Svensk industri klarar USA-tullarna – men osäkerheten består
De nya amerikanska tullarna är i praktiken en omfördelning snarare än en kraftig åtstramning. Men den juridiska och politiska osäkerheten gör läget svårare än på länge för företag som handlar med USA.
President Donald Trumps beslut att höja de globala tullarna till 15 procent i 150 dagar innebär inte någon dramatisk förändring jämfört med tullnivåerna innan Högsta domstolen sa nej till de tidigare ”nödtullarna”.
Men det skapar ny osäkerhet för företag och handelspartner. Det säger Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB.
– Den genomsnittliga tullnivån är ungefär densamma som tidigare. Skillnaden är att tullarna nu slår mer jämnt mellan länder, säger hon.
”Det är svårt att binda sig när spelreglerna kan ändras igen om fem månader.”
Tidigare har vissa länder haft låga tullar, omkring 10 procent, medan andra haft betydligt högre nivåer. Med den nya ordningen jämnas skillnaderna ut. Det innebär att vissa länder får höjda tullar, medan andra får lättnader.
Samtidigt råder stor oklarhet kring hur tidigare handelsavtal ska hanteras. USA har sagt sig vilja upprätthålla dem, men EU har nu skjutit upp ratificeringen av överenskommelsen.
– EU vill först förstå vad som faktiskt gäller framöver. Det är svårt att binda sig när spelreglerna kan ändras igen om fem månader, säger hon.
En central osäkerhetsfaktor är också den juridiska processen kring tullarna. Till skillnad från tidigare handelskonflikter är det nu amerikanska importörer – inte utländska regeringar – som har drivit rättsprocesser mot den amerikanska staten.
– Det här är mål mellan amerikanska företag och staten. När domstolar fattar beslut är det utanför andra länders kontroll, säger Elisabet Kopelman.
”Svensk industri har klarat handelskonflikten relativt väl.”
Det gör situationen särskilt svår för EU, som riskerar att ge eftergifter till USA utan att veta om de amerikanska tullarna i slutänden bedöms som lagliga.
– Varför ska EU sänka sina tullar mot USA om det senare visar sig att USA:s egna tullar inte håller juridiskt? Det skapar en obalans i förhandlingarna”, säger hon.
För svensk industri har effekterna hittills varit hanterbara. Trots att USA är en av Sveriges viktigaste handelspartner har exporten kunnat styras om till andra marknader.
– Svensk industri har klarat handelskonflikten relativt väl. Den export vi tappat till USA har i stor utsträckning ersatts av ökad export till andra regioner”, säger Elisabet Kopelman.
Hon pekar särskilt på förhoppningar om en starkare europeisk konjunktur, inte minst i Tyskland, som skulle kunna ge ytterligare stöd till svensk export.
– Många svenska och europeiska företag har dessutom redan produktion i USA. Det gör dem mindre känsliga för tullarna, säger hon.
Samtidigt drabbar tullarna i hög grad amerikanska företag och konsumenter. En analys från USA:s centralbank visar att över 90 procent av kostnaderna har burits av amerikanska importföretag och hushåll, antingen direkt eller genom högre priser.
– I praktiken fungerar tullarna som en skattehöjning på import, säger Elisabet Kopelman.
De mål som Trump-administrationen satt upp – fler industrijobb och en starkare amerikansk industriproduktion – har enligt henne varit svåra att uppnå.
– Industriproduktionen har i bästa fall stått still, och industrisysselsättningen har fortsatt att minska. Däremot har priserna på många varor stigit, vilket urholkar köpkraften.
På kort sikt menar Elisabet Kopelman att USA har ”lappat ihop” sitt tullsystem. På längre sikt är osäkerheten större än på länge.
– Man trodde att alla bitar hade fallit på plats. Nu vet vi inte längre vad som gäller – vare sig för företag, investerare eller handelspartner.
För EU återstår nu att avvakta och försöka skapa sig en bild av nästa steg från Washington.
– Det är tillräckligt svårt för EU att hitta en gemensam linje. Nu måste man dessutom försöka förstå vad Trumps plan B och C är, säger Elisabet Kopelman.