DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Dolda skatten tvingar honom att säga upp tio medarbetare

Hårda tider gör att Daniel Erlandsson måste säga upp tio medarbetare. Men det hade varit hälften så många om staten tog bort en av alla dolda skatter. ”Ta bort löneavgiften. Då hamnar våra arbetskraftskostnader i nivå med de som gäller i flera länder i Europa”, säger han.

– Våra butiker i Rättvik och Hedemora konkurrerar med verksamheter nere i Europa och det är en konkurrens som vi är dömda att förlora. Det ser våra höga arbetsgivaavgifter till.

Det säger Daniel Erlandsson som driver tolv Elonbutiker i Dalarna, Västmanland och Hälsingland. Med andra ord är han verksam inom den så kallade sällanköpshandeln, bland annat vitvaror och tv-apparater. Det är en bransch som just nu knäar under en lågkonjunktur där konsumtionen minskar och kunderna håller allt hårdare i plånböckerna. Dessutom har hyreskostnaderna i de egna butikerna ökat med 19,6 procent de senaste åren. Till det kommer också förra årets avtalsrörelse som gav historiskt höga lönepåslag.

– Jo, det är intressanta tider att vara företagare i, säger Daniel Erlandsson med ett plågat skratt.

Samtidigt är han övertygad om att det skulle gå att underlätta situationen.

– Ta bort löneavgiften. Då hamnar våra arbetskraftskostnader i nivå med de som gäller i flera länder i Europa, säger han.

”Dagens kunder är mycket prismedvetna och stämmer gärna av med vad varor kostar på annat håll.”

Löneavgiften är den i särklass största delen av arbetsgivaravgifterna. Den infördes 1995 för att finansiera Sveriges EU-inträde och låg då på 1,5 procent. Idag har den vuxit till 11,62 procent. Till skillnad från övriga arbetsgivarkostnader är den inte kopplad till socialförsäkringssystemet utan är en ren skatt på arbete.

– I en försäkring ska det självklart finnas ett tydligt samband mellan avgiften som arbetsgivaren betalar och ersättningen som den anställde kan få. Därför bör arbetsgivaravgifter endast betalas på den delen av lönen som också motsvarar rätt till ersättning, sa Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, till TN förra året.

42 procent dyrare än EU-genomsnittet

Behovet av sänkta arbetsgivaravgifter, där alltså löneavgiften numera är den största posten av dagens nivå på 31,42 procent, har näringslivet krävt under lång tid. Det är lätt att peka på de svenska nivåerna i förhållande till några av de viktiga konkurrentländerna i Europa. Sverige har de sjätte högsta arbetsgivaravgifterna i Europa. Sammantaget gör det att det är 15 procent dyrare att anställa en person i Sverige jämfört med i Nederländerna, 20 procent dyrare än i Finland och 42 procent dyrare än EU-genomsnittet. Det är kostnader som måste tas ut någonstans och försätter Sverige i en sämre situation jämfört med våra viktigaste konkurrentländer, visar en rapport som Almega presenterade i september förra året.

Överfört till svensk verklighet är det något som Daniel Erlandsson möter varje dag.

– Dagens kunder är mycket prismedvetna och stämmer gärna av med vad varor kostar på annat håll. Ta Tyskland till exempel, där ligger arbetsgivaravgifterna på 20 procent. I princip innebär det närmare tolv procents rabatt på samma varor som vi säljer här hemma. Det råder fri handel i Europa och vi tävlar mot priser på EU-nivå. Varför ska vi då ge andra länder en sådan konkurrensfördel?

Daniel Erlandsson kan visa mycket konkreta effekter av de höga arbetsgivaravgifterna i den tuffa situation som handeln just nu är mitt uppe i. Nyligen var han tvungen att säga upp tio medarbetare i olika butiker, något som han säger är ”det sista han vill göra” men som till slut blev tvunget.

”Det råder fri handel i Europa och vi tävlar mot priser på EU-nivå. Varför ska vi då ge andra länder en sådan konkurrensfördel?”

– Men jag resonerar också så här att jag, via de anställda, har ansvar för 65 familjer. Tio av dem får nu svårt i och med att de inte kan jobba kvar. Men om arbetsgivaravgifterna hade legat på 20 procent i stället, som mina utländska konkurrenter har, då hade jag bara behövt säga upp fem personer. Jag hade räddat fem familjer. Alltså har dagens höga arbetsgivaravgifter tvingat bort tio av mina anställda.

Återkommande rapporter, från bland annat Svenskt Näringsliv och Almega, har konstaterat att en sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle ge företagen möjlighet att anställa fler medarbetare, bland annat från grupper som idag står långt från arbetsmarknaden.

– Då blir den ju ett redskap som får fler människor i jobb, något som både enskilda och staten tjänar på, säger Daniel Erlandsson.