DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Då rusar arbetslösheten – här är kristecknen: ”Allvarligare än vad många tror”

Varsel, arbetslöshet och konkurser. Det kan bli verklighet fortare än många tror, varnar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt. När företagen av ren rädsla hamstrar personal trots lågkonjunkturen har de inget att sätta emot om den håller i sig. ”Det kan påverka hela arbetsmarknaden”, säger han.

Normalt brukar arbetslösheten öka vid en lågkonjunktur men det har den inte gjort den här gången. Kompetensbristen som råder i de flesta branscher gör att arbetsgivare behåller fler anställda än de egentligen har behov av – så kallad labour hoarding, hamstring av personal. Arbetsgivarna vill inte riskera att stå utan personal när konjunkturen vänder och tvingas ut och jaga nya medarbetare i konkurrens med andra företag.

– Trots att de kanske skulle behöva säga upp personal så är de rädda för att göra det, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

Det kan påverka hela arbetsmarknaden om företagen håller för hårt i sina anställda.

Efter pandemin fick många branscher som hade sagt upp medarbetare stora problem, inte minst annat restaurangbranschen där många hade gått över till en annan bransch eller börjat plugga. Företagen fick ägna mycket kraft, tid och resurser för att hitta ny personal så att de kunde hänga med på uppgången.

– De blev brända helt enkelt och för att inte hamna i samma situation igen behåller de personalen och inväntar bättre tider, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Inget att sätta emot

Skulle den här lågkonjunkturen bara bli en tillfällig nedgång dipp och Sverige snabbt kommer tillbaka till ett mer normalt läge är det en bra strategi, menar han. Då har företaget behållit viktiga medarbetare som dessutom ofta är mer produktiva än de som är nyanställda.

Blir lågkonjunkturen däremot djupare och längre får många av de här företagen svårt att överleva, för de har inget att sätta emot, varnar Sven-Olov Daunfeldt.

– Då riskerar vi att varselvågor, arbetslöshet och konkurser kommer mycket snabbare än vad många tror. Det kan påverka hela arbetsmarknaden om företagen håller för hårt i sina anställda.

För optimistisk syn på konjunkturen

I många av de branscher som hamstrar personal, till exempel besöksnäringen, har företagen redan låg lönsamhet. Har de då dragit på sig höga personalkostnader är faran att de inte kommer ur det när lågkonjunkturen slår till med full kraft.

– De sitter fast med höga kostnader som pressar marginaler och lönsamhet under lång tid framöver, säger Sven-Olov Daunfeldt.

”Att vi är inne i ett svårt läge blir tydligare för varje dag som går.”

Antagligen är det en medveten risk många företag som hamstrar personal tar, men det är definitivt en stor risk, menar han.

– Tyvärr tror jag att många företag ser lite för optimistiskt på konjunkturen och hamstrar mer personal än de borde. Jag ser många tecken på att den här lågkonjunkturen kan bli allvarligare än vad många tror.

De flesta tror på negativ tillväxt i år och att det blir låg om ens någon tillväxt nästa år. Konsumtionen har fallit fyra kvartal i rad, vilket inte har hänt sedan början av 1990-talet.

– Att vi är inne i ett svårt läge blir tydligare för varje dag som går. Det är bekymmersamt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Vart fjärde företag hamstrar personal

I en undersökning från Svenskt Näringsliv bland drygt 2 500 företag svarade nästan vart fjärde företag att de har fler anställda än vad de på kort sikt behöver. I besöksnäringen, där det är vanligast, var det hela 29 procent.

– Det är förvånansvärt högt och ger ju en förklaring till varför inte arbetslösheten är större. Men nu verkar den vara på väg upp.

En frisk arbetsmarknad bör ha en viss dynamik, förklarar Sven-Olov Daunfeldt.

– Det är viktigt att det finns ett in- och utflöde. Blir folk inlåsta på sina jobb försvagas dynamiken och arbetsmarknaden cementeras. Om människor inte rör sig mellan jobb, utbildar sig och skaffar sig nya erfarenheter påverkas i slutänden Sveriges produktivitet, säger han.

”Det är oron som bromsar.”

Den minskade rörligheten späds dessutom på av att inflation och höjda räntor gör att allt färre vill byta jobb just nu. Enligt Sofie Skaränger, vd på rekryteringsföretaget Jobbet.se, är det betydligt färre än vanligt som är beredda att byta jobb just nu.

Den här situationen är helt ny, menar hon. Tidigare talades det mycket om kompetensbrist inom vissa yrkesområden. Nu är det svårrekryterat till alla tjänster oavsett yrkesgrupp.

– För varje rekrytering krävs nu många kontakter med varje kandidat för att få dem att känna sig trygga och våga ta steget att byta jobb. Det är oron som bromsar, säger hon till TN.

Driver upp löner

För ett år sedan var arbetsgivarens värderingar och möjligheten att jobba hemifrån de viktigaste faktorerna vid val av arbetsgivare. Lönen kom på tredje eller fjärde plats. Nu ligger lönen överst på önskelistan i nästan alla yrkeskategorier och åldersgrupper, enligt Sofie Skaränger.

– Högre matpriser och räntor gör att har lönen större betydelse. För att våga ta risken att byta jobb vill man ha ett rejält lönepåslag. I vissa yrkesgrupper driver den låga rörligheten på löneutvecklingen på ett ganska osunt sätt.

Om många sitter still i båten och inte vågar byta jobb kommer det snart att märkas på hur det går för företagen, konstaterar hon. Dessutom blir det en utmaning internt att hantera medarbetare som i normala fall hade sökt sig vidare, men som nu stannar kvar.

– Alla fungerande marknader måste ha en rörlighet. När den automatiska rörligheten blir mindre behöver arbetsgivaren skapa en intern rörlighet. Det handlar till exempel om att ge fler möjligheter till utveckling och att våga prata med de medarbetare som inte är nöjda.