BROTTSBEKÄMPNINGEN

Offensiv mot arbetslivskriminalitet: Företagen utsatta från flera fronter

Lätta på sekretessen för företag, myndigheter och andra offentliga aktörer. Utveckla digitala plattformar för att myndigheter ska kunna dela information. Det är några åtgärder som kan motverka arbetslivskriminalitet, enligt en ny rapport. ”Det är för mycket samverkan inom det här området, och för lite ’göra’”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.

Nästan var femte företagare säger sig personligen känna någon som fuskar med lagar och förordningar, och en lika stor andel anser sig vara utsatt för illojal konkurrens. Den ”grå” marknaden, företag som vill agera seriöst men som samtidigt inte drar sig för att runda regelverk ibland, uppskattas stå för 20 procent av Sveriges BNP.

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv, ”Arbetsmarknadskriminalitet – hur påverkas företagen och vad behöver göras?” föreslås en rad åtgärder för att motverka problemen med kriminalitet på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om att införa sekretesslättnader och om att utgå från företagens behov och möjligheter att kunna konkurrera på lika villkor – det som är grunden för tillväxt.

När konkurrensen undermineras av oseriösa aktörer och ibland rent kriminella företag undermineras tilltron till samhället och dess funktioner. Samtidigt minskar förmågan och motivationen för seriösa företag att fortsätta satsa och utvecklas.

Risken är att de tappar sugen och antingen lägger ner sin verksamhet eller att de själva börjar runda regelverket. Det påpekade rapportförfattaren Pia Bergman, expert ekonomisk brottslighet och arbetsmarknadskriminalitet vid ett seminarium om rapporten.

– Vi måste ändra fokus och rikta det mot företagen. Så att de har möjlighet att göra rätt men också så att vi kan agera mot företag som inte vill göra rätt, kan göra rätt, eller som inte ens förstår att de inte gör rätt.

Nytt fokus

Det myndighetsgemensamma arbetet behöver ändra fokus så att det kan stramas ihop och blir mer effektivt, menar Pia Bergman.

– Satsa på det brottsförebyggande genom att tillgängliggöra mer information för alla, både för myndigheter och företag.

Johanna Skinnari, utredare och biträdande enhetschef, Brottsförebyggande rådet, konstaterar att ekonomisk brottslighet och arbetsmarknadskriminalitet är komplexa brott som får komplexa effekter. Men det är inte de ekonomiska effekterna som är mest komplicerade.

– Det skadade förtroendet är svårare att hantera, den som gör att man börjar undra om man kan lita på exempelvis byggbranschen, restaurangbranschen, vård eller myndigheter.

Hon håller med om det som sägs i rapporten om vikten av att myndigheter håller sig till sina kärnområden. Men hon påpekar också att det finns en målkonflikt i att det inte är en enda myndighet som ansvarar för den här typen av brott, eller en enda del av näringslivet.

– Den bristande helhetsbilden är ett stort problem. Det är så lätt att luta sig tillbaka och konstatera att en annan myndighet har ett större ansvar.

Arbetslivskriminalitet är moraliskt problematisk eftersom den omfattar utnyttjande av människor, den slår också mot näringslivet i form av osund konkurrens, konstaterar Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv.

– Det som är bra med debatten kring arbetslivskriminalitet och den här typen av rapporter är att vi börjar närma oss pudelns farligaste kärna – att det i förlängningen innebär rättsstatens upplösande om vi inte får bukt med det.

Statistiken felaktig

I och med att kriminella verksamheter går under radarn stämmer inte den statistik som finns tillgänglig, menar han.

– Det leder till att vissa överdriver problemet av ren frustration och att andra mörkar av rädsla eller annat. Som medborgare blir det då omöjligt att kontrollera den förda politiken och att själv ta ställning.

”All brottslig verksamhet har en kund i andra änden – du och jag. När något verkar vara för billigt är det för billigt.”

I rapporten nämns att både politiken och myndigheter behöver bli bättre på uppföljning. Några som är bra på att följa upp sin verksamhet är just kriminella, påpekar Mattias Dahl.

– De är duktiga på att veta var det går bra och var de stöter på patrull – och att agera på det. Uppföljning behöver vi bli bättre på.

Näringslivet kan bli bättre på att föra in tips om kriminalitet till myndigheter. Företag, om några, förstår hur företagande, pengaströmmar och bokföring fungerar.

– Företag i samma bransch ser snabbt och enkelt skumma upplägg – om något inte stämmer eller om ett pris är för bra. Där kommer myndigheterna alltid att ligga efter.

När det gäller ökad samverkan mellan myndigheter betonar han att samverkan är bra men att det också kan bli för mycket.

– Det är för mycket samverkan inom det här området, och för lite ”göra”. Jag skulle vilja se mycket mer leda, besluta, genomföra, köra – vänta inte, säger Mattias Dahl.

En lågt hängande frukt när det kommer till arbetslivskriminalitet är att lätta på sekretessen mellan myndigheter, konstaterar han. Trots att det har utretts flera gånger om, och ur olika aspekter, så händer ingenting.

– Det är obegripligt att politiken inte redan har genomfört de här förändringarna. Självklart finns det integritetsutmaningar men kriminaliteten är samtidigt ett enormt problem i samhället som bara växer. Och den absolut lättaste åtgärden vidtas inte.

Mattias Dahl efterfrågar även ett större fokus på hur påverkan kan ske på ett positivt sätt.

– All brottslig verksamhet har en kund i andra änden – du och jag. När något verkar vara för billigt är det för billigt. Både företagare och privatpersoner bör fundera och reagera när produkter och tjänster erbjuds till extremt låga priser. De allra flesta vill ju göra rätt.

Föreslår många åtgärder

För att minska omfattningen av arbetsmarknadskriminaliteten behövs beslut som rör flera områden. Här är några av åtgärderna som föreslås i rapporten: