KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Ny ansökan om kärnkraft – här vill de bygga

Karl Thedéen, vd för Studsvik. Bild: Claudio Bresciani/TT

Antalet ansökningar om att bygga ny kärnkraft blir allt fler. Nästa ort som kan bli aktuell är Nyköping där Studsvik nu vill bygga en ny anläggning med två till fyra lättvattensreaktorer (SMR).

För mindre än en vecka sedan tog vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) emot ansökan från kärnteknikbolaget Blykalla. Den här gången handlar det om börsnoterade Studsvik och för bolaget är det den andra ansökan som lämnas in.

– Det här betyder att vi snart har fyra pågående processer för ny kärnkraft och det säger förstås en hel del om var Sverige befinner sig. Vi får flera ansökningar från olika bolag och på nya platser och det är förstås glädjande, säger Johan Britz (L).

Studsviks första ansökan skedde i mars genom Kärnfull Next, bolaget man är på väg att köpa upp och gäller 4–6 så kallade SMR-reaktorer sydost om Valdemarsvik.

– Nu är det extra spännande för det handlar om vår egen verksamhet utanför Nyköping som tar nästa steg. Vi går från att bara stödja de existerande kärnkraftverken till att också planera nästa generations kärnkraft här i Sverige, säger vd:n Karl Thedéen om etableringen vid Studsviksområdet i Nyköpings kommun.

Strikta säkerhetskrav

Studsvik som bildade redan 1947 som Aktiebolaget Atomenergi har enligt Karl Thedéen en klar fördel genom att kompetensen, infrastrukturen och elnätet redan finns. Dessutom, enligt Karl Thedéen, uppfyller man de strikta säkerhetskrav som finns.

Den nya ansökan motsvarar två till fyra stycken 300-megawattsreaktorer, enligt bolaget.

– Ett typiskt kärnkraftverk i dag ligger mellan 1 000–1 200 megawatt. Bygger vi maxantalet så blir det som ett större svenskt kärnkraftverk i dag, säger Karl Thedéen om den potentiella kapaciteten.

Närmast ska man ansöka om statligt stöd, vilket sker under kommande året. Förhoppningen är att kunna inleda byggnationen 2029-2030 med målet att den första så kallade modulära reaktorn (SMR) ska stå klar 2035–2036.

Negativt inställda

Har du farhågor om att invånare i området är negativt inställda till att få kärnkraftsreaktorer i sitt närområde?

– Det är en demokratisk process som vi måste ta på allvar. Sedan känner vi oss ganska trygga med att vi jobbar med en kommun som haft en kärnteknisk anläggning i över 80 år. Vi hanterar väldigt farligt material i dag och har väldigt strikta krav från Strålsäkerhetsmyndigheten, säger Thedéen och fortsätter:

– Vi har en hel infrastruktur som liknar det man har kring ett existerande kärnkraftverk så jag skulle betrakta Nyköping som en kärnkraftskommun. Vi tror att det finns en acceptans.

Fakta: Statliga stödlån

I fjol lanserades en statlig finansieringsmekanism på sammanlagt 220 miljarder kronor för att under tolv år stötta byggande av ny kärnkraft. Därtill erbjuds prisgarantier som beräknas kosta 1–3 miljarder per år från och med 2035.

De 220 miljarderna är ungefär hälften av de statliga stödlån regeringen vill kunna erbjuda för att nå målet om investeringar i nya kärnkraftsreaktorer på upp till 5 000 megawatt.

Sedan tidigare har tre ansökningar kommit in:

Blykalla ansökte nyligen om att bygga sex SMR-reaktorer i Norrsundet, Gävle, med en total effekt på 330 megawatt.

I mars i år lämnade ett bolag i Kärnfull Next-koncernen – Refirm Målma AB – in en ansökan om att få bygga 4-6 SMR-reaktorer utanför Valdemarsvik med en sammanlagd effekt på 1 200-1 600 megawatt.

Sedan tidigare har även statliga Vattenfall inlett en förstudie och ansökt om statligt stöd för att bygga 2-3 SMR-reaktorer med en effekt på cirka 1 500 megawatt intill befintliga anläggningar på kärnkraftverket i Ringhals.