Regeringen tillsätter en utredning för att ta fram en ny speciallärarutbildning.

Trots att fler unga söker sig till yrkesprogram på gymnasiet jämfört med tidigare år går utvecklingen trögt. ”Vi saknar nästan 20 000 elever på yrkesprogrammen, varje år”, säger Johan Olsson på Svenskt Näringsliv.

79 procent av eleverna på fordons- och transportprogrammet hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter studenten, rapporterar SVT.

Nio av tio unga högstadielärare räknar med att vara kvar i yrket om fem år. Internationellt sett är det en hög andel. Men svenska lärare vittnar också om stress och brist på uppskattning.

Andelen niondeklassare med behörighet till gymnasiet ökar marginellt jämfört med förra året.

Sverige har fått en STEM-strategi och en särskild delegation för att skolan ska fokusera mer på matematik, teknik och de naturvetenskapliga ämnena. Det är bra, men nu måste det också bli verkstad, anser näringslivet. ”Jag kan inte nog understryka hur viktigt det här arbetet är”, säger Lena Eliasson, HR-direktör på Saab.

Sverige skriker efter yrkeskompetens, men fördomar och för få utbildningsplatser bromsar utvecklingen. Långt om länge satsar regeringen nu miljarder på att bygga ut yrkesutbildningarna och anpassa dem efter arbetsmarknadens behov. ”Det handlar om Sveriges tillväxt”, säger statssekreterare Adam Alfredsson (L).

Svenskfödda elever tappar i skolan, enligt en ny rapport. Det är en utveckling som utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) ser allvarligt på.

Skolresultaten för niondeklassare har försämrats de senaste åren. Det är nu framför allt svenskfödda elever med redan svaga resultat som backar.

Hundratals miljoner avsätts till yrkesvux – men mycket pengar riskerar att inte användas. "Systemet är för kortsiktigt", säger Maria Bernhardsen på Svenskt Näringsliv. Hon efterlyser snabbare och enklare åtgärder för att möta arbetsmarknadens skriande behov av kompetens.