DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
Milo tvingades lämna för att bli företagare – gör succé i Estland: ”Sverige är bortskämt”
När svensk byråkrati satte stopp för hans företagsdrömmar packade Milo Radulovic väskan och lämnade landet. I Estland möttes han av ett system som ville ha honom – och där byggde han snabbt sin startup. ”Varumärket Sverige håller på att blekna”, säger han till TN.
Milo Radulovic från Montenegro kom till Sverige första gången för 13 år sedan för att läsa en mastersutbildning i Västerås.
– Jag fick ett tvåårigt stipendium genom EU-kommissionen, säger han till TN.
Men Sverige blev mer för honom än bara en studieort – det var här han ville bygga sitt företag. Så blev det inte.
– Jag älskar Sverige. Jag har bott i många länder, men Sverige är nummer ett för mig. Men systemet gjorde det omöjligt att stanna, säger han.
Montenegrinska entreprenören Milo Radulovic ville bygga sitt bolag i Sverige men stoppades av hårda regler för arbetstillstånd och entreprenörsvisum.
Efter att ha misslyckats med att få stanna i Sverige startade han bolaget Marleq i Montenegro och senare flyttade han till Estland där han snabbt fick startup-visum.
I Estland möttes han av ett tydligt ekosystem, snabb byråkrati och ett särskilt startup-visum som gör det möjligt att testa idéer och söka investeringar under ett år.
Radulovic menar att Sverige är ”bortskämt”, har för höga krav som 200 000 kronor i kapital och håller på att tappa sitt varumärke som innovationsland.
Techprofiler som Omid Ekhlasi bekräftar bilden och varnar för att svenska regelverk och långsam handläggning skrämmer bort internationella ”superstars” inom startup.
Idag sitter han i stället i Tallin i Estland. Medan den svenska byråkratin bromsade alla hans möjligheter att etablera sitt företag här tog Estland emot honom med öppna armar. Där finns det nämligen startup-visum för dem som inte är medborgare i EU, något Sverige fortfarande saknar.
Under sitt andra studieår i Sverige fick Milo Radulovic jobb, eller faktiskt tre anställningar på mindre än ett år. Men lönen räckte inte för att han skulle få arbetstillstånd. Till slut gav han upp och lämnade landet, trots att han egentligen ville bygga både karriär och företag här.
Han åkte tillbaka till Montenegro och startade sitt eget företag, Marleq.
– Vi hjälper människor att få jobb när de flyttar till nya länder. Vi började med tio coacher i tio länder, men nu är vi 30 coacher i 20 länder. Vi har lokala coacher Kanada, USA, Australien, Europa, Mellanöstern, Afrika och Asien.
”Till slut insåg jag att jag hade förlorat.”
Fem år efter att han lämnade Sverige återvände Milo Radulovic till Stockholm via EU:s program för unga entreprenörer (Erasmus for young entrepreneurs). Han hade en affärsplan, en mentor och pengar för sex månaders uppehållstillstånd.
Ändå beviljades han bara tre månader.
– Jag gick till Migrationsverket elva gånger för att förlänga tillståndet. All min tid gick åt till byråkrati i stället för att pitcha till investerare.
– Till slut insåg jag att jag hade förlorat. Jag hade inte de 200 000 kronor som Sverige kräver för att bevilja uppehållstillstånd för entreprenörer.
”Estland slåss för att få oss entreprenörer.”
Det var då han fick idén att i stället flytta till Estland. Där gick processen snabbt, bland annat för att där finns en särskild startup-kommitté som bedömer företag. Den gav Milo Radulovic klartecken.
– Man får startup-visum för ett år. Det är vad du behöver för att testa idén, träffa investerare och bygga team, säger Milo Radulovic och fortsätter:
– Det är så här länder attraherar global talang.
Skillnaden mot Sverige beskriver han som dramatisk.
– Estland slåss för att få oss entreprenörer. Sverige är bortskämt och befinner sig mer eller mindre i en bekvämlighetszon som stödjer startup-företag. Det känns som att budskapet är: ’Har du 200 000 kronor, så välkommen, men annars kan det vara’.
”Sverige riskerar att förlora sitt goda rykte när det gäller innovationer.”
Milo Radulovic menar att Sverige förlorar mer än vi vinner på de hårda reglerna.
– Om internationella entreprenörer inte kan komma till Sverige, så placerar de sina företag någon annanstans. Sverige riskerar att förlora sitt goda rykte när det gäller innovationer. Varumärket Sverige håller på att blekna, säger han.
Och inte nog med att det är lätt att få startup-visum i Estland. När företagen väl är på plats finns många möjligheter att skapa kontaktnät med andra startup-företagare. Varje månad går Milo Radulovic på evenemang för startup-företagare som arrangeras av lokala eller nationella myndigheter. Där finns entreprenörer från hela världen.
– Trots att Tallin är en liten stad finns 1 500 startup-företag här. Det finns ett ekosystem. Man vet vart man ska gå och man får stöd. Jag ser inget liknande i Sverige just nu.
Han förvånas över att utvecklingen i Sverige går så trögt.
– Ingenting har hänt sedan jag först kom till Sverige för 13 år sedan.
– Sverige behöver bli mer proaktivt för att återigen attrahera entreprenörer och globala talanger.
Vad skulle Sverige vinna på att göra det enklare för entreprenörer som dig?
– Entreprenörer är en rikedom. Vi skapar jobb – hundratals, tusentals. Om Sverige vill vara ett globalt innovationsland måste det bli mer välkomnande.
Kan du tänka dig att komma tillbaka till Sverige om förutsättningarna blir enklare?
– Dörren är inte stängd. Om Sverige gör det första året enklare och ger internationella entreprenörer chans till finansiering, då skulle jag absolut överväga det.
”De här personerna är superstars. Efter ett tag orkar de inte med svensk byråkrati och blir headhuntade någon annanstans.”
Omid Ekhlasi är vd och grundare av Techarena. Han möter varje år tiotusentals människor inom tech. Många hundra av dem är grundare av startup-företag. Han känner väl igen den bild som Milo Radulovic beskriver. Krångliga regelverk och långsam handläggning får talanger att tröttna, menar han.
– Det ger alldeles för mycket osäkerhet, säger han till TN.
Samtidigt som en företagare med ett nystartat företag ska få tekniken att fungera, anställa folk, skaffa kunder, få in pengar, jobba på att synas – så ska all byråkrati med arbetstillstånd hanteras, understryker han.
– Det är absurt. Jag har svårt att förstå det, säger han.
Han beskriver hur entreprenörer – ofta med hög utbildning och investerare i ryggen – fastnar i krav som inte är anpassade för hur unga startupbolag fungerar. Exempelvis kan kraven på ägarandelar krocka med nödvändiga investeringar.
– För den som behöver säkra pengar till sitt bolag, måste ge upp aktier. Då blir det svårt att äga 51 procent av bolaget, säger Omid Ekhlasi och fortsätter:
– De här personerna är superstars. Efter ett tag orkar de inte med svensk byråkrati och blir headhuntade någon annanstans.
”Ett startup-visum skulle öppna upp väldigt mycket möjligheter.”
Även Sveriges rykte tar skada, menar han och tycker att det är svårt att förstå hur vi å ena sidan satsar miljarder på att locka hit talang och å andra sidan utvisar personer som redan bygger viktiga bolag här.
– Det är helt ofattbart.
För honom är slutsatsen enkel: Sverige riskerar att tappa i den globala konkurrensen om landets regelverk fortsätter att slå undan benen på entreprenörer som vill verka här.
– Vi behöver människor som kommer hit och startar sina bolag. Ett startup-visum skulle öppna upp väldigt mycket möjligheter. Vi behöver skapa incitament för dem som bygger bolag och det måste bli mycket enklare för dem som studerar här att stanna kvar, säger Omid Ekhlasi.