nu, och därför letar efter nya medarbetare. Den kompetens vi letar efter finns inte i Sverige, kanske inte ens i Europa. Det är till och med få som har den kompetensen globalt. Vi har 100 nationaliteter redan nu på Northvolt. Men samtidigt måste vi säkerställa att våra medarbetare kan stärka sin kompetens i Sverige, sade Katarina Borstedt, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Northvolt, under ett seminarium då rapporten presenterades.

Volvo lastvagnar efterfrågar större genomströmning i skolan och bättre möjligheter att vidareutbilda personal:

– Kompetensförsörjningen har varit, är och kommer fortsatt vara ett stort fokus för oss. Vi har ett gemensamt ansvar mellan näringsliv och samhället att driva det livslånga lärandet. Vi behöver öka tillgången av kompetenser inom nya teknikområden. Vi ser att genomströmningen i högskola och universitet inte går tillräckligt fort. Och vi måste rigga utbildningssystemet för livslångt lärande, sade Cecilia Hallengren Aronsson, HR-ansvarig på Volvo Lastvagnar, under seminariet då rapporten presenterades.

Krävs många insatser

Ulrika Wallén anser att det svenska utbildningssystemet idag har flera brister som måste åtgärdas. Bland annat måste fler läsa yrkesprogrammet på gymnasiet eller yrkesvux. En åtgärd för att åstadkomma det är att ge yrkesprogrammen högskolebehörighet, vilket kommer att locka fler att välja utbildningarna.

Hon pekar också på att antalet korta kurser på yrkeshögskolan måste utökas för att personer som redan är yrkesverksamma ska kunna höja sin kompetens. Det samma gäller högskolan som måste kunna erbjuda fortbildning för redan yrkesverksamma men även för att ställa om arbetslösa.

– Sedan behövs det fler yrkesutbildningsplatser generellt på Yrkeshögskolan, säger Ulrika Wallén.

Det gäller också att utbildningarna anpassas efter näringslivets behov – här krävs bättre samordning – och det behövs en nationell strategi för de så kallade STEM-ämnena (naturvetenskap, teknik, konstruktion och matematik). Många elever som lämnar gymnasiet har inte tillräckliga kunskaper för att klara dessa ämnen på universitet och högskola.

Kompetensförsörjningen är ett generellt problem för näringslivet:

– Europa kommer att ha den äldsta befolkningen i världen 2050, Sverige är inte annorlunda. Bara för att täcka pensionsavgångar behövs minst 5 000 medarbetare på fem års sikt i våra branscher. Sedan visar också våra mätningar att industrins expansion innebär att ytterligare 6 000 personer behöver anställdas. Så vår bransch behöver på fem års sikt 11 000 personer, säger Greta Hjortzberg, ansvarig för kompetensförsörjning på Ikem.

Hon pekar på hur svårt det är att exakt identifiera kompetensbehovet framåt eftersom man inte kan sia om vilka tekniska lösningar som dominerar om tio eller tjugo år, men nämner ändå några exempel som expertis inom så kallad CCU, det vill säga innovationer där man återvinner koldioxid i produkter. Här hotas utvecklingen att bromsas ifall inte kemiföretagens rekryteringsbehov adresseras.

Precis som Ulrika Wallén lyfter Greta Hjortzberg fram hur viktigt det är att utbildningssystemet reformeras. Det behövs flera strategiska satsningar inom teknikområdet och på excellens i lärosäten, det vill säga att universiteten och högskolorna blir specialiserade och framstående inom sitt område.

– Vi måste identifiera de hinder som finns för att nå excellens. I Kina och Indien har man till exempel kraftsamlat i olika kluster och satsat oerhört mycket från statligt håll. Där finns en nära samverkan mellan företag och lärosäten, också långt ned i utbildningssystemet, säger hon.