Mer än fyra miljoner medarbetare i Sverige arbetar på ett företag med kollektivavtal, visar nya siffror från Medlingsinstitutet. Det motsvarar 88 procent av alla anställda. ”Siffrorna ger legitimitet till oss parter”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl till TN.

Om karensavdraget avskaffas leder det till stora problem med rekrytering och ökade kostnader. I slutändan drabbas välståndet, skriver företrädare från näringslivet på Di Debatt.

Ett avskaffat karensavdrag skulle få allvarliga konsekvenser för svenskt arbetsliv. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv där företagen varnar för ökad sjukfrånvaro, produktionsbortfall och färre nyanställningar. ”Det har inte Sverige råd att kosta på sig”, säger organisationens vice vd Mattias Dahl till TN.

Regeringen vill omförhandla lönetransparensdirektivet. Beskedet kommer efter hård kritik från flera håll. ”Vi tar nu initiativ till ett omtag på EU-nivå”, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i ett pressmeddelande.

En generell arbetstidsförkortning är ett hot mot både lönsamhet och företagens vilja att anställa, menar Joakim Graning på Westerqwarn. Nu varnar han för konsekvenserna om LO:s krav blir verklighet. ”Jag är orolig på riktigt”, säger han till TN.

Ett effektivt sätt att sänka vår välfärd och vårt välstånd är att jobba mindre, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl till SvD.

Kortare arbetstid med bibehållen lön kommer att bli dyrt. Förespråkarna är därför svaret skyldiga på frågan om vilka som ska betala för kalaset, skriver företrädare för näringslivet på Expressen Debatt.

Det är branschvisa avtal som ska styra arbetstiden. Det menar Unionen och säger därför nej till centrala förhandlingar. ”Det innebär att vi inte kommer att göra gemensam sak med LO”, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Dagens Arena.

Svenskt Näringsliv säger blankt nej till LO:s krav på förhandling om arbetstidsförkortning. Det skulle slå hårt mot Sveriges ekonomi och välfärd, varnar vice vd Mattias Dahl. Han menar att LO i praktiken kräver högre löner bara veckor efter avslutade avtalsförhandlingar.

Lönetransparensdirektivet innebär en ny våg av regelkrångel för företagen. Ändå har de bara några månader att förbereda sig. ”Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid”, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, som nu kräver att företagen får ytterligare ett halvår på sig.