EU har gått på offensiven mot skogsnäringen i en lång rad direktiv. Sammantaget gör det att skog som är redo att fällas står kvar, enligt Holmens vd Henrik Sjölund. ”Då kan vi inte köra våra fabriker fullt ut”, säger han till TN.

Kortare arbetstid och slopat karensavdrag kan låta lockande, men vem ska betala? Maria Anskär Hultberg på Adderalink efterlyser en mer nyanserad debatt, där också företagens verklighet får plats. ”Någon måste bära kostnaden”, säger hon.

Låt fler behålla mer av sina pengar och investera i sina hem. Höj rot-avdraget permanent till 50 procent, skriver Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen och Jenny Svärd vd Glasbranschföreningen på Di Debatt.

Att avskaffa karensavdraget kan slå hårt mot Taxi Stockholm – och därmed mot samhällsbärande transporter som färdtjänst och sjukresor. Det varnar vd Pernilla Samuelsson för. ”Folk kommer inte till sina operationer, dagvård eller strålbehandling”, säger hon till TN.

Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom tjänstesektorn har enats om ett samarbetsavtal. Målet är bland annat att framtidens kollektivavtal ska stärka konkurrenskraften.

Den svenska medianlönen höjs, visar nya siffror från SCB. Som en följd höjs då lönekravet vid arbetskraftsinvandring till 34 470 kronor, skriver Gröna arbetsgivare. ”Det försvårar rekryteringen av nödvändig kompetens för företagen”, säger arbetsmarknadschefen Emma Terander.

Mer än fyra miljoner medarbetare i Sverige arbetar på ett företag med kollektivavtal, visar nya siffror från Medlingsinstitutet. Det motsvarar 88 procent av alla anställda. ”Siffrorna ger legitimitet till oss parter”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl till TN.

27 yrken slipper det höjda lönegolvet för arbetskraftsinvandring. Men det räcker inte, menar näringslivet och kritiserar att politiken tar över lönebildningen från arbetsmarknadens parter. ”I stället för ett lönegolv borde kollektivavtalsenliga lönenivåer gälla för alla”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.

Fler äldre i arbete skulle ge ett rejält tillskott till svensk bnp. Men för att klara det krävs mer flexibla avtal och arbetsmiljöer som passar en åldrande arbetskraft. Nu visar forskning vilka jobb som är mest – och minst – lämpliga för äldre. ”Det handlar om flexibilitet”, säger nationalekonomen Per Skedinger till TN.

Om LO:s krav på kortare arbetstid blir verklighet saknas 550 000 medarbetare i Sverige, enligt en ny rapport. Det riskerar att slå mot vård, skola och omsorg. ”Det är helt galet. Jag ser inte hur det ska gå till”, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till TN.