DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Nya siffror: 1,2 miljoner kan inte försörja sig själva – ”Matchningen fungerar uruselt”

Sverige har hög sysselsättning men ändå kan var femte person i arbetsför ålder inte försörja sig själv. Nu larmar Svenskt Näringsliv om bristande matchning på arbetsmarknaden och efterlyser krafttag för att få fler i arbete. ”Det är centralt för tillväxten”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt.

Sverige har en hög sysselsättning. Trots det kan omkring 1,2 miljoner personer i arbetsför ålder inte försörja sig själva genom sina arbetsinkomster.

Det visar två nya rapporter från Svenskt Näringsliv som presenterades i veckan.

– På fem personer är det en som inte kan försörja sig, säger Elin Bergman-Fry, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv.

Gränsen för att räknas som självförsörjande är dessutom relativt låg, omkring 19 000 kronor i månaden. Trots det når alltså omkring en femtedel inte upp till nivån.

Skillnaderna mellan olika grupper är samtidigt stora. Utbildningsnivån har stor betydelse och personer med längre utbildning har betydligt högre självförsörjningsgrad än personer med kort utbildning. Även härkomst spelar en viktig roll.

– Inrikes födda har högst självförsörjningsgrad av alla grupper, säger Elin Bergman-Fry.

Flera kurvor pekar dock åt rätt håll. Flyktingar och deras anhöriga har förbättrat sin självförsörjningsgrad kraftigt över tid och bland andra generationen syns tydliga utbildningsvinster. Även skillnaderna mellan kvinnor och män har minskat, även om det fortfarande finns tydliga könsskillnader.

Stora geografiska skillnader

Skillnaderna blir ännu tydligare när siffrorna bryts ner på kommunnivå.

Arian Mosaddegh, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv, ansvarar för den regionala analysen. Han konstaterar att variationen i självförsörjningsgrad är mycket stor i landet. Flera kommuner i Norrland ligger högt, medan delar av Skåne har betydligt större problem.

Perstorp är ett tydligt exempel.

– Där är siffran 34 procent. Mer än var tredje person i arbetsför ålder där är alltså inte självförsörjande, säger Arian Mosaddegh.

Demografiska faktorer som utbildning, kön och härkomst förklarar en del av skillnaderna mellan kommunerna. Men de räcker inte som förklaring till hela variationen.

Det gäller bland annat utrikes födda med eftergymnasial utbildning, där självförsörjningsgraden varierar kraftigt beroende på var i landet de bor.

– Mycket kan förklaras av demografi, men inte enbart, säger Arian Mosaddegh .

Särskilt tydligt är problemet bland flyktingkvinnor. I 182 kommuner är mer än hälften av flyktingkvinnorna inte självförsörjande.

Efterlyser bättre matchning

Enligt Arian Mosaddegh behövs åtgärder på flera områden för att fler ska kunna komma i arbete. Det handlar bland annat om att stärka de ekonomiska drivkrafterna till arbete, öka efterfrågan på arbetskraft och förbättra matchningen.

Språkstödet behöver förbättras och utbildningarna måste i högre grad motsvara arbetsmarknadens behov. Även den geografiska matchningen är en viktig del åtgärd.

– Vi måste öka den geografiska rörligheten. Arbetsförmedlingen behöver öka möjligheterna att ta ett jobb på en annan plats, säger han.

”Åtta av tio av Svenskt Näringslivs medlemsföretag säger att de vill växa. Men lika många säger att de stöter på hinder för sin tillväxt.”

Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt menar att mycket går åt rätt håll. Han kopplar självförsörjningen till en större fråga: Sveriges ekonomiska tillväxt.

– Fler människor i arbete och fler arbetade timmar är centralt för att få fart på tillväxten. Åtta av tio av Svenskt Näringslivs medlemsföretag säger att de vill växa. Men lika många säger att de stöter på hinder för sin tillväxt, säger han.

Det största hindret är att hitta medarbetare med rätt kompetens.

– Det visar att matchningen fungerar helt uruselt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han efterlyser utbildningar som bättre svarar mot näringslivets behov och pekade särskilt på yrkesutbildningar. Samtidigt betonar han att gruppen som inte är självförsörjande är långt ifrån homogen och därför kräver olika typer av insatser. Ännu en väg framåt för att öka självförsörjningsgraden är sänkta arbetsgivaravgifter för unga, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

Solnamodellen: Se vad människor kan göra

Arion Chryssafis (M), kommunalråd i Solna och en av politikerna bakom den så kallade Solnamodellen, lyfter fram kommunens arbete med personer som står utanför arbetsmarknaden. Solna har gjort två tydliga vägval: att skapa ett företagsvänligt klimat och samtidigt arbeta aktivt med människor som står utanför arbetsmarknaden.

En viktig del har varit att arbeta individuellt med människor och fokusera på deras faktiska förmågor. Centralt i modellen är att inte bara titta på vilka formella förutsättningar en person har. Det handlar också om att identifiera vad personen faktiskt kan bidra med och hitta en arbetsgivare som är beredd att ge personen en chans.

– Hade vi bara tittat på förutsättningar hade det inte gått, säger Arion Chryssafis.

Matchningen behöver ske nära både individen och företagen:

– Till syvende och sist sker tillväxten kommunalt, säger han.