DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Chalmers vd: Så ska vi bli världsbäst

Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd. Bild: Johan Bodell

Chalmers växlar upp och siktar på att bli ett världsledande tekniskt universitet. Nu ska högskolan rekrytera stjärnforskare och utveckla samarbetet med näringslivet. "Vi ska kraftigt höja ambitionsnivån", säger Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson till TN.

Mycket har hänt sedan Chalmers grundades 1829. 1937 blev det ett universitet och 1994 en stiftelsehögskola, vilket gett lärosätet en unik frihet de senaste 28 åren, menar Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och vd.

– Legalt är vi privata även om högskolan i huvudsak finansieras på samma sätt som till exempel KTH. Vi har friheter i vår stiftelseform som statliga universitet inte har. Vi kan bland annat organisera oss som vi vill, vi kan starta och äga bolag.

Ska bli världsledande

Han menar att Sverige som land har en rad styrkor. Bland annat ett starkt näringsliv, ett samhälle med en låg nivå av korruption och en på många sätt framgångsrik akademi.

– Att näringslivet fortsätter att vara konkurrenskraftigt är helt avgörande för Sverige, det utgör ju den ekonomiska basen för välfärdsstaten. En av våra uppgifter är att bidra på de sätt som vi kan till att det ska finnas ett konkurrenskraftigt näringsliv bland annat genom forskning och att säkerställa kompetensförsörjningen.

”Vi ska kraftigt höja ambitionsnivån.”

Nu är Chalmers i startgroparna för sitt nya projekt: Att bli ett världsledande tekniskt universitet.

– Vi ska kraftigt höja ambitionsnivån och det ska vi göra på 20 års tid. Det är en lång resa som är en utmaning i sig förstås. Vi ska ha akademisk kvalitet, inom utbildning och forskning, som är i den absoluta Europatoppen. Vi ska fortsätta vara en föregångare i nyttiggörande, innovation och entreprenörskap.

– Det är lätt att säga att man ska bli ett världsledande tekniskt universitet. Men hur ska vi göra det? Där kommer stiftelsehögskolan in, vi har vissa förutsättningar, bland annat frihet och ett kapital som ingen annan har, och det ska vi använda i högre grad än vad vi gjort hittills.

Lockar stjärnforskare

Han pekar ut en rad kärnstrategier som grundläggande. Det handlar bland annat om att rekrytera riktigt bra kompetens genom att erbjuda villkor som liknar de bästa europeiska universiteten. Dessutom ska den akademiska kvaliteten höjas genom att ge forskarna och lärarna mer långsiktiga förutsättningar.

– När vi gör dessa topprekryteringar ska vi också vara väldigt tydliga med deras utbildningsuppdrag. Vår tanke är att våra studenter redan under de första åren ska få möta stjärnforskare. Lite som ett amerikanskt universitet där nobelpristagare kan undervisa grundkursen i mekanik.

– Studenterna som vi utexaminerar är den viktigaste effekten vi har på samhället och där ska vi fortsätta att vara starka.

Andra delar i kärnstrategin handlar om att skaffa kapital och skapa en bolagsstruktur kring Chalmers som stödjer nyttogörande och innovation samt att arbeta ännu tätare med näringslivet framöver.

– Dessutom ska vi utveckla campus och infrastrukturen samt fortsätta bygga vår interna kultur.

Chalmers tekniska högskola. Bild: Roland Magnusson

När Chalmers blev en stiftelsehögskola 1994 fick lärosätet 1,6 miljarder i stiftelsekapital. Kapitalet har under åren vuxit och under åren har ägarstiftelsen investerat ungefär 4 miljarder i verksamheten, berättar han.

– Nu är det ungefär 150 miljoner per år. Men vi har sagt att vi ska ta oss från 150 miljoner till 1 miljard per år i dagens penningvärde. Det ska vi göra genom att växa kapitalet, genom fundraising och genom en del andra åtgärder.

”Finansieringssystemet är defekt”

Han menar att Chalmers försöker påverka politiken för att rätta till forskningsfinansieringssystemet som han menar är ”defekt” när man tittar på det som ett sammanhållet system.

– Systemet som vi har idag är alldeles för fragmenterat, och det har gått överstyr vad gäller kortsiktiga pengar. Ungefär 75 procent av Chalmers forskningsbudget är idag konkurrensutsatta medel.

– Det här gör att alltmer tid för professorerna går till att jaga pengar och rapportera. Dessutom jagar de pengar från en myriad av finansiärer som alla har olika regler.

”Det är viktigt att vara fri i forskningen.”

Han berättar att han tillsammans med KTH och KI:s rektorer, försökt lyfta fram till politiken att forskningsintensiva lärosäten blir allt mindre autonoma på grund av finansieringssystemet.

– Det går att begripa kraven på med- och samfinansiering i varje enskilt fall, men på systemnivå blir det helt galet.

Genombrott sker i andra länder

Dagens system är för fokuserat på att försöka pressa fram kortsiktiga resultat, och det innebär att Sverige kommer att missa de stora genombrotten och i stället sker de någon annanstans, berättar han.

– Det är viktigt att vara fri i forskningen för du kan aldrig förutse var genombrotten kommer att ske. Vi vill ge våra lärare och forskare långsiktiga förutsättningar så att de vågar ta vetenskaplig risk.

– Många av idéerna kommer aldrig att resultera i något, såklart. Men ett och annat projekt kan leda till banbrytande vetenskapliga genombrott som även lägger grunden för nya företag.

Han menar att den nya strategin kommer att vara bra för Chalmers, men även för Sverige, då han anser att landet behöver ett världsledande tekniskt universitet. Dessutom vill man visa på att stiftelseformen kan ge friheter.

– Chalmers är redan formellt självständig från den svenska staten, men vi kommer bli ännu mer självständiga då vi kan ordna mer av vår egen finansiering.

”Vi har aldrig haft så många internationella studenter som vi har idag.”

Studieåret 2011/12 infördes terminsavgifter för studenter från länder utanför det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Enligt Stefan Bengtsson har Chalmers nu ”all time high” med betalande studenter.

– Vi har aldrig haft så många internationella studenter som vi har idag. Om vårt rykte sprids och vi klättrar på rankingar, så kommer söktrycket av riktigt duktiga studenter att fortsätta att öka. Och vad gäller tredjelandsstudenter kan vi dimensionera utbildningen utan att det behövs politiska beslut och därmed kompetensförsörja bättre.

Beroende av utländska experter

Han lyfter fram att lärosätet är ”helt beroende” av internationell rekrytering av personal.

– Jag är väldigt bekymrad kring migrationspolitiken. Man kan förstå behovet av att reglera invandring, men på det sätt som man gör det på nu så slår det också mot den arbetskraft som vi behöver i Sverige.

Under förra året infördes en skärpning av utlänningslagen. Lagändringen försvårar för utländska masterstudenter och doktorander att stanna och arbeta i Sverige, menar han.

– Det uppstod självklart en oro, kanske främst för doktoranderna när ändringen i utlänningslagen kom. Den innebär att när de disputerar så måste de ha en färdig anställning på minst 18 månader annars får de gå på temporära uppehållstillstånd.

– Det kan de naturligtvis göra men oftast är ledtiderna i handläggningarna så långa. Så det blir oerhört osäkert för dessa individer.

Nya kompetensbehov

Han menar att lärosätet tillsammans med strategiska partners i näringslivet försöker underlätta rekrytering innan forskare eller studenter lämnar Chalmers.

– Det är viktigt att näringslivet ger studenterna ett anställningskontrakt innan de tar ut sin examen för då kan de söka permanent uppehållstillstånd.

”Framöver kommer vi se fler paradigmskiften.”

Stefan Bengtsson lyfter fram vikten av att samarbeta med näringslivet.

– Vi är en teknisk högskola och har en lång tradition av att samarbeta med näringslivet. När vi förstår vad företagen anser kommer vara de dominerande teknologierna framåt ger det idéer till ny forskning och påverkar vårt utbildningsutbud.

Framöver kommer den tekniska utvecklingen gå ännu snabbare vilket skapar nya kompetensbehov för näringslivet. Bland annat har Northvolt och Volvo Cars nya batterifabrik i Göteborg signalerat ett behov av ett stort antal batteriingenjörer.

– Det kan vi inte lösa på kort sikt men vi har tillsammans med Uppsala universitet, Lunds universitet och de aktuella företagen tagit fram ett batteriinitiativ för att gemensamt svara upp så gott vi kan på de nya behoven, både forsknings- och utbildningsmässigt.

– Och jag tror att vi framöver kommer att se fler paradigmskiften, där det svänger kvickt. Och för bolagen kommer det vara avgörande att få tillgång till rätt kompetens. Därför måste det skapas förutsättningar för fortbildning och livslångt lärande.