DEN SVENSKA EKONOMIN

Ekonomer: Därför skapar kronans ”segertåg” nya problem – ”Tidpunkten inte den bästa”

Efter ett historiskt svagt decennium har nu kronan stärks mot flera andra valutor. Men bakom de glada rubrikerna döljer sig nya problem – en utveckling som redan märks av i form av ökade varsel. ”Aktiebolaget Sverige förtjänar bättre”, säger Robert Bergqvist på SEB, till TN.

”Segertåg”, ”styrkebesked” och ”revansch”. Svenska medier har inte tvekat att ta till kraftuttryck för att beskriva kronans utveckling under 2025. En amerikansk dollar handlas numera för cirka 9,50 svenska kronor, vilket kan jämföras med över 11 kronor i början av året. Även mot euron har kronan stärkts, om än inte lika mycket. I januari 2025 kostade en euro cirka 11,50 kronor, ett pris som i dag har sjunkit med runt 50 öre.

Men samtidigt är kronan fortfarande betydligt svagare mot både dollarn och euron än vad den har varit historiskt.

– Kronan mår bättre men den mår inte bra fullt ut, den är lite krasslig fortfarande, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, till TN.

Är begrepp som revansch och segertåg alltså lite att ta i?

– Ja, absolut. Det råder det ingen tvekan om. Det är helt korrekt att kronan har stärkts under 2025 men den har förstärkts från en historiskt svag nivå. Vi har haft en väldigt svag valuta och vi tar igen en del av den här svagheten. Men jag tycker fortfarande inte att vi har ett normalt värde på svenska kronan, den är fortfarande för billig.

”Jag tycker att aktiebolaget Sverige borde kunna förtjäna en bättre aktiekurs.”

Kronans försvagningsresa, som Robert Bergqvist kallar den, påbörjades för ungefär tio år sedan, runt 2015. Innan dess hade kronan i många år legat någorlunda stabilt mot till exempel euron, men de senaste tio åren har trenden varit nedåtgående för den svenska valutan. Experter har pekat ut en rad variabler som möjliga orsaker till den utvecklingen.

Dels handlar det om externa faktorer som att USA har haft en starkare produktivitetstillväxt än Europa och att investerare tenderar att dras till stora valutor i oroliga ekonomiska tider. Dels handlar det om interna faktorer som att Sverige länge hade lägre räntor än en till exempel USA och att Riksbanken i mitten av 2010-talet tillämpade en valutapolitik som gick ut på att minska kronans värde.

Robert Bergqvist menar att kronan fortfarande är undervärderad mot både dollarn och euron, och anser att en euro borde kosta ungefär 9 kronor och 75 öre. Och dit är det alltså fortfarande en bra bit kvar.

– Kronan är helt enkelt för billig i förhållande till om man tittar på hur det ser ut i svensk ekonomi eller, som jag brukar säga, i aktiebolaget Sverige. Jag tycker att aktiebolaget Sverige förtjänar en bättre aktiekurs, det vill säga att kronan borde vara starkare än vad den är i dag.

”Det är en konkurrenskraftsförsämring för svensk export till USA på över 30 procent.”

Han välkomnar därför den senaste tidens förstärkning, men passar också på att lägga in en varning.

– Jag har gått och nästan längtat efter att Sverige ska få en starkare krona, men jag tycker inte att tidpunkten är den bästa. Om man tittar på i år så har kronan stärkts mot dollarn med ungefär 17 procent, vilket är en ovanligt stor valutarörelse. Det är väldigt sällan en valuta rör sig så mycket under så pass kort tid.

Samtidigt har USA:s tullar mot EU medfört att svenska varor som exporteras till USA nu i de flesta fall beläggs med tullar på 15 procent.

– Lägger man ihop de här 15-procentiga tullarna med en 17-procentig förstärkning av kronan mot dollarn så är det en konkurrenskraftsförsämring för svensk export till USA på över 30 procent. Det kan bli en utmaning för våra exportföretag.

Påverkar köpkraften

Jacob Öljemark, nationalekonom på Ekonomifakta, skiljer mellan den nominella växelkursen – det vill säga hur många kronor man måste betala för en euro eller en dollar – och på den reella växelkursen.

– Den reella växelkursen, det vill säga köpkraften, är egentligen mer intressant vid jämförelser över tid eftersom den är justerad efter prisnivå, men är svår att mäta. Även om jag måste betala fler kronor för att få en euro så kan jag kanske fortfarande köpa lika många prylar som tidigare, och då är ju utvecklingen neutral, säger han till TN.

Hur står det till med kronans växelkurs om man väger in köpkraften?

– Från omkring 2000 till 2013 var värdet på den svenska kronan ganska stabilt. Men sedan dess har kronan försvagats. Men en svagare krona innebär inte automatiskt att svenskarnas köpkraft har fallit lika mycket, eftersom bland annat löner och priser förändrats. Till exempel så har det blivit betydligt dyrare att köpa euro, men priset på en öl i Tyskland har inte ökat lite mycket.

Att kronan nu har stärkts inte bara mot dollarn och euron utan även flera andra valutor, kopplar Jacob Öljemark bland annat till utvecklingen i omvärlden med geopolitisk och handelsmässig osäkerhet men också utvecklingen i Sverige. Här syns tecken på den ekonomiska återhämtningen tydligare än i en del andra länder.

– I Sverige är inflationsförväntningarna väl grundade. Det finns ett förtroende för att räntan kommer ligga kvar på nuvarande nivåer. Sen har vi också en omfattade finanspolitik med kommande stimulanser som gör att det sannolikt kommer skapas tillväxt. Samtidigt har vi en låg statsskuld. Allt detta bidrar till att skapa goda förutsättningar för en på sikt starkare krona.

”Det är hela tiden en balansgång.”

En starkare krona anses ofta positivt av svenskar som vill spendera en del av semesterkassan i andra länder, men verkligheten är mer komplex än så. En svag krona anses gynna exporten eftersom svenska varor blir billigare utomlands. Men samtidigt gör en svag krona att det blir dyrare att importera varor till Sverige.

– Det man ska ha med sig är att många av de svenska exportföretagen importerar delar för att använda dem som insatsvaror i sin produktion. Så även om företagen får en positiv effekt av en svag krona när de exporterar så får de först en negativ effekt när de importerar. Olika industrier påverkas olika mycket av det här, säger Jacob Öljemark.

En svag krona innebär också att inflationen kan öka i Sverige eftersom det blir dyrare att importera varor.

– Om man då vänder på det så blir det precis tvärtom. Den starka ekonomin gör importen billigare och det dämpar inflationen så att hushållens köpkraft stärks relativt sett här hemma. Men det får också effekten att de svenska bolagens varor blir dyrare när de säljs på världsmarknaden. Det är hela tiden en balansgång.

Så även om exportindustrin hämmas av en starkare krona så finns det fördelar för svenska företag om kronan stärks?

– Ja, en bra sak med det är att om det bidrar till att dämpa inflationen så stärker det hushållens köpkraft, vilket innebär att konsumtionen kan öka. Ungefär 70 procent av Sveriges BNP kommer från inhemsk efterfrågan medan resterade kommer från handel med andra länder, så det är inte en oviktig pusselbit.

Kerstin Hallsten, chefekonom för Industriarbetsgivarna, menar att det kan leda till ännu tuffare tider för den svenska exporten om kronan fortsätter att knappa in på dollarn och euron.

– Det har varit en tydlig osäkerhet i världen under en ganska lång period vilket har medfört att kronan, som är en liten valuta, så kronan har försvagats. I det oroliga och svaga ekonomiska läget har kronan fungerat lite som en krockkudde vilket varit positivt. När kronan försvagas får vi mer betalt i kronor, säger hon till TN.

”Det har under en längre tid varit en otroligt trög och svag utveckling i basindustrin och vi ser en tydlig ökning av varsel.”

Enkelt förklarat minskar krockkuddens volym i takt med att kronan blir starkare. Om kronan fortsätter att stärkas mot andra valutor de kommande åren försämras lönsamheten i exportindustrin, allt annat lika.

– Vi kan se att våra företag i basindustrin redan påverkas negativt av en starkare krona. Detta samtidigt som en ny inriktning på handelspolitiken lade en våt filt över den ekonomiska utvecklingen. Det har under en längre tid varit en otroligt trög och svag utveckling i basindustrin och vi ser en tydlig ökning av varsel.

Kan den minskade lönsamheten som kommer med en starkare krona vägas upp av att det blir billigare att importera?

– Effekten på intäkterna är större än effekten på kostnaderna. Så nettot blir fortfarande sämre.

I den senaste avtalsrörelsen lyftes lönsamheten i industrin fram som en anledning till att det borde finnas utrymme för ganska rejäla löneökningar. Men utvecklingen och debatten var delvis kopplad till den tydliga försvagningen av kronan, menar Kerstin Hallsten.

– Att vinstutvecklingen i framförallt i basindustrin men även i andra delar av industrin är volatil och delvis kopplad till utvecklingen av växelkursen är dock ingen nyhet.

Vad tror du om framtiden för kronan?

– Det kommer egentligen inte att handla om Sverige och kronan. Det kommer att handla om USA och dollarn och den allmänna osäkerheten i världen. Och eftersom det finns krafter som gärna ser att dollarn försvagas så är det inte helt orimligt att tänka sig att vi kan få se en fortsatt förstärkning av kronan.

Sverige sticker ut internationellt

Även om Robert Bergqvist på SEB anser att kronan borde värderas högre så ser han precis som Kerstin Hallsten och Jacob Öljemark utmaningar med en fortsatt förstärkning.

– Sverige har mer tillgångar i utlandet än vad utlandet har tillgångar i Sverige. Vi i Sverige har skulder till utlandet. Vi har en nettoförmögenhet mot omvärlden som gynnas av eller stiger i värde om kronan är svag, konstaterar han.

”Balansen mellan den inhemska sektorn och den externa sektorn kan bli lite bättre utifrån ett långsiktigt perspektiv.”

Men en starkare krona kan alltså samtidigt bidra till att hålla inflationen tillbaka. Vilket i sin tur innebär att Riksbanken kan hålla en lägre ränta och att hushållen får större möjligheter att konsumera.

– Jag tror att balansen mellan den inhemska sektorn och den externa sektorn kan bli lite bättre utifrån ett långsiktigt perspektiv. Och att den inhemska ekonomin kan få mer kraft av den här starka kronan på grund av att vi kan få en allmänt lägre ränta jämfört med tidigare.

Robert Bergqvist noterar också att omvärlden nu verkar se på Sverige med nya ögon. De frågor han får från utländska medier har på några år gått från att handla om de svenska hushållens höga skulder och räntekänslighet till att nu röra svensk industri, stabila statsfinanser och satsningar för ökad tillväxt, berättar han.

Att en del andra länder samtidigt kämpar med både ekonomiska och politiska utmaningar kan också öppna för en starkare krona.

– Sverige sticker ut ur en positiv synvinkel. Vi har den här flexibiliteten, vi har det här manöverutrymmet, vi kan satsa på effektivitetshöjande åtgärder för svensk tillväxt. Och det attraherar kapital, avslutar Robert Bergqvist.