DEBATTEN OM UPPHANDLINGARNA
Företagarens uppmaning till kommunerna: ”Så upphandlar ni hållbart”
Orimliga krav, inkonsekvens och bristande uppföljning som leder till osund konkurrens. Det är några av problemen när kommuner försöker upphandla hållbara entreprenadtjänster, enligt företagaren Daniel Schönström. ”Konkurrensen blir direkt osund om det vinnande företagen kan använda maskiner och bränslen som inte lever upp till kraven”, säger han till TN.
Det är inte ovanligt att upphandlingar inom bygg och entreprenad ställer krav på nya maskiner, specifika drivmedel och viss miljöklassning som ett led att bidra till den gröna omställningen. Och på många sätt är det bra, så länge kraven inte är alldeles för långtgående och orimliga, menar Daniel Schönström, som driver S-Schakt i Hörby.
– Många gånger är kraven i upphandlingarna överambitiösa och rimmar illa med verkligheten. För oss inom markentreprenad handlar det om mycket dyra maskiner och tanken är att de ska hålla i många år. Så investerar vi i en ny grävmaskin vill vi också kunna använda den ett bra tag, vilket blir omöjligt om upphandlingsunderlagen kräver en viss ålder på maskinerna. Här måste man ju också fråga sig hur miljövänligt det är att ständigt tvingas köpa nytt när maskinernas livslängd är betydligt längre än så, säger han.
Företagaren Daniel Schönström kritiserar överdrivna miljö- och ålderskrav på maskiner i kommunala upphandlingar.
Han menar att dyra maskininvesteringar kräver längre livslängd än vad upphandlingskraven ofta medger.
Schönström lyfter att vissa krav på utrustning i upphandlingar inte följs i praktiken när arbetet väl utförs.
Bristande uppföljning av ställda krav leder enligt honom till osund konkurrens mellan seriösa och mindre seriösa aktörer.
Lösningen är enligt Schönström kunnigare upphandlare, bättre dialog med branschen och konsekvent uppföljning av kraven.
Vidare är det inte ovanligt med krav på att en maskin skall vara utrustad på ett visst sätt i upphandlingarna, som anbudsgivaren förstås följer. Men när de senare utför arbetet så överensstämmer inte maskinen med ställda krav. Daniel Schönström nämner exemplet om snöupphandling, där det krävs att maskinen både har snöblad och sandspridare monterat samtidigt. Men när de sedan väl ska köra snö så har de bara snöblad på, ingen sandspridare.
– Man får gärna ställa krav i upphandlingen för att driva på omställningen, eller för att en maskin ska vara utrustad på ett visst sätt för att effektivisera processen. För det ger naturligtvis effekt eftersom man måste anpassa sig efter kraven för att få jobbet. Men ställs kraven måste det följas upp. Konkurrensen blir direkt osund om det vinnande företagen sen kan använda maskiner, bränslen och liknande som inte lever upp till det som underlagen kräver.
– Utan att låta som en dålig förlorare, så är det ändå tråkigt att se att de som vunnit upphandlingen fritt använder äldre eller felaktigt utrustade maskiner, icke-godkända bränslen eller liknande i när arbetet sen utförs. Men kontrolleras det inte så lär det ju fortsätta och detta förstör möjligheterna till en konkurrens på lika villkor som alla vi seriösa företagare ju vill ha.
I bland inser upphandlaren att kraven kanske var lite väl överambitiösa och tar bort dem helt eller ändrar rejält till nästa upphandlingsrunda. Detta är inte heller bra, enligt Daniel Schönström, då det skapar en ryckighet i hela processen.
– När vi pratar om så pass dyra investeringar för att tillmötesgå kraven i upphandlingarna, så blir det fel att ändra vartannat år. En maskin som kanske kostar 3–5 miljoner är inget man bara kan köpa lite ibland och därtill kräver själva jobbet med anbudet en hel del av oss småföretagare. Så den typen av inkonsekvens drabbar oss som försöker följa reglerna.
Vad som behövs är en förståelse för företagen inom den bransch som är relevanta för den aktuella upphandlingen. Och det går förbättra med kunnigare upphandlare och en dialog med företag inför varje större upphandling.
– Vi vet ju vad som är relevant och rimligt, så en dialog där upphandlaren helt enkelt frågar oss berörda hade skapar dels bättre upphandlingar och dels en bättre situation för oss som vill lägga anbud. Men att följa upp de ställda kraven torde vara en hygienfaktor i sammanhanget, avslutar Daniel Schönström.
