DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

De står för 40 procent av tillväxten – därför kan miljarder lämna Sverige

Utlandsägda bolag utgör nästan hälften av näringslivets produktivitetstillväxt, visar en ny rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO). Men för tunga regler och missriktade subventioner riskerar att skrämma bort investeringarna, varnar forskarna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm vid IFN.

Svensk ekonomi skulle stå betydligt svagare utan utländska ägare. Det visar den nya ESO-rapporten”När Sverige säljer – en ESO-rapport om ekonomiska effekter av utländska företagsuppköp”, skriven av Fredrik Heyman, docent i nationalekonomi och Senior Research Fellow vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), och Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd för IFN.

Studien visar att produktiviteten ökar markant när svenska företag får utländska ägare. Men den pekar också på att Sverige riskerar att tappa mark om reglerna blir för tunga – och att subventioner till enskilda branscher är fel väg att gå.

– Vi ser att de uppköpta företagen ofta genomgår en teknologisk uppgradering, effektiviserar organisationen och anställer mer kvalificerad personal. Dessutom integreras de i globala värdekedjor, vilket höjer förädlingsvärdet och produktiviteten per anställd, säger Fredrik Heyman.

Omfattning och mönster för utländska uppköp

Mellan 1997 och 2021 genomfördes årligen mellan 200 och 500 utländska uppköp av svenska företag. Affärerna är starkt koncentrerade till storstadsregionerna. I mindre län som Norrbotten, Jämtland och Blekinge handlar det om färre än hundra uppköp under hela 24-årsperioden.

Det är framför allt större, mer exportinriktade bolag som köps upp, ofta inom industri, handel, IT och teknikkonsultverksamhet. De vanligaste köparna kommer från våra nordiska grannländer, men även från USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Många affärer sker dessutom genom holdingbolag i Luxemburg eller Irland.

Kinesiska uppköp, som ofta får stor medial uppmärksamhet, är förhållandevis få – i snitt sex per år, visar rapporten. Som jämförelse görs cirka 85 norska uppköp årligen.

– Utlandsägande var marginellt på 1980-talet. Efter EU-inträdet och olika avregleringar ökade inflödet kraftigt. I dag är en betydande andel av alla anställda i näringslivet sysselsatta i utlandsägda företag, säger Heyman.

Effekter på företag och ekonomi

Fredrik Heyman konstaterar att produktiviteten i uppköpta företag ökar med i genomsnitt 5–10 procent inom tre år och att effekterna är särskilt stora i mindre företag och i tjänstesektorn.

– De här företagen dras in i internationella koncerner och deras värdekedjor. Det leder till högre effektivitet och mer handel.

Trots att utlandsägda företag bara utgör under tio procent av alla företag i Sverige, står de för cirka 40 procent av näringslivets produktivitetstillväxt.

När det gäller sysselsättning är bilden mer blandad. På företagsnivå ökar ofta antalet anställda, men sannolikheten för nedläggning är också något högre när företag blir uppköpta. Det betyder att det därför framför allt svenskägda företag som står för sysselsättningsökningen, visar rapporten.

– Även om sysselsättningen ofta ökar i de uppköpta företagen kan vissa bolag läggas ned eller helt integreras i koncernen. Därför blir den totala sysselsättningseffekten liten, medan produktivitetseffekten är desto tydligare, säger Heyman.

Handeln är dock ett fält som påverkas tydligt. Export och import växer, särskilt med ägarens hemland. Ett svenskt bolag som får tyska ägare handlar till exempel mer med Tyskland efter uppköpet.

Sverige har dock högre hinder för utländska investeringar än övriga EU, visar rapporten. Det handlar framför allt om regleringar och tillståndskrav inom tjänstesektorer som transporter, media, kommunikation och olika affärstjänster.

– Till skillnad från många andra medlemsländer går Sverige längre än EU:s miniminivå med konsekvensen att potentiella investeringar uteblir – just i de sektorer där internationella uppköp historiskt visat sig ge stora produktivitetseffekter.

Säkerhets- och riskperspektiv

Frågan om nationell säkerhet har fått ökad tyngd i takt med geopolitisk oro. Men rapporten visar att uppköp i känsliga branscher – försvar, energi, telekom och avancerad teknologi – står för mindre än fem procent av alla affärer. De flesta köparna i dessa sektorer kommer dessutom från EU- och OECD-länder.

– När det gäller uppköp i känsliga branscher ser vi att det nästan alltid är vänligt sinnade länder som står bakom. Uppköp från Ryssland eller Iran förekommer i princip inte, säger Heyman.

Sedan 2023 har Inspektionen för strategiska produkter (ISP) mandat att pröva och stoppa förvärv som kan hota Sveriges säkerhet eller allmänna ordning. Än så länge har ISP endast satt stopp för en affär – det kinesiska bolaget PTL: s investering i en anodfabrik utanför Timrå.

– Man kan ha en nollvision och granska allt extremt hårt, men det blir väldigt kostsamt. Företagen tvingas lägga tid och resurser på rapportering som skulle kunna användas bättre. Vår poäng är att granskningen bör vara proportionerlig och transparent, säger Heyman.

Rapporten varnar för att de nya reglerna riskerar att minska inflödet av investeringar och argumenterar för att en utvärdering är nödvändig.

Rapporten visar i stort sett att utländska uppköp är positiva för svensk ekonomi eftersom de driver produktivitet, stärker handeln och knyter Sverige tätare till globala värdekedjor.

Den svenska ekonomin går på sparlåga. I regeringens prognos från i somras beräknas BNP växa med endast 0,9 procent i år – en tydlig nedjustering från de 2,1 procent som regeringen räknade med i vårpropositionen.

Bakom försämringen ligger flera internationella faktorer, uppgav regeringen. Geopolitiska spänningar, amerikanska tullar som skiftat upp och ner samt en tilltagande konflikt i Mellanöstern har sammantaget skapat oro på världsmarknaderna. Svenska hushåll fortsätter att hålla igen på sin konsumtion och företagen är försiktiga med investeringar. Det bidrar till att tillväxten dämpas.

Svenskt Näringsliv har nyligen släppt en tillväxtagenda där man menar att Sverige måste uppnå en årlig tillväxt på 2,5 procent för att säkra framtidens välfärd. För att nå målet måste bland annat kompetensförsörjningen förbättras, satsningar göras på infrastruktur och ökade drivkrafter för jobb skapas genom ett bättre skatte- och regelsystem.

Fredrik Heyman menar att politiken ska fokusera på att skapa goda generella villkor för företag – svenska som utländska.

– Det som verkligen gör skillnad är saker som bra infrastruktur, humankapital och kompetens samt rimliga skatter och förutsägbara lagar och regler.

Här konstaterar han att Sverige har mycket som talar för sig med en relativt välutbildad arbetskraft, stark teknologikompetens och ett stabilt samhälle. Men det finns också tydliga utmaningar.

– Det finns en brist på ingenjörer och annan spetskompetens. Lyckas vi hantera det, samtidigt som vi utvecklar infrastrukturen och håller skatterna på en rimlig nivå, kommer Sverige att fortsätta vara attraktivt för utländska och inhemska investeringar, säger Fredrik Heyman.