”Ekonomisk utveckling på högst osäker grund”
En snabbt fallande dollarkurs kan vara farlig för världen. Med det pågående kraftiga raset för dollarn ökar risken för en varaktig nedgång i den internationella ekonomin, skriver krönikören Johan Schück.
USA-dollarn har på senare tid fallit kraftigt i värde mot andra valutor, även mot den svenska kronan. Men det betyder inte att kronkursen har stärkts lika mycket mot andra valutor, exempelvis euron. I den relationen är kronan fortfarande mycket svagare än vid tidpunkten för folkomröstningen om euron 2003.
Men förhållandet mellan kronan och USA-dollarn är sedan länge en mer skakig historia. Vid början av 2000-talet var dollarn uppe vid en toppkurs på cirka 10:80 kronor, tio år senare hade dollarn fallit till omkring 6:50 kronor – för att sedan för att sedan stiga till ungefär 11:00 kring i början av 2025.
”Den lägre dollarkursen mot kronan betyder att exporten försvåras.”
Under 2025 har dollarn därefter fallit mycket kraftigt mot andra valutor, gentemot kronan rör det sig om en nedgång till cirka 9:70. I Sverige får detta till följd att importen blir billigare, även om effekten motverkas av prishöjningar på exempelvis kaffe. Det tar också tid innan prissänkningar tränger igenom från importföretagen ända fram till hushållen.
Följden blir ändå, efter hand, att den svenska inflationen blir lägre. Det kan tyckas gynnsamt, även om den lägre dollarkursen mot kronan betyder att exporten försvåras. Detta förvärras dessutom av de nyligen införda amerikanska tullarna på svenska industrivaror.
Dollarns nedgång hänger i hög grad samman med maktskiftet i USA i januari 2025. Med Donald Trump som president introducerades en ny utrikespolitik som mer ensidigt skulle gynna amerikanska intressen, även på allierade länders bekostnad. Osäkerheten ökade om USA:s vilja att stå fast vid sina åtaganden, särskilt när det gällde kriget i Ukraina och andra stormaktskonflikter.
”Denna ekonomiska misskötsel har ett pris.”
Den ekonomiska politiken ändrades till att ensidigt gynna amerikansk produktion på omvärldens bekostnad. Detta gjordes genom att införa höga tullar, särskilt mot länder som visar överskott i handeln med USA. Ett syfte med detta handelskrig var också att få andra länder att foga sig i amerikanska krav när det gäller tillgång till deras marknader.
Inom USA uppstod samtidigt en allt större oklarhet, exempelvis om oberoendet för Federal Reserve. President Trump har vid en rad tillfällen uttryckt missnöje med centralbankschefen Jerome Powell och försökt påverka centralbankens räntebeslut. Samtidigt finns det ett tilltagande problem med USA:s växande statsskuld som har passerat en storlek på över 100 procent av BNP.
Denna ekonomiska misskötsel har ett pris. På finansmarknaderna har det uppstått negativa reaktioner, såsom stigande räntor och en svagare dollar.
USA har hittills inte gynnats ekonomiskt av Trumps politik och detta gäller även världen i stort. I stället har det uppstått ett minskat internationellt förtroende för dollarn som betalningsmedel, något som har underblåsts av uttalanden från Trumps ekonomiska rådgivare.
”Om USA skapar oro i världen, så ökar också risken för en varaktig internationell nedgång.”
Summan av olyckliga utspel från presidenten och hans medarbetare har skyndat på en brant nedgång i dollarkursen.
För Sverige, liksom många andra länder, leder allt detta till att den egna valutan stärks mot dollarn. Men detta ger en ekonomisk utveckling på högst osäker grund.
Om USA skapar oro i världen, så ökar också risken för en varaktig internationell nedgång. Vart detta ska leda är ännu i högsta grad oklart och detta inverkar på världsekonomin.