AVTALSRÖRELSE

Minus i lönekuvertet – högre lönekrav väntar

IF Metalls ordförande Marie Nilsson plockar fram de röda flaggorna. Arkivbild. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ekonomi (TT)

En negativ löneutveckling under hela första halvåret 2022 bäddar för en stökig avtalsrörelse. Företagens goda lönsamhet och en het arbetsmarknad sätter extra tryck.

– Är det någon gång någonting ska hända, så är det ju nu, säger Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea.

Inflationen är just nu den högsta på 28 år. Därför är också reallönefallet i december det största sedan 1993, minus två procent, det vill säga inflationen är just nu två procentenheter högre än löneökningstakten på årsbasis.

Och den högre inflationen kommer att bita sig fast längre än vad som tidigare låg i korten. Enligt Nordeas bedömning kommer löntagarna därmed få se sin lön växa långsammare än inflationen ända fram till halvårsskiftet, sommaren 2022. Detta trots att löneglidningen, utöver avtal, har utsikter att öka snabbare än de gångna åren, enligt Susanne Spector med arbetsmarknad som specialitet.

– Det är ett nytt läge.

I företagens intresse

I vår är det dags för lokala löneförhandlingar på de flesta företagen. Då har facken ingen strejkrätt i ryggen, men det kan ändå finnas ett extra tryck på företagen att betala mer än avtalet, dels till följd av inflationen, dels som en effekt av tilltagande brist på arbetskraft.

– Företagen borde också agera genom att vara lite mer generösa, de gör stora vinster, det är svårt att rekrytera. Det ligger i deras intresse att behålla personalen. Det borde vara fler företag som i preventivt syfte ger lite mer än märket, säger Spector.

Den hetare arbetsmarknaden gör att det är lättare att byta jobb och höja sin lön på det viset, vilket ger allmänt högre löner, något Susanne Spector anar kommer hända.

– Det talar för högre löneglidning nästa år.

Högre löneökningstakt

Hon tror på en löneökningstakt på cirka tre procent nästa år, jämfört med runt 2,5 procent föregående år.

Fast kanske mer avgörande är hur stort tryck det blir på fackföreningarna när de ska lägga fram sina lönekrav, hösten 2022, inför den stora lönerörelsen 2023.

– Mest avgörande blir hur inflationen utvecklas fram tills då, säger Susanne Spector.

Hittills är grundtipset bland ekonomer fortsatt att inflationen faller tillbaka under nästa år. Men fler och fler börjar ifrågasätta om den högre inflationen verkligen bara är tillfällig.

– Om det skulle vara så att vi kommer in i en ny värld där det blir lättare att höja priserna, då skulle också acceptansen för att höja lönerna vara större för företagen, säger hon.

– Då är man i ett besvärligt läge, fortsätter hon.

Så säger facket

Men oavsett inflation eller ej, det finns annat som kan trigga löntagarna och fackens löneförhandlare, som i grunden är medvetna om att en ny pris- och lönespiral, som på 1970- och 1980-talet, har få vinnare – nämligen företagens goda lönsamhet, aktiekurserna som rusat och en arbetsmarknad som väntas vara "otroligt stark" framåt nästa höst.

– Då kommer arbetslösheten bland medlemmarna vara mycket låg, så det är argument för facken, säger Spector

Industrins parter brukar sätta lönenormen. IF Metalls ordförande Marie Nilsson vill tydligt tona ner hennes medlemmars eventuella förväntningar på att inflationen ska lyfta lönekraven, men att det finns andra skäl till högre påslag:

"Vi kommer alltså inte kräva högre löneökningar på grund av tillfälligt högre inflation. Men det kan finnas andra skäl till att lönerna bör öka mer i nästa avtalsrörelse. Svensk ekonomi och industri hade ett starkt utgångsläge redan före pandemin och ser ut att ha klarat krisen bättre än många andra länder och stärkt sina positioner. Fortsätter det så finns utrymme för en högre löneökningstakt framöver", skriver hon i ett svar till TT.

Tryck i omvärlden

Vad som händer i omvärlden är också betydelsefullt för löner i Sverige. Susanne Spector ser redan tecken på ett ökat lönetryck i Europa.

– Då kan facken känna sig trygga i högre lönekrav, säger Spector som också räknar med det inför kommande lönerörelse.

Men något nytt paradigmskifte med en pris- och lönespiral är ändå inte huvudspåret, enligt henne.

– Men det är ett otroligt intressant läge. Så är det någon gång någonting ska hända, så är det ju nu.

Olle Lindström/TT

Fakta

Inflationstakten, enligt måttet KPIF, var i november 3,6 procent, jämfört med 3,1 procent i oktober. Månadsförändringen var 0,5 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Inflationen var därmed högre än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med en KPIF-inflation på 3,4 procent i årstakt och en prisökning jämfört med månaden före på 0,3 procent.

Rensar man bort energipriserna låg KPIF-inflationen i november på 1,9 procent, medan månadsökningen var 0,1 procent.

Inflationstakten är förändringen av konsumentpriserna i årstakt, det vill säga jämfört med motsvarande månad året före. Med månadsförändring menas just prisförändringen mellan två månader.

Källa: Refinitiv, SCB