DEN SVENSKA EXPORTEN

Efter raset i USA – här är Sveriges nya exportsuccé: ”Måste hitta nya marknader”

Den svenska exporten till USA backar men tappet vägs till stor del upp av att försäljningen till Förenade Arabemiraten samtidigt har skjutit i höjden. ”Jag tror att ett frihandsavtal ligger månader snarare än år bort”, säger utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) till TN.

Efter ett år präglat av tvära kast i handelspolitiken har Sveriges import och export genomgått en viss förändring. Från januari till och med första veckan i oktober i år minskade exporten till USA med 8,6 miljarder kronor. Under samma period ökade exporten till Förenade Arabemiraten med 7,5 miljarder kronor.

Det konstaterar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), som nyligen besökte just Förenade Arabemiraten men också Qatar. Syftet med resan var bland annat att inviga Qatar Sweden Business Council, en organisation som är tänkt att stärka det ekonomiska samarbetet mellan Qatar och Sverige.

– Det är en region som det händer väldigt mycket i. Även Saudi, som jag var i för ungefär ett år sedan, är en marknad där det händer väldigt mycket. Många av de största svenska företagen har varit där länge och fler svenska företag är på väg dit. När USA sluter sig alltmer måste man hitta andra marknader att kunna exportera till. Gulfen är definitivt en sådan region och jag vill gärna hjälpa till med att öka exporten dit, säger Benjamin Dousa till TN.

Järnmalm från Sverige

Enligt Benjamin Dousa ökade Sveriges export till Förenade Arabemiraten dessutom med 33 procent förra året och ökningen sker på både varu- och tjänstesidan.

– Det som jag tycker är intressant är att det är en bred export. Det är alltså inte bara bussar eller grävmaskiner utan det är väldigt brett, säger han och räknar upp transportmedel, maskiner, metaller, motorfordon, läkemedel, kemikalier och papper som exempel.

– I Doha fick jag också veta något väldigt intressant, nämligen att 40 procent av den järnmalm som Qatar importerar kommer från Sverige.

”Om vi bara skulle handla med länder som tycker exakt samma som oss vad gäller till exempel demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och yttrandefrihetsfrågor, så skulle vi i praktiken bara handla med våra nordiska grannländer.”

Dessutom vill företagen i gulfstaterna, det vill säga Bahrain, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Oman, Qatar och Saudiarabien, gärna sälja mer till Sverige. De aktuella länderna är i dag stora exportörer inom framför allt olja och gas, men enligt Benjamin Dousa är flera av dem intresserade av att diversifiera sina ekonomier och växa inom bland annat IT.

Sverige har redan i dag överenskommelser om investeringsskydd med delar av regionen och framåt hoppas Benjamin Dousa att samarbetet även ska resultera i ett frihandelsavtal.

– Vi har länge försökt få med alla gulfstater så att alla GCC-länder (Gulf Cooperation Council, reds. anm.) skulle omfattas och det är fortfarande den svenska positionen att det vore det allra bästa. Men som det ser ut nu så har takten på GCC:s sida av lite olika skäl saktat in och då försöker vi få på plats ett bilateralt avtal mellan EU och Förenade Arabemiraten. Där kan vi snabbast komma på plats med ett sådant avtal.

Hur är intresset i övriga EU för ett sådant avtal?

– Min bild är att det finns ett stort intresse.

Från Sveriges sida tillämpas sedan en tid tillbaka en mer ”flexibel approach” när det kommer till handel med andra länder, förklarar Benjamin Dousa.

– Moderna frihandelsavtal handlar egentligen om väldigt, väldigt, väldigt mycket mer än bara handel. Om vi ska vara ärliga så är det klart att flera av länderna i Gulfen inte har exakt samma syn som vi har på en rad olika frågor. Vi har ett strategiskt partnerskap mellan EU och de länderna för att kunna prata öppet om till exempel migrantarbetarnas rättigheter, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

”Ska vi behålla och öka vårt välstånd så måste vi öppna och hitta nya marknader för svenska företag.”

– Vi tycker att ett handelsavtal med hela Gulfen eller bilateralt handelsavtal med enskilda länder i Gulfen ändå är bättre än att inte ha något handelsavtal överhuvudtaget och just den positionsförflyttningen har vi sett flera europeiska länder göra. Om ett handelsavtal ska innehålla alla delar och ha hand om exakt hela relationen mellan EU och Gulfen så kommer det i princip vara omöjligt att få på plats ett handelsavtal.

När tror du att det kan bli aktuellt med ett frihandelsavtal mellan EU och Förenade Arabemiraten?

– Jag tror att ett frihandsavtal med Förenade Arabemiraten ligger månader snarare än år bort. Jag tror att innan årsskiftet, kanske under det första kvartalet nästa år, skulle vi kunna ha ett avtal redo för att röstas igenom. Och förhoppningsvis kan det sätta lite fart på resten av gulfförhandlingarna så att man sen kan addera till exempel Qatar, Saudiarabien och Kuwait.

Du tog själv upp migrantarbetares rättigheter och att det även finns andra frågor där Sverige och de aktuella länderna har olika synsätt. Blir det inte som att Sverige legitimerar deras sätt att styra saker om vi aktivt väljer att handla mer med dem?

– Jag förstår den kritiken. Men samtidigt, om vi bara skulle handla med länder som tycker exakt samma som oss vad gäller till exempel demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och yttrandefrihetsfrågor, så skulle vi i praktiken bara handla med våra nordiska grannländer. Och då skulle vi vara ett avsevärt mycket fattigare land än vad vi är i dag. Vi handlar med många länder på hela jordklotet och säljer produkter och tjänster till länder som inte har samma styrelseskick som oss.

– Och det är ju genom handel som verktyg som man också kan prata om andra frågor. Att bara sitta på läktaren, inte ha kommersiella band, inte ha utbyte med eller träffa varandra, då är det också väldigt svårt att kunna ta upp den typen av frågor.

Finns det något land som du känner att Sverige inte kan ha ett handelsavtal med eftersom vi står för långt ifrån varandra?

– Jo, men det är klart att det finns sådana länder. Ryssland är ett konkret exempel. De utgör också ett allvarligt hot mot Sverige och bedriver ett folkrättsvidrigt krig i Ukraina. Men generellt sett så har vi en väldigt frihandelspositiv linje i regeringen just nu, särskilt med tanke på att USA sluter sig. Ska vi behålla och öka vårt välstånd så måste vi öppna och hitta nya marknader för svenska företag.

Vill ha nordisk startupscen

Även om de sex länder som ingår i GCC till viss del har olika förutsättningar och inriktningar, så ser Benjamin Dousa två generella områden där han ser goda möjligheter för svenska företag. Det ena handlar om större infrastruktursatsningar i form av vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar för att nämna några exempel.

Men också nya skyskrapor och andra byggnader.

– Och då är det alla delar i det, inte bara själva byggmaterialet. Utan det handlar också om till exempel vattensystem och elsystem till de här byggnaderna, säger Benjamin Dousa, och tillägger att det även på tjänstesidan finns goda möjligheter kopplat till infrastruktur.

Det andra området handlar om IT, där det i bland annat Dubai och Riyadh finns en vilja att bygga upp hubbar för moderna techbolag och efterfrågar pålitlig telekominfrastruktur kopplat till det.

– De tittar lite mot Norden också och vill ha den startupscen som vi har inte minst i Stockholm.

Inte bara ABBA

Men oavsett vilken sektor man är verksam i tycker Benjamin Dousa att det finns anledning för svenska företag att hålla sig framme.

– Vi har ett urstarkt varumärke och ibland så sträcker vi inte riktigt tillräckligt mycket på oss här hemma. Oavsett om vi pratar Sydamerika, Gulfländerna eller Sydostasien så har Sverige ett väldigt starkt varumärke. Och det är då inte bara kopplat till ABBA och kultur utan det är mycket kopplat till hög kvalitet, den gröna omställningen och att vi håller vad vi lovar. Det är verkligen en konkurrensfördel, inte minst i Gulfen där relationer spelar en väldigt viktig roll.