FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Här är intresset för att arbeta lägst – områdena som sticker ut

Arbetsnormen är svagast i de grupper där Sverige behöver få fler i arbete, visar en ny rapport. Nu varnar en rad experter för att läget dessutom riskerar att förvärras. ”Problemet kommer inte att försvinna av sig självt”, säger forskaren Hans Seerar Westerberg.

Arbetsnormer är idag en viktig men underförstådd pusselbit i arbetet med att lösa Sveriges strukturella arbetslöshet, menar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

– Arbetsnormer bör ses som ett osynligt socialt kontrakt, men ett kontrakt som också påverkas av den politik som faktiskt bedrivs, säger han på ett seminarium i samband med den nysläppta rapporten ”Arbetsnormer i utsatta områden”.

Rapporten visar att arbetsnormen är lägre bland personer som bor i utsatta områden. Skillnaderna kvarstår även efter justering för personernas demografiska och socioekonomiska egenskaper. 1,2 miljoner personer i arbetsför ålder är i dag inte självförsörjande i Sverige.

I landets 65 utsatta områden är självförsörjningsgraden bara 56 procent. I övriga landet ligger den på 78 procent.

– Om fler i ett geografiskt område avviker från en stark arbetsnorm, då kommer det också att bli mer legitimt för andra att avvika från den, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Kruxet här är att arbetsnormerna är svagast i just de grupper där vi egentligen skulle vilja få ut störst effekt av ekonomiska incitament, tillägger Nikolay Angelov, rapportförfattare och kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv.

Går i arv

De svaga arbetsnormerna kvarstår även när man justerar för utbildning, ålder och politisk hållning. Dessutom uppvisar andra generationens invandrare med två utrikesfödda föräldrar liknande mönster som första generationen.

Ursprung ger dock inte hela bilden. Utrikes födda i riket har exempelvis starkare arbetsnormer än inrikes födda i utsatta områden.

– Det här betyder ju att utrikesbakgrunden inte är det som är den avgörande förklaringsfaktorn, säger Nikolay Angelov.

Ett steg att stärka arbetsnormerna på längre sikt vore att stärka de ekonomiska drivkrafterna till arbete, menar han.

– Det kommer att leda till fler i arbete och kommer på sikt att kunna leda till att arbetsnormerna stärks. Det handlar om att öka skillnaden mellan att arbeta och att få stöd eller bidrag. Här har det gjorts en del steg i rätt riktning men man kan göra mycket mer, säger han.

”Inte jätteförvånad”

Charlotta Stern, vd på Ratio, tycker att det är både bekymmersamt och lite förskräckligt vad rapporten visar.

– Samtidigt är jag inte jätteförvånad över de här resultaten. Dels för att utanförskapsområden är en väldigt speciell social miljö. När man kommer från ett samhälle till ett annat behöver man en period för att ställa om och förstå hur det fungerar och vad som gäller, säger hon.

Det är också positivt att rapporten visar att utrikes föddas möjligheter kan förbättras när rätt förutsättningar finns, bland annat utanför utsatta områden.

– Även om det finns diskriminering utesluter det inte att man kan få ett jobb. Det är viktigt att man alltid poängterar det så att man inte tappar hoppet, säger Charlotta Stern.

Hans Seerar Westerberg, forskare vid Handelshögskolans forskningsinstitut, reagerar på att arbetsnormen inte skiljer sig nämnvärt mellan första och andra generationens invandrare. Det tyder enligt honom på att skillnaderna inte enbart kan förklaras av integrationsproblem.

– Här blev jag förvånad. Det indikerar att det här problemet inte kommer försvinna av sig självt, säger han.

En slutsats från hans egen forskning, som främst fokuserar på efterfrågesidan, är att lägre kostnader för att anställa leder till högre sysselsättning. Han resonerar också också om att höga ingångslöner på svensk arbetsmarknad gör att vissa aldrig kommer in på arbetsmarknaden, innan normfrågan ens hinner få betydelse.

– Med höga ingångslöner riskerar många i utsatta områden att inte nå upp till den produktivitet som krävs för att få ett jobb. Då spelar arbetsnormerna mindre roll, eftersom tröskeln in på arbetsmarknaden redan är för hög, säger han.

Vad motiverar?

Med AI:s framfart behöver vi också fundera över vad som kommer att motivera människor att arbeta framöver, menar Hans Seerar Westerberg.

– Vad händer om tio år när AI har tagit över fler arbetsuppgifter? Vad kommer då att få oss att ta ett jobb eller arbeta mer? Lönen, att jobbet är intressant eller något annat? Det tror jag är jätteviktigt att titta på.

Ahmed Abdirahman, vd för Järvaveckan, menar däremot att strukturella hinder som diskriminering och brister i integrationen spelar en viktig roll för arbetsnormerna.

– Sverige är ett av de svåraste länderna att ta sig in på arbetsmarknaden i, och mycket avgörs av vilka nätverk man har. Jag har bott i både USA och Genève, och där ser det helt annorlunda ut, säger han.

Enligt stiftelsens undersökningar uppger omkring en fjärdedel av de tillfrågade i näringslivet att ett utomeuropeiskt klingande namn påverkar jobbchanserna negativt. Sex av tio uppger att religiöst eller kulturellt betingad klädsel har en liknande effekt.

Dessutom menar han att korta, osäkra anställningar nöter ner människor.

– Om man ständigt drar undan mattan för människor och erbjuder korta, lågavlönade jobb känner många till slut att de inte orkar mer. Tyvärr ser vi också att högutbildade har svårt att komma in i samhället. Många talanger utbildar sig här men lämnar eftersom de inte får möjlighet att stanna eller känner sig välkomna, säger han och avslutar:

– Nu ska vi inte överdriva. Sverige är ett av världens bästa länder, men det finns utmaningar som vi måste ta itu med.