DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Därför väljer unga bidragsfusk istället för jobb – ”Oroande”

Arbetsmoralen bland ungdomar i Sverige minskar samtidigt som toleransen för bidragsfusk ökar, visar ny forskning. ”Finns en oroande tendens till normupplösning i synen på bidrag”, säger rapportförfattaren Nima Sanandaji.

Acceptansen för att fuska med bidrag är hög bland unga. Endast en tredjedel av de unga svenskarna anser att det aldrig är rätt att ta emot offentliga ersättningar som man inte har rätt till. I början av 1980-talet var andelen drygt 60 procent.

– Det finns en oroande tendens till normupplösning i synen på bidrag. När unga inte ser något större problem med att fuska urholkas legitimiteten för välfärdssystemet. Det riskerar att undergräva både rättvisa och samhällskontrakt, säger Nima Sanandaji som skrivit rapporten ”Strävsamhet, tillit och bidragsfusk – en studie av ungas normer.

TN har tidigare rapporterat om att bland annat restauranger får in väldigt många oseriösa jobbansökningar där syftet är att kunna fortsätta gå a-kassa.

”Det är skrämmande att se att det finns de som har satt det här i system,” uppgav Anna Hultberg på Krog & Co i Halmstad till TN.

Nima Sanandajis studie pekar på att unga svenskar generellt visar svagare normer kring arbete, ansvar och tillit än tidigare generationer – och än jämnåriga i andra länder.

Det framkommer även ett mönster av minskad strävsamhet, ökad tolerans för bidragsfusk och ett vikande förtroende människor emellan.

Rapporten, som bygger på omfattande data från World Value Survey, visar att endast 16 procent av unga i Sverige anser att det är viktigt att barn lär sig hårt arbete.

Kämpar inte

I länder som USA och Kanada är motsvarande siffror flera gånger högre. I USA anser hela 66 procent av unga att strävsamhet är en viktig egenskap att lära barn.

– Vi ser att svenska ungdomar i lägre grad än tidigare uppmuntras att kämpa och anstränga sig. Det här kan förklara varför så många inte slutför krävande utbildningar, till exempel inom teknik och naturvetenskap. Skolsystemet har inte tillräckligt tränat eleverna i ihärdighet, kommenterar Nima Sanandaji.

Normen om att arbete bygger karaktär är också relativt svag i Sverige. Endast nio procent av unga håller starkt med om påståendet att den som inte jobbar riskerar att bli lat. Det är betydligt lägre än i till exempel Norge (20 procent) och Danmark (29 procent).

Utrikesfödda starkare normer

I rapporten framhålls att det inte bara är arbetsnormerna som försvagats, utan även tilltron till att följa samhällets spelregler.

Samtidigt visar rapporten att utrikes födda svenskar ofta har starkare normer kring strävsamhet och arbetsmoral än de infödda. Det demografiska skiftet påverkar alltså inte nödvändigtvis normerna i negativ riktning – tvärtom.

En annan oroande trend är den sjunkande mellanmänskliga tilliten. Även om Sverige fortfarande ligger relativt högt i ett internationellt perspektiv är utvecklingen negativ. Bland unga svenskar är det 56 procent som anser att det går att lita på de flesta människor – att jämföra med runt 70 procent i Norge, Danmark och Finland.

– Tillit är ett av Nordens viktigaste kapital. När den försvagas, som vi nu ser i Sverige, får det konsekvenser för allt från företagsklimat till samhällsgemenskap. Tillit gör det möjligt att samarbeta, investera och skapa nytt – utan att fastna i kontroll och misstro, säger Nima Sanandaji.

Samtidigt finns det ett visst motstånd bland unga mot att arbetets betydelse ska minska. 37 procent av unga svenskar uppger att de skulle se det som negativt om arbete i framtiden tillmäts mindre värde. Det är en betydligt högre andel än i många andra västländer, inklusive Kanada och Nederländerna.

– Normer är inte statiska. Genom skola, samhällsdebatt och förebilder kan vi stärka de värderingar som bär samhället framåt. Det är möjligt att vända utvecklingen om vi tar frågorna på allvar, konstaterar Nima Sanandaji.