DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

TN reder ut: Så har danska universitet avskaffat flumskolan

I Danmark måste universitet och högskolor anpassa sina utbildningar efter arbetsmarknadens behov. Men det krävdes tuffa reformer för att nå dit. ”Om du producerar arbetslösa akademiker år efter år och inte gör något åt det är det något som är fel”, säger Charlotte Rønhof, ordförande i Kommittén för vetenskap och teknik, ATV.

Svenska högskolor och universitet spelar en central roll för Sveriges kompetensförsörjning. Behoven på arbetsmarknaden förändras i allt snabbare takt vilket ställer höga krav på lärosätena att anpassa sina utbildningar. Samtidigt examineras stora kullar akademiker ut i arbetslöshet varje år och många företag har svårt att hitta rätt kompetens.

Utvärderingar visar dessutom att forskningskvaliteten på svenska universitet har sjunkit i jämförelse med andra länder och att genomströmningen av studenter är oroväckande låg.

Vårt grannland Danmark har länge brottats med liknande problem. Under senare år har den danska regeringen därför genomfört ett antal reformer för att öka de högre utbildningarnas relevans för arbetsmarknaden, skapa incitament för att snabbare slutföra studierna samt förbättra utbildningskvaliteten.

En person med god inblick i det danska systemet är Charlotte Rønhof, mångårig underdirektör i Dansk Industri och idag ordförande i Kommittén för vetenskap och teknik som ligger under Akademin för tekniska vetenskaper, ATV, en oberoende dansk tankesmedja. ATV:s medlemmar består av forskningsledare, företagsledare, toppforskare och experter inom teknik och relaterade ämnen.

Dimensioneringssystemet en framgång

Charlotte Rønhof berättar att Danmark i början av 2000-talet hade två huvudsakliga utmaningar relaterade till utbildningssystemet; man utbildade alltför många i humaniora vilket resulterade i att många färdigbakade studenter tog klivet ut i arbetslöshet, och många företag kunde inte hitta de individer de behövde, framför allt ingenjörer.

Det här ledde till en mångårig och het debatt i Danmark som resulterade i att den förra regeringen implementerade en ny modell för högre utbildning.

– Utbildningarna för läkare, veterinärer och sjuksköterskor har alltid varit reglerade och koordinerade med efterfrågan på arbetsmarknaden. Det är delvis ett resultat av utbildningarna är relativt dyra, men också för att det har funnits en tydlig bild av hur många yrkesutövare som behövs på arbetsmarknaden, säger Charlotte Rønhof.

”Det här var en nödvändig åtgärd eftersom universiteten inte själva tog ansvar för att dimensionera utbildningsplatserna utifrån verkligheten på arbetsmarknaden”.

Det nya systemet är en slags ”dimensioneringsmodell” där universiteten och högskolorna måste anpassa antalet studieplatser på utbildningarna till hur hög arbetslösheten är inom en viss yrkeskategori. Kravet gäller alla utbildningar oavsett lärosäte, men den största diskussionen har förts kring universitetens studieplatser.

– Det här var en nödvändig åtgärd eftersom universiteten inte själva tog ansvar för att dimensionera utbildningsplatserna utifrån verkligheten på arbetsmarknaden. Det kan visserligen vara svårt att se vad arbetsmarknaden behöver men om du producerar arbetslösa akademiker år efter år och inte gör något åt det är det något som är fel.

Det danska näringslivet spelar en aktiv roll

Det var det danska näringslivet som pressade regeringen att införa dimensioneringsmodellen eftersom man så tydligt såg brister i utbildningssystemet som behövde en långsiktig lösning. Näringslivet fick betala priset för bristerna i form av brist på kvalificerad arbetskraft.

– Påtryckningarna var nödvändiga för att få till en förändring, säger Charlotte Rønhof. Jag kan verkligen rekommendera er i Sverige att implementera dimensioneringsmodellen, för den fungerar och är inte så komplicerad.

”Det danska näringslivet spelar en stor roll i att intressera unga människor för vetenskap.”

Engagemang för utbildningsfrågor i näringslivet är stort i Danmark. Många stora företag delar ut medel till universiteten genom fonder, huvudsakligen till forskning men även i syfte att intressera fler studenter av de ämnen företaget fokuserar på. Ofta handlar det om naturvetenskap och teknik.

– Det danska näringslivet spelar en stor roll i att intressera unga människor för vetenskap och det är en pågående utmaning att locka studenter till det skrået, menar Charlotte Rønhof.

Näringslivet har också tagit initiativ till att lyfta frågan om den låga genomströmningen av studenter. Nivån på studiebidraget i Danmark är hög medan studielånet är lågt, vilket minskar incitamenten till att slutföra sin utbildning så snabbt som möjligt. Näringslivet har under många år drivit ett förslag om att studenter istället ska få studiebidrag fram till kandidatexamen och under masterexamen enbart få möjlighet till lån.

– Vi tror att det skulle få studenterna att i högre välja en utbildning som leder till jobb.

Förbättra matchningen mellan studenter och företag

En annan fråga som näringslivet engagerar sig djupt i är att matcha studenter med företag.

– Kandidater utbildas i storstäderna och vill fortsätta att bo där snarare än att flytta ut på landsbygden eller till mindre orter när studierna är avklarade. Det leder till oproportionerligt många arbetslösa akademiker i storstäderna medan andra delar av landet skriker efter arbetskraft, berättar Charlotte Rønhof.

För att förändra detta har man föreslagit att universiteten och högskolorna måste bli bättre på att matcha studenterna med företag under utbildningen, framför allt med mindre företag då de flesta storföretag redan är välkända för studenterna. Ett av många förslag är att bygga studenthus på landsbygden så att studenterna kan skriva sitt examensarbete tillsammans med företag som finns där.

"Utbildningssystemet måste dessutom vara öppnare för internationella studenter”

Charlotte Rønhof berättar också om en annan idé som blev verklighet tack vare näringslivets engagemang. För några år sedan utvecklades en ny typ av utbildning som man kallar för näringslivskandidat. Det innebär att studenterna under sin mastersexamen tillbringar delar av din tid i näringslivet.

– Man skulle kunna kalla det för en slags traineeship. Den tar fyra år vilket är längre tid än en vanlig masterexamen, men då har du som student samtidigt fått en högst relevant utbildning och förmodligen också ett tagit stort kliv in på arbetsmarknaden.

Charlotte Rønhof anser att det danska utbildningssystemet trots de senaste årens reformer har stora utvecklingsmöjligheter. Hon nämner bristen på yrkesutbildade personer som en av de största utmaningarna.

– I Danmark måste studenterna välja mellan gymnasiestudier eller yrkesutbildning om man vill läsa vidare efter högstadiet, och hela 86 procent söker sig till gymnasiet. Vi måste helt enkelt skapa ett större intresse för yrkesutbildningen.

Hon fortsätter:

– Utbildningssystemet måste dessutom vara öppnare för internationella studenter. Antalet utbildningar som ges på engelska har minskat vilket förstås innebär färre internationella studenter. Vi behöver också säkerställa att de internationella studenter som kommer hit stannar efter avslutad utbildning.

Danmark har med andra ord fortsatt liknande utmaningar som Sverige med för höga arbetslöshetssiffror för nyutexaminerade studenter samtidigt som det råder kompetensbrist inom många branscher.

– Jag tror att det svenska och danska näringslivet skulle vara betjänta av att diskutera möjliga lösningar med varandra för att utbyta idéer och inhämta inspiration. Det vore bra för oss alla, säger Charlotte Rønhof.