FRAMTIDENS PENSIONER

Experter slår larm om S pensionsförslag – ”Ologiskt, dåligt och irriterande”

”Det låter som ett extra allt-förslag”, varnar pensionsexperten Ole Settergren om Socialdemokraternas nya pensionsförslag. Experterna riktar skarp kritik mot reformplanerna, som beskrivs som otydliga, dyra och ett oroväckande avsteg från principen om att det ska löna sig att jobba.

I sitt första maj-tal i år presenterade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson ett förslag till en ny omfattande pensionsreform. Tanken är att förslaget, som än så länge är knapphändigt, ska diskuteras vidare under Socialdemokraternas kongress i slutet av maj.

En del som föreslås är dock att den som har arbetat i mer än 40 år ska få höjd pension. En annan handlar om att den som har haft ett tungt jobb i slutet av arbetslivet ska kunna gå ner i arbetstid utan att pensionen blir lägre.

Men det här är förslag som möts av kritik från pensionsexperter som TN har pratat. Att göra antalet arbetade år pensionsgrundande skulle vara ytterligare ett avsteg från grundbulten i systemet, livsinkomstprincipen, menar de. Enligt den principen ska den allmänna pensionens storlek bestämmas utifrån det du har tjänat under ditt yrkesliv, och därmed de avgifter som du har betalat in.

Socialdemokraternas utspel väcker många frågor hos Alectas pensionsekonom Staffan Ström.

– Det framgår ju ingenting om hur det är tänkt att fungera. Det är svårt att ta ställning innan det finns ett tydligare förslag, som till exempel visar vad som menas med tungt jobb och vad som menas med 40 arbetade år.

Han frågar sig hur den som har jobbat deltid ska betraktas. Räknas det som arbetstid att ha varit föräldraledig? Hur blir det för den som har jobbat i vården med tunga lyft i 35 år och sedan har blivit ansvarig för schemaläggning? Anses den personen då ha ett kontorsjobb så att en tidigarelagd pensionsålder inte är aktuell?

Syftet med reformförslaget är att ”skapa ökad ekonomisk rättvisa för människor med tunga och slitsamma jobb – särskilt de som börjar arbeta tidigt i livet och som arbetar i många år”.

Staffan Ström kan förstå att de som företräder grupper som har haft relativt låga löner med långa arbetsliv vill ha en koppling till arbetslivets längd, men konstaterar att det inte passar inte in i livsinkomstprincipen. Där är tanken att den som har jobbat i många år rimligen har kommit upp i en större livsinkomst än den som har jobbat ett fåtal år, konstaterar han.

– Tyvärr tror jag att det är svårt att införa en komponent som inte bara räknar livsinkomst utan även arbetade år eller timmar i ett system som redan nu är alldeles för komplext och onödigt rörigt. Pensionssystemet behöver förenklingar efter en massa lappande, lagande och märkliga tillägg som har kommit de senaste åren, säger han.

”Djävulen bor i detaljerna”

Dessutom är det svårt att utforma ett rättssäkert regelverk som upplevs som rättvist och schysst, menar Staffan Ström.

– Det här är verkligen en fråga där djävulen bor i detaljerna, och därför behöver det finnas ett mer konkret förslag på hur det är tänkt att fungera, innan det går att avgöra om det ens är möjligt.

Först måste problemet definieras, anser han. Vilka vill vi förstärka förutsättningarna för? Och hur gör vi det på bästa sätt?

– Är människor är fysiskt och psykiskt utslitna är det kanske inte pensionssystemet som ska lösa det. Då är det snarare arbetsmiljön och sjukförsäkringen som behöver förändras.

– Är problemet att människor vill kunna gå tidigare i pension är det en annan diskussion. I dagens system är det ju faktiskt möjligt att gå i pension tidigare än vid riktåldern. Då får du bekosta den tidigare pensioneringen ur egen ficka genom lite lägre pension.

I förslaget nämns att reformen antingen ska betalas via statsbudgeten eller inom pensionssystemet. Vad säger du om det?

– Inom pensionssystemet är tanken att det inte ska göras överföringar inom pensionärskollektivet, och då återstår såvitt jag förstår att ta det via statsbudgeten, säger Staffan Ström.

Kortsiktighet skapar otrygghet

Det innebär samtidigt ytterligare ett avsteg mot principen att pensionssystemet så långt det är möjligt ska stå på egna ben. Blir pensionen en statsfinansiell fråga går det inte längre att säga att pensionssystemet är fristående.

– Faran är att vi får väldigt kortsiktiga lösningar – att utspel för att vinna riksdagsval påverkar människors framtida försörjning utan att effekterna är tillräckligt analyserade. Då får vi samma situation som i många andra länder, att spelreglerna för pensionerna kan ändras vart fjärde år. Det vore olyckligt. Systemet blir väldigt skört, säger Staffan Ström.

Det är inte bara en fråga för den som funderar på att gå i pension de närmaste månaderna eller åren – alla ska kunna ha förståelse för vad som bygger upp den framtida pensionen. Då behövs det överenskommelser inom pensionssystemet hålla över tid, betonar han.

– Om vi hela tiden misstänker att det kommer nya regler inom bara några år blir det omöjligt att planera för sin pension. Det skapar otrygghet på arbetsmarknaden och hotar tilliten till staten och pensionssystemet.

Höjda skatter

En höjning av pensionsavsättningarna till 18,5 procent skulle kosta 30 miljarder om året, enligt regeringens utredning. Skulle dessutom höjd pension för de som arbetat över 40 år bli verklighet behöver ytterligare pengar tillföras till systemet.

Staffan Ström ser tre möjliga alternativ till hur den här typen av reformer kan betalas.

– Om staten ska stå för kostnaden kommer det att gräva stora hål i statskassan som kräver neddragningar inom välfärden, bland annat vård, skola och omsorg. Är vi beredda att göra det?

– Ett annat sätt att hantera det skulle kunna vara att höja den allmänna löneavgiften, till exempel. Men det skulle innebära att svenska företag tar på sig ytterligare kostnader vilket går ut över svenska arbetstillfällen och svenska företags konkurrenskraft. Det är ett högt pris.

”Är människor beredda att betala mer av sin lön till pensionärerna när var tredje ensamstående mamma i Sverige räknas som fattig?”

Det tredje sättet är att löntagarna får stå för kostnaderna, antingen genom höjda skatter eller indirekt genom att ta från löneutrymmet. Och att finansiera den här reformen genom en svagare löneutveckling skulle i sig leda till lägre pensioner för de som idag är i yrkeslivet.

– Ska mer betalas in till pensioner måste det troligen komma från löntagarna på ett eller annat sätt. Är människor beredda att betala mer av sin lön till pensionärerna när till exempel var tredje ensamstående mamma i Sverige räknas som fattig enligt EU:s mått för fattigdom?

”Det är inte självklart att de som är unga har råd att ta kostnaderna både för att fylla på de äldres plånböcker.”

Alectas årliga studier av äldres inkomster visar att det finns de som har riktigt låga inkomster men att pensionärer som grupp inte är mer ekonomiskt pressade än andra i samhället – tvärtom finns det många andra grupper i samhället som har det sämre ekonomiskt.

– Risken är att det går ut över löntagare som i många fall har mindre ekonomiska marginaler än den typiska pensionären. Det är inte självklart att de som är unga har råd att ta kostnaderna både för att fylla på de äldres plånböcker och för att finansiera sin egen längre pensionärstillvaro, säger Staffan Ström.

”Ett lapptäcke av förmåner”

Även pensionsexperten Ole Settergren konstaterar att motsägelsefulla regler redan nu är ett stort problem i dagens pensionssystem. Han var med och utformade dagens pensionssystem i mitten av 1990-talet och arbetade 30 år med pensionsfrågan, de sista 15 åren som Pensionsmyndighetens analyschef.

Han förklarar att pensionssystemet efter hand har blivit alltmer av ett lapptäcke av olika förmåner, men att livsinkomstprincipen länge värnades.

När inkomstpensionstillägget infördes 2021 sattes den dock till stor del ur spel. Det var uppenbart i konflikt med hur systemet i övrigt är utformat, både vad gäller garantipensionen och det inkomstgrundade systemet, enligt Ole Settergren.

– Det blev ännu mer av ett lapptäcke än vad det var innan. Vill vi ju att alla ska ha möjlighet att förstå och ta till sig reglerna och då är det inte bra om de är obegripliga och motsägelsefulla, säger han.

”Vill man att antalet arbetade år ska beaktas i systemet bör man i stället diskutera att göra om systemet helt och hållet.”

Att införa ytterligare en princip som Socialdemokraterna föreslår, där även antalet arbetade år ska påverka pensionens storlek, skulle innebära ytterligare ett steg i den riktningen, menar han.

– Det låter som ett slags ”extra allt-förslag”, men i ett pensionssystem bör det finnas en tydlig och helst också rimlig princip om vad som avgör hur stor pension du får.

Lagstiftaren kan lägga till en ny princip utan att ta bort de befintliga. Samhället rasar inte ihop och pensioner fortsätter att betalas ut, men det blir inte bra, betonar han.

– För de som ska förstå sin pension är det ologiskt, dåligt och irriterande. Rationella människor hanterar det genom att strunta i att försöka förstå. De rycker på axlarna och tycker att staten och lagstiftaren är dumma i huvudet. Om man vill att antalet arbetade år ska beaktas i systemet bör man enligt min uppfattning i stället diskutera att göra om systemet helt och hållet.

”Ingen förstår någonting, men så är det redan nu.”

Enligt Ole Settergren borde Socialdemokraterna säga att ”vi tycker inte längre om principen som vi stödde tidigare, att livsinkomsten och de avgifter som man har betalat in ska bestämma pensionens storlek, så vi vill byta princip till att vi tycker att antal arbetade år är att föredra som princip”.

– Men det gör de inte för det vore sannolikt omöjligt att komma överens om politiskt. I stället föreslår de att lägga till antalet arbetade år som en ny parameter och struntar i att det då blir obegripligt i förhållande till den tidigare beslutade principen. Det är tydligt att man vill göra det till en valfråga.

Vilka får betala notan för en sådan här reform?

– I någon mening faller det ju på skattebetalarna, bland andra löntagarna. Pengar kan också tas ur pensionssystemet, men all pension är i någon mening en överföring från de förvärvsaktiva till de pensionerade.

Vad händer om otydligheten kring hur mycket man får i pension ökar?

– Ingen förstår någonting, men så är det redan nu. Vi har ett ineffektivt och därmed dåligt pensionssystem men det kan Sverige leva med i hundra år till.

– Det gör oss alla lite fattigare, lite mer förvirrade och lite mera misstrogna mot regeringens och riksdagens förmåga till rationellt beslutsfattande, men det är ingenting som brakar ihop. Den del av världen som är Sverige blir bara lite sämre, säger Ole Settergren.

”Det hade varit bättre att föra de här diskussionerna i Pensionsgruppen än att göra det från talarstolar.”

För fyra år sedan när enskilda partier senast gjorde utspel i pensionssammanhang utan att ha konkreta förslag ledde det till ett sammanbrott i Pensionsgruppen, förklarar Staffan Ström. Men nyligen startade arbetet i gruppen igen, med samtliga riksdagspartier representerade.

– Äntligen är den i gång! Efter år av kollapsat förtroende för varandra. Den sköra tillit som nu har byggts upp behöver vi vara rädda om, säger han.

Han är orolig för att en partipolitisering av pensionsfrågan återigen kan gå ut över Pensionsgruppen.

– Den här typen av utspel, vare sig de kommer från vänster eller höger, riskerar att störa samarbetsklimatet. Det hade varit bättre att föra de här diskussionerna i Pensionsgruppen än att göra det från talarstolar.

Det verkar svårt att hålla sig till överenskommelsen om att pensionsfrågor ska hanteras i Pensionsgruppen när riksdagsval närmar sig, påpekar han.

– Att komma med ett sådant här utspel en symboliskt laddad dag som första maj måste ses som en upptakt inför valrörelsen. Jag hoppas att det förankrades ordentligt i pensionsgruppen först, säger Staffan Ström.

Avsteg från bärande princip

Hannes Nilsson, chef på Pensionsmyndighetens utredningsenhet, tycker också att det är svårt att uttala sig innan det finns ett skarpare formulerat förslag. Däremot berättar han hur myndigheten tidigare har ställt sig till liknande förslag.

Senast i raden är inkomstpensionstillägget som ges till dem som har en inkomstpension inom ett visst intervall. De får alltså mer i pension än vad de har tjänat in, vilket innebär ett avsteg från livsinkomstprincipen, en av de bärande principerna som riksdagen har kommit överens om.

Han konstaterar att målen för dagens grundskydd är otydliga och att summan av olika förmåner och regler är stort.

– Fler förmåner i tillägg till de redan många befintliga, oavsett hur de är utformade, gör inte systemet en tjänst, säger han.

”Det är motsägelsefullt att politiker som säger sig värna livsinkomstprincipen samtidigt inför förmån efter förmån som gör avsteg ifrån den.”

För ett allmänt pensionssystem är det betydelsefullt med långsiktiga och tydliga försäkringsprinciper eftersom det ska vara, och uppfattas, som förutsägbart och trovärdigt, säger Hannes Nilsson.

– Ett dåligt pensionssystem är ett system baserat på motstridiga försäkringsprinciper eller ett system som ursprungligen är byggt på konsekventa principer men som frångås genom återkommande förändringar utifrån politiska initiativ som styrs av vallöften.

Livsinkomstprincipen var grunden när systemet startade men förändringarna på senare år har gjort att många fler får en likartad allmän pension oavsett livsinkomst.

– Det är stor skillnad mellan teori och praktik och skorrar något falskt. Sverige säger sig ha ett system baserat på livsinkomstprincipen men praktiken ser annorlunda ut. Det är ett problem för systemets stabilitet.

Färre som jobbar

Han påpekar också att det gäller att vara medveten om att ytterligare och mer generösa förmåner och grundskydd verkar i en riktning till minskat arbetsutbud, och på marginalen tidigare pensionsuttag.

– Det verkar i en motsatt riktning mot de överenskomna höjda pensionsåldrarna, något som krävs för att upprätthålla pensionsnivåerna i en tid med ökad medellivslängd.

Alla riksdagspartier finns numera representerade i Pensionsgruppen. Det innebär att de ställer sig bakom pensionssystemets principer och har kommit överens om att värna dem och systemets långsiktighet.

Det gör att Pensionsmyndigheten är kritisk till förmåner som inte är i linje med de överenskomna principerna, eller att politiker inte erkänner att införandet av exempelvis en sådan förmån som Socialdemokraterna nu föreslår innebär avvikelser från principerna, konstaterar Hannes Nilsson.

– Vi har inga synpunkter på om systemet ska bygga på livsinkomstprincipen eller inte. Däremot anser vi att det är motsägelsefullt att politiker som säger sig värna livsinkomstprincipen samtidigt inför förmån efter förmån som gör avsteg ifrån den. Det underminerar förtroendet för pensionssystemet.