DEN SVENSKA EKONOMIN

”Pengar verkar visst köpa mer lycka”

Georgios Sideras är doktorand i teknik och samhälle på Ratio och SoeTech vid Lunds universitet.

Pengar kan inte laga ett krossat hjärta. Men Yngwie Malmsteen kan ha haft rätt: more is more. Det skriver krönikören Georgios Sideras.

Kalifornien, 1983. Efter årtionden där less is more hade blivit ett ideal om återhållsamhet och enkelhet gjorde den nya hårdrocken överdriften till en livsstil. Större hår, större förstärkare, snabbare gitarrsolon.

I studion höll den 19-årige svenske gitarristen Yngwie Malmsteen på att spela in Alcatrazz debutalbum när producenten bad honom göra om ett solo: lite långsammare, lite färre toner. Less is more, förklarade han. Malmsteen, ny i USA och obekant med uttrycket, trodde att producenten hade sagt fel: ”You mean more is more, right?”

Det blev hans motto. Och fyrtio år senare verkar Malmsteen ha varit något på spåren: även när det gäller pengar och lycka tycks mer, åtminstone oftast, vara mer.

Länge har det funnits en föreställning om att pengar inte kan köpa lycka, åtminstone inte över en viss nivå. De Nobelprisbelönade ekonomerna Daniel Kahneman och Angus Deaton visade 2010 att amerikaners lycka verkar plana ut vid 75 000-dollarsgränsen. Resultaten tog världen med storm och används ofta som ett politiskt argument för såväl progressiv beskattning som nedväxt. Om vi inte blir lyckligare av mer pengar, är man då inte bara girig av att vilja ha mer?

”Lyckan fortsatte att öka även vid högre inkomster.”

Men precis som gamla folkvisdomar kan gårdagens forskningsresultat leva kvar som sanningar långt efter att kunskapsläget har förändrats. Sedan 2010 har flera försökt att ifrågasätta Kahneman och Deatons studie. Mest framgångsrik var Matthew Killingsworth som 2021 publicerade en studie där han ställde frågor till cirka 33 000 amerikaner om deras upplevda lycka flera gånger per dag. Han fann att lyckan fortsatte att öka även vid högre inkomster. Enligt honom var problemet med Kahnemans kända studie att lyckan där hade ett tak. Man kunde inte riktigt vara mer lycklig än vad skalans maxpoäng tillät.

Materialet var så matnyttigt att även ekonomen och författaren Seth Stephens-Davidowitz använde det i sin bok Don’t Trust Your Gut, en sorts ekonoms guide till ett lyckligt liv – och ett utmärkt syskon till den mycket läsvärda Everybody Lies.

Killingsworths resultat förvånade Kahneman så pass mycket att han valde att samarbeta med honom för att utreda saken vidare. Tillsammans utformade de en studie för att försöka reda ut motsägelsen mellan deras resultat. Det visade sig att Killingsworth till stor del hade rätt. För den stora majoriteten fortsatte högre inkomster att hänga samman med högre lycka.

”Malmsteen hade kanske rätt ändå.”

Men både Killingsworth och Stephens-Davidowitz skulle nog hålla med om att enbart pengar inte kan köpa lycka. Sambandet är tydligt, men effekten är inte särskilt stor. Vissa problem går helt enkelt inte att lösa med högre inkomster, och högre inkomster tycks dessutom kunna komma med mer tidsbrist.

En annan pusselbit kan vara att vi helt enkelt är dåliga på att spendera våra pengar. Ekonomerna Dunn, Gilbert & Wilson har publicerat en studie med den talande titeln If money doesn't make you happy, then you probably aren't spending it right. En idé i den forskningen är möjligheten att köpa sig fritid.

Pengar kan inte laga ett krossat hjärta, men de verkar kunna lindra vardagen mer än vi länge trott. Framför allt tycks den gamla föreställningen om en tydlig inkomstgräns där mer pengar slutar spela roll inte hålla. Malmsteen hade kanske rätt ändå: more is more.

Om krönikören

Georgios Sideras är doktorand i teknik och samhälle på Ratio och SoeTech vid Lunds universitet.