BROTTSBEKÄMPNINGEN

Totalsågningen: Därför havererade Polismyndigheten trots år av varningar – ”Tragiskt”

Redan innan polisen genomförde sin omorganisation varnade forskare för att följderna skulle bli katastrofala. Nu visar Riksrevisionens granskning att de fick rätt. ”Ingen tar ansvar för det som har hänt och det tycker jag är hemskt”, säger Bo Wennström, professor i rättsvetenskap, till TN.

Otydlig styrning, svaga resultat och bristande kostnadseffektivitet. Riksrevisionen var inte nådig när den under onsdagen presenterade sin granskningsrapport av Polismyndighetens reform från 2015. Då slogs de 21 länspolismyndigheterna, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikspolisstyrelsen ihop till en myndighet.

Tanken var att omorganisationen skulle leda till ”högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet”. I stället kan Riksrevisionen nu konstatera att både brottsuppklarning och kostnadseffektivitet nu ligger på en lägre nivå än 2015.

– Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll. Det var inte vad riksdagen förväntade sig, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i en kommentar.

”Polisen säger gång på gång att de ska rätta till situationen men det är ganska svårt att göra det när problemen är så omfattande.”

En som inte blev överraskad när Riksrevisionen presenterade sina resultat var Bo Wenström, professor emeritus i rättsvetenskap vid Uppsala universitet.

Redan 2014 publicerade han boken ”Svensk Polis - Pusselbiten som inte passar in” där han varnade för konsekvenserna av polisens planerade omorganisation. Sedan dess har han upprepade gånger kunnat konstatera att det blev ungefär som han befarade.

– Det börjar ärligt talat kännas lite tradigt. Polisen säger gång på gång att de ska rätta till situationen men det är ganska svårt att göra det när problemen är så omfattande. Det man gjorde 2015 var att slå sönder en fungerande organisation och sen har man byggt upp något som inte har fungerat.

Hur ska man göra för att lösa det här nu? Gå tillbaka till ritbordet igen?

– Nej nej nej, absolut ingen ny omorganisation. Det handlar mer om att man måste släppa en del idéer, se över varje område för sig och höja nivån inom varje del.

Saknas helhetssyn

Det stora problemet är enligt Bo Wennström att polisen i samband med omorganisationen delade upp verksamheten i två delar, en servicedel med funktioner som HR och ekonomi och en del som skulle fokusera på kärnverksamheten. Sedan dess har servicedelen vuxit sig större och större på bekostnad av att kärnverksamheten i flera avseenden har kommit att fungera allt sämre.

Utöver att den lokala närvaron monterades ner när myndigheten centraliserades, så har den strategiska nivån tagit stryk, menar Bo Wennström. I dag saknas förmågan att lägga upp verksamheten på ett bra sätt, förklarar han.

– Många tror att bara man får ut fler poliser i olika områden så kommer fler brott att lösas, men det måste också finnas en tanke och en helhetssyn. Den biten saknas definitivt inom polisen i dag.

Du varnade redan 2014 för den här utvecklingen och ändå drivs förändringen igenom, och tio år senare kommer en rapport som visar ungefär det du sa från början. Vad tänker du om det?

– Det är tragiskt, helt enkelt. Och jag tänker också på alla dessa människor som har förstört polisen, nu har de gått i pension eller fått andra anställningar. Ingen tar ansvar för det som har hänt och det tycker jag är hemskt.

”Det finns utvecklingspotential, om jag säger så.”

Även Stefan Holgersson, polis och polisforskare vid Linköpings universitet, är kritisk till hur Polismyndigheten har organiserat sin verksamhet. Han har i flera rapporter granskat polisens arbete och bland annat riktat kritik mot upplägget med ledningscentraler på ett fåtal större orter snarare än den mer lokala närvaro som var fallet innan omorganisationen drevs igenom.

Det har bland annat fått effekten att mängdbrott som stölder och bedrägerier, det vill säga en typ av brott som ofta drabbar företag, har fått en sämre uppklarningsgrad.

– Det här är ett problem i hela landet, att ärenden som hade gått att klara upp lokalt blir ett i mängden hos ledningscentralerna i de större städerna. Jag förstår att det här är frustrerande. Inte minst för företag, som är vana vid att jobba med effektivitet på ett helt annat sätt, har Stefan Holgersson tidigare sagt till TN.

Saknar viktiga delar

Inte heller han är förvånad över den kritik som Riksrevisionen nu presenterar.

– Det finns utvecklingspotential inom Polismyndigheten, om jag säger så, säger han.

– Polisen får mer och mer resurser och omorganisationen var tänkt att effektivisera verksamheten så att fler brott kunde lösas, men utvecklingen har inte gått som man förväntade sig. Det är naturligtvis inte bra.

Han har inte läst rapporten i detalj, men ser att det är vissa delar som inte tas upp. Ett exempel är just ledningscentralerna. Dessutom menar Stefan Holgersson att viss kritik sannolikt kan ha filats bort.

”Det är inte osannolikt att chefer eller kommunikatörer har tittat igenom texten och bett om att få ändra saker.”

Han tar upp att det i minst en av de granskningar som Riksrevisionen tidigare har gjort av Polismyndigheten i efterhand har framkommit att Riksrevisionen ändrat i texten efter polisens önskemål. I den nya rapporten reagerar han på att flera formuleringar ger en bild av att polisen nu är på gång att förbättra sin verksamhet. Men så har det enligt Stefan Holgersson låtit i minst tio år.

– När man läser den här rapporten så ska man vara medveten om att polisen har stor möjlighet att påverka hur saker och ting uttrycks i den här typen av texter. Jag kan inte veta om det har gått till så den här gången, men eftersom innehållet är jättekänsligt så ligger det nära till hands att anta det.

Kan man alltså tänka sig att Riksrevisionens kritik egentligen är ännu hårdare?

– Det är inte osannolikt att chefer eller kommunikatörer har tittat igenom texten och bett om att få ändra saker så att de uttrycks på ett annat sätt. Inte så att man ljuger men för att justera lite för att få det att se bättre ut.

Får läsa ett rapportutkast

Riksrevisionen bekräftar att de myndigheter som granskas får möjlighet att läsa igenom rapporterna i förväg.

”I Riksrevisionens process för att kvalitetssäkra granskningarna ingår det att de granskade myndigheterna får läsa ett rapportutkast innan rapportens slutversion fastställs. Syftet är att hjälpa oss att säkerställa att alla fakta är korrekta och att vi inte missat eller missuppfattat något – så att rapporterna blir så korrekta, sakliga och användbara som möjligt. Det är viktigt för oss att vara öppna i relation till dem vi granskar, även om riksrevisorn självständigt och oberoende bestämmer hur vi granskar och vilka slutsatser vi drar”, skriver Olle Castelius, pressekreterare på Riksrevisionen i ett mejl till TN.

Finns det anledning att anta att er kritik egentligen skulle ha varit ännu hårdare?

”Om din fråga betyder att du undrar om vi har lämnat mildare kritik än vad vi bedömer hade varit rätt är svaret nej”.