DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

”Företagsvänlighet är ett val – och motsatsen märks direkt”

Företagsvänlighet handlar inte om att företag ska få gräddfil eller slippa regler. Det handlar om något betydligt enklare: professionalism, serviceanda och förståelse för att företag måste vara lönsamma för att kunna finnas kvar, skriver krönikören Jörgen Rasmiusson.

Vi talar ofta om det lokala företagsklimatet som om det vore något som bara finns där. Nästan som väder. Lite soligt i vissa kommuner, lite motvind i andra.

Men ett företagsklimat uppstår inte av sig självt. Det formas av beslut, prioriteringar och attityder. Därför tycker jag egentligen att ett annat ord är mer träffsäkert: företagsvänlighet.

För motsatsen till företagsvänlighet är inte bara ett sämre klimat. Det är ovänlighet. Och den känner företagare igen direkt.

Det kan handla om långa handläggningstider, otydliga besked eller regler som tillämpas utan förståelse för verkligheten utanför kommunhuset. Det kan handla om att ses som någon som ska kontrolleras snarare än någon som bidrar. Om en ton som signalerar misstänksamhet i stället för respekt.

Det märks.

För oss som driver små och medelstora företag – SME-företag som står för en stor del av jobben och tillväxten i Sverige – är kommunen sällan en abstrakt nivå. Den är högst konkret. Det är där bygglovet fastnar, där serveringstillståndet drar ut på tiden, där rekryteringsfrågan påverkas av skolans kvalitet och där infrastrukturen avgör om vardagen fungerar.

Och kanske är det just där mycket avgörs – i kommunens inställning till dem som driver företag.

Företagsvänlighet handlar inte om att företag ska få gräddfil eller slippa regler. Det handlar om något betydligt enklare: professionalism, serviceanda och förståelse för att företag måste vara lönsamma för att kunna finnas kvar.

Det låter självklart, men är det inte alltid.

I aktiebolagslagen finns ett tydligt vinstsyfte. Ändå talas det ibland nästan som om lönsamhet vore något man helst inte ska prata för högt om. Det är svårt att förstå det synsättet.

Utan lönsamhet blir det inga investeringar, inga nya jobb och inga skatteintäkter att bygga välfärd på. Företag som går bra är inte ett problem – de är en förutsättning för att ett samhälle ska fungera och utvecklas.

I grunden handlar det om synen på företagandets roll i samhället. Om företag ses som något som mest ska hanteras och kontrolleras – eller som en kraft som bidrar till arbete, utveckling och framtidstro.

Därför behöver fler kommuner välja företagsvänlighet i praktiken.

Det betyder att förstå att varje timme en företagare lägger på onödig administration är en timme mindre till kunder, utveckling och medarbetare. Det betyder att se värdet i tydliga besked, rimliga avgifter och snabb service. Det betyder också att möta företagare med välvilja och respekt, i stället för att utgå från att de försöker göra fel.

I grunden är det inte mer komplicerat än så.

Vi talar mycket om Sveriges behov av tillväxt just nu, och med rätta. Men tillväxt börjar sällan i stora nationella strategier. Den börjar ofta lokalt. I mötet mellan företagaren och kommunen. I om det där första svaret blir ett nej, ett kanske – eller ett ”hur kan vi hjälpa till?”

Det är där skillnaden märks. Och det är också något vi kommer att få se mer av i den stora årliga granskningen av det lokala företagsklimatet som Svenskt Näringsliv presenterar denna vecka.

För i slutändan handlar företagsvänlighet inte bara om företag. Det handlar om vilken sorts samhälle vi vill bygga lokalt och vilken framtid vi vill skapa för arbete, investeringar och nästa generation företagare.