DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Forskare: Så hårt slår höjda skatter mot jobben – och statskassan

När marginalskatterna ökar så minskar statens skatteintäkter, visar en rapport från IFAU. Även en liten höjning får svenskarna att jobba mindre, varnar docent Håkan Selin. Men om skatterna i stället sänks skapas tiotusentals nya jobb, visar flera analyser.

Nationalekonomen Arthur Laffer sägs ha skissat ned det kända Lafferdiagrammet på en servett under en middag i Washington 1974. Lafferkurvan visar sambandet mellan skattesatsen och skatteintäkterna. Vid noll procents skatt kommer skatteintäkterna att vara noll. Men även när skattesatsen är hundra procent kommer skatteintäkterna att vara noll, eftersom ingen kommer att vilja tjäna pengar om allt äts upp av skatt.

Det här illustrerar att det alltid finns en punkt där skattesatsen är så hög att om skatten höjs ytterligare så minskar skatteintäkterna på grund av att skattebasen krymper, förklarar Håkan Selin, docent i nationalekonomi och forskare vid IFAU.

– Den effektiva marginalskatten på arbete i Sverige är väldigt hög, 70-72 procent om även konsumtionsskatter och arbetsgivaravgifter räknas in, säger han och varnar för att även små skatteförändringar kan få negativa effekter på höginkomsttagares arbetade timmar.

”Våra resultat tyder på att de högsta marginalskatterna idag ligger på en nivå där ytterligare höjningar riskerar att reducera, snarare än öka, skatteintäkterna.”

I hans senaste forskning har han undersökt effekterna av avtrappningen av jobbskatteavdraget 2016. För de som tjänade över 50 000 kronor i månaden innebar förändringen att marginalskatten (skatten på den sist intjänade hundralappen) höjdes med tre procentenheter. Den ”ringa” skattehöjningen på tre kronor minskade arbetsinkomsterna i gruppen markant.

– Det överraskade mig att resultaten var så tydliga med tanke på att skattehöjningen ändå var ganska liten. Om det man har kvar efter skatt (1-marginalskatten) minskar med en procent så minskar arbetsinkomsten med omkring 0,16 procent, säger han.

Ytterligare höjningar av marginalskatten riskerar minska skatteintäkterna än mer, enligt teorin. Håkan Selin påpekar att den högsta marginalskatten minskade en aning när värnskatten slopades men betonar att skatterna fortfarande ligger på en hög nivå.

– Våra resultat tyder på att de högsta marginalskatterna idag ligger på en nivå där ytterligare höjningar riskerar att reducera, snarare än öka, skatteintäkterna, säger han.

Även liten höjning ger negativa effekter

Även om Håkan Selin och IFAU inte vill rekommendera några specifika policyåtgärder menar han att studien bör ses som ett relevant underlag när politiker och andra diskuterar hur hög nivån på marginalskatterna ska vara på de högsta inkomsterna. Socialdemokraterna har till exempel pratat om en beredskapsskatt på de högsta inkomsterna och det är en valrörelse i gång där utspel och förslag kan komma på bordet.

– Även mindre skatteökningar riskerar leda till negativa effekter på arbetsinkomster på grund av att skatter ändrar folks beteenden. Det bör man vara medveten om, konstaterar Håkan Selin.

Det kan handla om att människor väljer fritid framför att jobba ytterligare arbetstimmar och att motivationen går ned när så mycket försvinner i skatt. Exakt vad som händer förutom att arbetsinkomsterna går ned visar dock inte IFAU-rapporten. Men den visar att nedgången i arbetsinkomsterna inte verkar bero på att de som påverkas omvandlar högre beskattade arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster eller växlar löneförmåner mot pensionsreformer.

I ett läge med hög inflation, rusande elkostnader och ett generellt stort kostnadstryck för företag och hushåll med räntehöjningar på väg så kan ytterligare pålagor i form av skatt få negativa effekter, vittnar flera företagare och ekonomer just nu. Håkan Selin vill inte recensera utan nöjer sig med att konstatera:

– Små förändringar kan få tydliga resultat, säger han.

Sänkt skatt kan ge tiotusentals jobb

Att däremot sänka marginalskatten skulle skapa en mängd nya jobb, enligt Johan Fall, skattechef på Svenskt Näringsliv. Rapporter från Byggföretagen, Almega och Teknikföretagen visar på samma sak.

– Det kommer positiva effekter för jobben av att sänka den högsta marginalskatten. Dels de direkta effekter som leder till fler arbetade timmar i olika sektorer, dels de indirekta effekter som i nästa steg genereras hos underleverantörer för exempelvis, stödtjänster och liknande. Flera analyser som Svenskt Näringsliv tagit fram tillsammans med branschorganisationer visar detta mycket konkret och beräkningar visar att det handlar om tiotusentals jobb, säger han.

”Tvärtemot hur det låter i debatten ligger Sveriges kapitalinkomstbeskattning på en hög nivå i internationell jämförelse.”

Johan Fall menar att fokus i skattedebatten har hamnat fel. Inte minst när det handlar om nivån på svenska kapitalskatter.

– Tvärtemot hur det ofta låter i debatten ligger Sveriges kapitalinkomstbeskattning på en hög nivå i internationell jämförelse. Regelverken är komplexa men en noggrann kartläggning av 15 konkurrentländer visar att den högsta skattesatsen på 50 procent för kapitalvinster är högre i Sverige än i övriga länder, vars genomsnitt ligger på 28 procent. Den lägsta svenska skattesatsen på 20 procent är också klart högre än omvärldens jämförbara snitt på 16 procent, säger han.