FRAMTIDENS PENSIONER

Ny rapport: 50-talister hårdast drabbade av inflationschocken

50-talisterna blev inflationsårens stora förlorare med en minskad köpkraft på elva procent, visar en ny rapport från Alecta. ”Men debatten om att pensionärerna har halkat efter är lite missriktad. Pensionärernas inkomster totalt sett har utvecklats ganska bra”, säger ekonomiprofessorn Mårten Palme.

På ett eller annat sätt drabbade inflationschocken 2022-2023 alla dem som ingår i Alectas årliga pensionsgranskning, cirka tre miljoner svenskar över 55 år. Det sa Lars Callert vid presentationen av Alectas senaste rapport Pensionärers inkomster under inflationsåren.

För 70-talister och i viss mån 60-talister, minskade köpkraften med 6–7 procent, motsvarande 1 600–2 000 kronor i månaden. I deras fall befinner de sig i karriären och för dem har löneökningar dämpat inflationens effekter. För 40-talisterna sjunker köpkraften med en procent, motsvarande ett par hundralappar i månaden. Detta eftersom en stor del av deras pension utgörs av inkomstpension som justeras med inkomstindex.

Men för 50-talisterna var det tuffast.

– Vi pratar om en minskad köpkraft på omkring elva procent eller drygt 2 000 kronor i månaden, säger Lars Callert.

Inte bara inflationen

Att just denna åldersgrupp påverkades mest beror dock inte bara på inflationen, utan också på att många i den åldern går i pension eller trappar ner arbetet , vilket naturligt ger en lägre inkomst, tillägger han.

Lars Callert ser dock inflationen som en tillfällig svacka. Om vi tittar framåt bedömer han att vi kommer att se inkomstförbättringar framöver. Dels i takt med att löneökningar i arbetslivet höjer inkomstindex, vilket på sikt stärker pensionsnivåerna. Dels för att fler skjuter upp uttaget av tjänstepension, vilket ger högre månadsbelopp längre fram.

Alectas siffror står i bjärt kontrast till Folksams rapport som presenterades nyligen och som varnade för ett "pensionsras". Folksam menade att systemet i praktiken havererat. Enligt Lars Callert beror det på olika beräkningsmetoder. Alectas mål är att kartlägga alla de intäkter som landar i äldre svenskars plånböcker och även varifrån intäkterna kommer. Dessutom granskar de inte bara dem som går i pension vid en viss ålder eller de som tar ut full pension direkt, menar han.

– De (Folksam reds. anm.) har bara granskat dem som går i pension vid 65 års ålder. Inte före och inte efter. Då fångar man inte upp den stora andel som sköt upp sin pension från 65 till 66 under 2023. Trots att de har granskat samma år som vi, 2023, nämner de ingenstans hur inflationen kan ha påverkat kalkylen, säger Lars Callert.

Relevant studie

Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten välkomnar de nya insikterna i Alectas rapport.

– Det är ett jättebra komplement till våra analyser och relevant att titta på den disponibla inkomsten, alltså vad har man att leva på. Vi har ett årligt uppdrag sedan 2016 om att titta på kompensationsgrader för nyblivna pensionärer som tagit ut hel pension. Det är mer relevant utifrån ett systemperspektiv för att säkerställa att pensionssystemet fungerar som det var tänkt, säger hon.

”Debatten om att pensionärerna har halkat efter är lite missriktad”

Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, anser också att Alectas beräkningsmetod bidrar till en bättre helhetsbild.

– Debatten om att pensionärerna har halkat efter är lite missriktad. Om man jämför pensionärernas inkomster totalt sett så har de egentligen utvecklats ganska bra, framför allt om man jämför med unga på arbetsmarknaden och grupper som får sin försörjning via andra trygghetssystem, säger han.

Två slutsatser

På seminariet diskuterades också pensionssystemets utveckling framöver.

Mårten Palme kan i sin forskning visa att den allmänna pensionens andel av den totala inkomsten har minskat över tid, bland annat som en följd av ökad livslängd och därmed högre delningstal. Samtidigt har inte uttagsåldern justerats i motsvarande grad.

Hans studier visar också att ojämlikheten i hälsa har ökat, vilket gör att höginkomsttagare i genomsnitt hinner ta ut pension under flera år, något som ytterligare minskar systemets omfördelande effekt.

– Det är egentligen de två slutsatser jag kan dra här. Förmodligen kommer vi att se en fortsatt trendmässig minskning av det allmänna pensionssystemet samtidigt som det blir allt mindre omfördelat, säger Mårten Palme.

Höj åtgärder i arbetslivet

Förklaringen till att vissa grupper har det tufft som pensionärer, med eller utan inflation, handlar ofta om låga inkomster under arbetslivet. Lösningen ligger därför inte bara hos pensionssystemet utan även på hur man kan stärka människors förankring på arbetsmarknaden tidigt i livet, menar experterna.

– I slutändan leder ett inkomstbaserat pensionssystem till större inkomstspridning bland äldre än ett system med enbart baspension. För de som i hög grad har arbetat deltid eller varit långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa innebär det därmed lägre pensioner. Men om man vänder på det kan man höja pensionerna genom åtgärder i arbetslivet, säger Kristin Kirs.

”Det är mycket troligt att det kommer att komma större andel som kommer att komma utanför det här tjänstepensionssystemet”

Som Alectas analyser har visat, får de flesta pensionärerna goda disponibla inkomster i nuvarande system, menar Mårten Palme. Men systemet kan utmanas längre fram, i takt med framväxten av fler gig-arbetare eller andra grupper som har svagare anknytning till arbetsmarknaden .

– Det är mycket troligt att det kommer att komma större andel som kommer att komma utanför det här tjänstepensionssystemet, säger Mårten Palme.

Pressmeddelande: Ny studie: Nyblivna pensionärer drabbades hårdast under inflationsåren