REGELKRÅNGLET
Ultimatumet: Bort med markisen eller ingen uteservering – ”Rena utpressningssituationen”
Uteserveringen skulle ha öppnat i början av sommaren, för tredje året i rad. Men kommunens plötsligt ändrade riktlinjer satte stopp. ”Noll förståelse för företagare”, säger restaurangföretagaren Linda Nilsson i Norrköping till TN.
En markis med fyra ben. Den har hamnat i centrum när Norrköpings kommun ändrat sina policys för uteserveringarna i staden. När restaurangföretagaren Linda Nilsson i mars ansökte om att för tredje sommaren i rad komplettera restaurangen Lindas Kula med en uteservering, blev det stopp: Markisen måste bort, annars inget tillstånd, trots att den har funnits på plats i över tio år, har ett bygglov från 2015 är godkänd sedan 2018.
– Dessutom har jag ju haft den över uteserveringen de två senaste somrarna, så hur kan det bli ett problem nu?
Norrköpings nya riktlinjer stoppar Lindas Kulas uteservering.
Kommunen kräver att restaurangens markis med stödben tas bort.
Linda Nilsson beskriver situationen som utpressning.
Flera krögare kritiserar kommunen för otydlig kommunikation.
Kommunen vill skapa enhetliga regler för uteserveringar.
Lindas Kula ställer in uteserveringen för sommaren.
Bakgrunden är att Norrköpings kommun gjort en översyn och revidering av de regler som gäller för stadens uteserveringar. Ambitionen är att tillstånden ska vara enhetliga och enkla att leva upp till.
– Tidigare har det varit ett problem i Norrköping med en godtycklighet kring den här branschen, där kommunen tillåtit vissa krögare att göra saker som andra inte fått göra utan att kunna motivera det på ett rimligt sätt, säger Johan Gustafsson, Svenskt Näringslivs regionchef i Östergötland.
Upprörda företagare
I korthet innebär förändringen att en del av det som kallas allmän platsmark ändras till att bli så kallad kvartersmark. Allmän platsmark är till för allmänheten och kan bara upplåtas för annan verksamhet, till exempel en uteservering, under begränsad tid och får inte ha alltför omfattande konstruktioner som väggar och inglasning.
– Det har funnits konstruktioner runt uteserveringarna som inte varit öppna och sådana är inte tillåtna på offentlig mark. Därför görs förändringarna, säger Maria Egebäck, enhetschef på driftstöd och service i Norrköping.
Förändringen från allmän platsmark till kvartersmark medger att den kan hyras ut under längre tid och andra villkor. Det kräver dock en ändring i detaljplanen för kommunen vilket är en tidskrävande process som kan vara klar i slutet av nästa år och där har Linda Nilsson och ett flertal andra restaurangföretagare hamnat i kläm.
– Riktlinjerna gäller ju redan nu så min markis med ben är inte längre tillåten, säger Linda Nilsson.
Upprördheten har därför varit stor bland krögarna i Norrköping som sett sig tvungna att riva bort markiser, staket, inglasningar och liknande delar av uteserveringarna. De menar också att kommunikationerna med kommunen varit knapphändig, otydlig och i vissa fall arrogant. I en intervju i Norrköpings Tidningar säger en företrädare för kommunen att en del restaurangföretagare ”kör ett fulspel”, att ”en liten klick maximalt stretchar systemet.”
– Det är typiskt för hur en del tjänstemän i kommunen ser på oss, säger Linda Nilsson och hänvisar till Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet där Norrköping idag ligger i botten, på plats 253 av landets 290 kommuner. (Se artikel nedan)
Hade markisen varit frihängande hade det inte varit något problem
Restaurang Linda Kula har nu ställt in hela uteserveringsprojektet för i år. Serveringstillstånd finns visserligen – om markisen tas bort – annars inget tillstånd för uteservering.
– Det blev ju rena utpressningssituationen, säger Linda Nilsson.
Egentligen är det inte själva markisen som är det stora problemet, det är de fyra benen som när markisen är utfälld vilar på den kommunala marken. Om markisen hade klarat sig utan stödben, varit frihängande, då hade det inte varit något bekymmer med tillstånden.
– Jag kan ju tycka att det är lite väl hård tillämpning av de nya riktlinjerna, suckar hon.
De kraftiga protesterna från många av stadens krögare mot de nya riktlinjerna har fått Norrköpings kommun att backa ett steg och ge en del av restaurangerna uppskov med rivningen av olika konstruktioner vid uteserveringarna, allt i väntan på att en ny detaljplan ska träda i kraft.
”Kan ju inte riva någon annans egendom.”
Men det hjälper inte Lindas Kula, av det faktum att markisen tillhör fastigheten och inte restaurangen. Alltså är det fastighetsägaren Stadsrum som har ansvaret för den.
– Jag kan ju inte riva någon annans egendom. Jag vet att de har varit i kontakt med kommunen men att de inte fått något svar. Inte heller det är särskilt konstigt när det gäller kommunen, säger Linda Nilsson.
Att du nu ställer in uteserveringen under sommaren, hur påverkar det ekonomin?
– Det blir ett avbräck, naturligtvis. Men jag kan inte ägna mig åt allt diskuterande fram och tillbaka där det verkar som att den ena delen av förvaltningen inte vet vad den andra gör. Och då sitter jag ändå med i Samhällsplaneringsnämnden i kommunen där detaljplanen ska tas och ser att det där finns noll förståelse för hur det är att vara företagare.
TN har sökt företrädare för fastighetsägaren Stadsrum.
Ett företagsklimat i nedförsbacke
Det stupar neråt. Företagens syn på företagsklimatet har placerat Norrköping långt ner i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet. Nu vill kommunen vända nedgången. ”Vi måste ändra kulturen som råder”, säger kommunalrådet Tomas Tekmen.
På kartan över det lokala företagsklimatet i Sverige lyser det fortsatt ilsket rött för Norrköping. Visserligen har kommunen klättrat tio placeringar i år men är fortsatt förankrad i botten av listan: Plats 253 av landets 290 kommuner.
– När vi låg på plats 108 tyckte vi att det var dåligt, hur är det då inte idag, säger Linda Nilsson som driver restaurangen Lindas Kula i Norrköping.
Den punkt i LFK-undersökningen där förvaltningen får sämst betyg av företagen är kommunens service och bemötande, något som Tomas Tekmen, kommunalråd (KD) beklagar.
– Vi har haft en kultur som vi måste ändra på, jobba hårdare och vara mer lyhörda. Det är alltid synd när företagen, som ju är motorn i samhället, hamnar i problem och situationer i förhållande till kommunen, så vi har definitivt en resa att göra, säger han.
Johan Gustafsson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Östergötland håller med.
– Kommunen har höjt ambitionerna och gör mer rätt nu än tidigare. Vi ser dock gärna att det går snabbare, att vi det blir fler tydliga resultat. Det tar tid att återvinna företagens förtroende.