SVERIGES ENTREPRENÖRER
Från UF-företag till miljonsuccé – ”Superglada och stolta”
De två syskonen bestämde sig för att städa bort plast från svenska stränder. Här är berättelsen om hur de med stöd från hundratals företag och tiotusentals privatpersoner gjorde ett miljonföretag av sin UF-satsning. ”Det är enormt och jättehäftigt att samhället verkligen kan sluter upp”, säger Lukas Julher till TN.
Det var under en promenad i Ramsvikslandets naturreservat i Bohuslän som tvillingarna Lukas och Mikaela Julher kläckte idén till sitt företag CleanSea. Utflykten hade tagit dem till en liten vik som var alldeles full av plast, och då slog det dem att det måste gå att bygga ett företag som kan bidra till förändring.
– Vi älskar verkligen havet och Ramsvikslandet är ett jättevackert naturreservat. Men under alla somrar har vi också märkt att det är enorma mängder plaster som spolas upp på stränderna, säger Lukas Julher till TN.
Tvillingarna Lukas och Mikaela Julher startade företaget CleanSea efter att ha sett en strand i Ramsvikslandet fylld med plast.
CleanSea finansieras bland annat genom försäljning av armband; varje sålt armband innebär att företaget tar upp ett halvt kilo plast från havet.
Sedan starten har CleanSea finansierat borttagningen av över 100 000 kilo plast från haven, främst i Bohuslän.
Företaget har vuxit till 14 medarbetare och samlar in i snitt 130 kilo skräp per dag, utan att ta ut vinst.
Förutom armbandsförsäljning genererar samarbeten och månadsmedlemskap intäkter för CleanSea.
Företaget planerar att expandera sitt arbete till fler platser i Norden och öka mängden borttagen plast.
Syskonen Julher växte upp i Örebro men tillbringade sina somrar på västkusten, där de badade, fiskade, snorklade och åkte båt.
”Det har visat sig att det är väldigt många i Sverige som tycker att det här är en viktig fråga.”
Enligt Lukas Julher går det att samla in hundratals kilo plast varje år i den aktuella viken, trots att stranden bara är runt 40 meter bred.
– Det är som tio fulla sopsäckar med plast, bara från en strand. Det där har vi sett när vi växte upp och när vi fick möjlighet att starta UF-företag i skolan så grundade vi CleanSea med målet att göra något åt det problemet.
Året var 2019 och även om det fanns en tydlig bild av hur företagets verksamhet skulle se ut så gällde det att hitta ett sätt att finansiera den. Med inspiration från ett amerikanskt företag inom samma bransch kom Lukas och Mikaela Julher fram till att de skulle testa att sälja armband, till en början genom dörrknackning och så småningom via företagets hemsida.
”I Bohuslän spolas det upp fem badkar plast varje timme."
För varje sålt armband åtar sig CleanSea att plocka upp ett halvt kilo plast från hav och stränder.
– Det har visat sig att det är väldigt många i Sverige som tycker att det här är en viktig fråga och som vill vara med och skapa ett rent hav. Nu har vi finansierat över 100 000 kilo plast som vi har tagit upp från havet.
Intäkterna täcker allt från transporter och utrustning till ersättning till teamet som är ute på det Clean Sea valt att kalla ”clean-ups”, det vill säga städdagar, främst på olika platser i Bohuslän.
– Bohuslän är ett av de mest utsatta områdena för havsgränser i hela Europa. Det kommer plast med havsströmmarna från både Nordsjön och Atlanten. Golfströmmen som gör att vi har värme i norra Europa gör också att det kommer hit mer plast. I Bohuslän spolas det upp fem badkar plast varje timme.
Omsätter 6 miljoner
Det som började som ett UF-företag under skoltiden är numera ett aktiebolag med en stabil tillväxt. 2025 kom omsättningen upp i 6 miljoner kronor. Lukas och Mikaela Julher, som båda arbetar heltid med sitt bolag, har hittills inte tagit ut någon aktieutdelning.
Deras team har vuxit till 14 personer, där en del är heltidsanställda och andra arbetar deltid. Företaget är ute och städar på stränderna fem dagar i veckan året runt och enligt Lukas Julher samlar de i snitt in 130 kilo skräp varje dag.
– Vi jobbar hårt för att öka finansieringen så att vi kan få upp ännu mer plast från havet. Men vi växer för varje år som går och det är fantastiskt. Det är också fler och fler som ansluter sig, både företag och personer.
Hur känns det för er som entreprenörer?
– Det är jätteroligt. Vi är superglada och stolta över det som CleanSea skapar. Vi tar upp ungefär 3 000 kilo plast varje månad, vilket motsvarar ungefär 300 000 plastflaskor. Det är vi jätteglada för, men vi förstår ju att det inte är tillräckligt. Vi behöver göra så mycket mer för att få kontroll på problemet. Så vi är fortfarande långt ifrån det vi vill uppnå med CleanSea.
Sponsorer och medlemsintäkter
Försäljningen av armband står för en tredjedel av CleanSeas intäkter. Till det adderas sponsorintäkter genom samarbeten med andra företag och medlemsintäkter från privatpersoner som betalar varje månad enligt en slags prenumerationsmodell. Den sistnämnda gruppen är nu uppe i 1 800 personer.
– Det finns många olika upplägg. Vissa företag vill engagera sina medarbetare och då gör vi klimatevent tillsammans där vi och företagets medarbetare städar tillsammans. Det brukar vara jätteroliga, betydelsefulla och utbildande dagar. Vissa företag har gjort upplägget till en årlig aktivitet.
Expanderar till Norge
Framåt planerar företaget dels att utöka sina insatser i Bohuslän, dels att expandera till fler platser i Norden. Redan i år kommer CleanSea att genomföra sina första städdagar i Norge och inom tre år är planen att femdubbla kapaciteten till 15 000 kilo upplockad plast per månad.
– Men det krävs mycket för att nå dit så det är det vi jobbar hårt för.
Du har sett de här stränderna sedan barnsben. Vad tänker du om utvecklingen, sker det någon förbättring sett till mängden plast som spolas upp?
– Bra fråga. Vi ser att mängden plast som spolas upp är konstant hög och det är ju på grund av att vi kämpar mot havsströmmar från Norden och Atlanten. 80 procent av den plast som spolas upp i Bohuslän i Sverige är från andra länder. Jag skulle nog säga att flödet av ny plast känns ganska konstant, vi har inte märkt så mycket skillnad under de här sex åren.
Däremot har CleanSea märkt en del förändringar, till exempel att plastmuggar inte förekommer lika frekvent nu som förr.
– När vi började var plastmuggar fortfarande ganska standard att använda i samhället men nu är de inte det längre.
– Så vi ser en del förändringar, även om de stora mängderna är kvar. Ungefär hälften av all plast som vi tar upp är engångsplast. Påsar, flaskor, paketering och så vidare. Men en väldigt stor del är också från fiskeindustrin, till exempel rep, nät och bojar.
”Man ser så tydligt vilken skillnad det är före och efter och det känns ju fantastiskt bra.”
CleanSea har samarbeten med flera kommuner på västkusten, som går ut på att när CleanSea har städat färdigt för dagen så tar kommunerna hand om avfallet. Tyvärr är möjligheterna att återvinna plasten enligt Lukas Julher fortfarande begränsade, så det mesta går till förbränning och så småningom ny energi.
Vad är det som får dig att brinna för det här år efter år?
– Det roligaste med CleanSea skulle jag säga är två saker. Den ena är så klart att vara ute på clean ups. Både att få vara ute vid havet så mycket och att se den skillnad som vi gör i varje vik som vi städar. Man ser så tydligt vilken skillnad det är före och efter och det känns ju fantastiskt bra.
– Den andra extremt roliga grejen är att man har fått märka vilket fantastiskt engagemang det finns i samhället kring en sådan här fråga. Vi har haft tiotusentals personer som har stöttat oss genom att köpa armband och många hundratals företag som har anslutit sig och hjälper oss att få upp mer plast. Det är enormt och jättehäftigt att samhället verkligen kan sluta upp kring en sådan här sak.
Lukas Julhers bästa tips för att hålla rent på stränderna:
- Välj hållbara alternativ i stället för engångsartiklar. Många plastprodukter kan ta hundratals år för naturen att bryta ner.
- Anordna en egen clean-up. CleanSea hjälper gärna till med tips om var, hur och när man bör ge sig ut. ”Det brukar vara jättekul oavsett om man är själv eller med kompisar eller familj och städar tillsammans”.
- Stötta initiativ som CleanSea och andra som håller rent i naturen, antingen ekonomiskt eller genom att följa och uppmuntra på sociala medier.