DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN
Skatteverket: Då ansöker vi om konkurs – trots att skattefrågan inte är avgjord
Skatteverket kan ansöka om konkurs även om en beskattningsfråga skulle vara tvistig, men det är väldigt ovanligt, skriver Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket till TN.
TN har vid flera tillfällen rapporterat om kritiken mot Skatteverket och förvaltningsdomstolarna. Enligt Mia Edwall Insulander, generalsekreterare på Advokatsamfundet, är det i princip omöjligt att vinna mot staten, i form av Skatteverket. Det kan bland annat bero på att det finns en förutfattad mening om att Skatteverket som en expertmyndighet alltid har rätt.
– Det kan finnas en slags tilltro till en myndighet som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Det kan vara farligt och rättsosäkert, sa hon till TN nyligen.
Även advokaten Jan Thörnhammar slår larm om ett skattesystem där Skatteverket enligt honom allt oftare utgår från att företagare fuskar – och där förvaltningsdomstolarna litar blint på myndigheten.
– Det är hemskt och ovärdigt ett land som Sverige, sa han nyligen till TN.
Han får medhåll från Therese Walerholt, vd på juristbyrån Walerholt Law, som menar att Skatteverket har satt i system att sätta bolag i konkurs även om skatten som ska betalas inte är fastställd än.
– Det handlar om bolag som skulle klarat sig om de fått skattefrågan prövad först, säger hon till TN.
Nu svarar Tomas Envall, sektionschef på företagsbeskattningsavdelningen på Skatteverket, på kritiken i ett mejl till TN där han betonar att Skatteverket inte försätter någon i konkurs, utan att det är tingsrätten som beslutar i konkursfrågan.
Här är hela hans mejlsvar till TN om kritiken:
”Skatteverket företräder statens fordringar och vi kan ansöka om konkurs till tingsrätten om ett företag är på obestånd och inte kan betala skatter och avgifter till staten. I Skatteverkets uppdrag ingår att säkerställa att konkurrensen på marknaden är tillbörlig. Om företag får fortsätta bedriva verksamhet med stora skulder så får de en konkurrensfördel, i form av en statlig ”kredit” i förhållande till sina konkurrenter.
När Skatteverket går in med en konkursansökan så är det i de flesta fallen med ett eller flera av följande syften:
- Att en konkurs förhindrar fortsatt skuldsättning.
- Att staten troligen kommer att få utdelning i konkursen trots att tidigare borgenärsåtgärder inte har lett till betalning.
- Att genom en konkurs bättre kunna utreda tidigare eller pågående ekonomisk brottslighet som det finns anledning att anta förekommer eller har förekommit.
- Att motverka snedvriden konkurrens och ekonomisk brottslighet.
Innan Skatteverket skickar en konkursansökan så har det skett flera möjligheter för företag att betala sina skatter:
- När ett bolag redovisar sina skatter eller avgifter vet de själva vad som ska betalas och ska således betala in det till Skattekontot. Om Skatteverket skulle fatta ett beslut om skatt så kommuniceras det tillsammans med en förfallodag för skatten.
- Vid månadsskiftet efter att en skatt eller avgift skulle ha betalats skickas det automatiskt ut ett betalningskrav där det anges ett sista datum att betala skatten.
- Betalas det fortfarande inte så restförs skulden vid månadsskiftet därefter till Kronofogden för indrivning.
- Kronofogden får själva kommentera hur deras handläggning ser ut men även där sker kontakt med bolaget och ett försök att hitta lösningar för att skatter och avgifter ska betalas.
- Om Skatteverket därefter utreder ett företag så tas först kontakt med företaget i ett steg att bedöma företagens betalningsförmåga.
- Om det sedan görs en bedömning att företag är på obestånd så skickas det först en betalningsuppmaning där företagen får ytterligare en chans att betala sina skatter och avgifter och därefter skickas en konkursansökan.
- Från konkursansökan till konkursförhandlingen har företaget sedan tid att betala.
- Under konkursförhandlingen sedan görs en bedömning om företagen är på obestånd eller inte. Om företaget då kan visa på betalningsförmåga så kommer tingsrätten inte försätta företaget i konkurs.
Sammantaget sker det alltså en del kommunikation med företagen och det ges tid för företag att betala och visa på betalningsförmåga, en konkursansökan ska inte komma som en överraskning för något företag.
Gällande påståendet att Skatteverket har satt i system att skicka konkursansökningar för företag även om skatten som ska betalas inte är fastställd ännu, så stämmer inte det. Skatteverket kan dock ansöka om konkurs även om en beskattningsfråga skulle vara tvistig, men det är väldigt ovanligt. I de fallen så ska beskattningsfrågan avgöras i tingsrätten istället för förvaltningsrätten. Skatteverket har om ansökan skickas i de fallen bedömt att det är stor sannolikhet att rätten kommer gå på Skatteverkets linje och att företagen i så fall är på obestånd”, skriver Tomas Envall, sektionschef på företagsbeskattningsavdelningen på Skatteverket.
Advokaten Jan Thörnhammar menar att Skatteverkets framfarter nu gått så långt att det till och med skapar negativa konsekvenser för det svenska investeringsklimatet. Dessutom har systemet en slagsida till Skatteverkets fördel.
– Vi ser ofta att Skatteverket driver processer mot enskilda för att få ett prejudikat. Det är hemskt, och så får det ju inte gå till.
– Det är oanständigt. Det är få enskilda som har råd och muskler att driva sin sak. Skatteverket har förvisso en objektivitetsplikt men när betydande skattebelopp står på spel drivs inte saken rent objektivt, har han tidigare sagt till TN.
