USA:S EKONOMI

USA-experterna: Så går det i mellanårsvalet – ”Republikanernas största problem är Trump”

Mycket står på spel när amerikanerna går till valurnorna den tredje november. Men båda partierna är impopulära, enligt experter som TN har talat med. ”Trumps popularitetssiffror är lägre än någon annan presidents i modern tid”, säger USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Det är i det närmaste en naturlag: presidentens parti går dåligt i mellanårsval. De flesta hyresgäster i Vita huset har sett inflytandet i kongressen minska så fort väljarna får säga sitt två år efter presidentvalet. Frågan är oftast hur stor förlusten blir. Enligt Karin Henriksson, som har bevakat amerikansk politik från Washington DC sedan 1980-talet, utmärker sig årets val i ett avseenden.

– Den stora skillnaden kan sammanfattas i: Donald Trump. Hans popularitetssiffror är lägre än någon annan presidents i modern tid, säger Karin Henriksson och betonar att valet bör ses som en folkomröstning om den sittande presidenten.

Under årens lopp har hon varit USA-korrespondent, frilansare och författare till flera böcker om amerikansk politik, om allt från Donald Trump och Ronald Reagan till presidentfruar och den amerikanska vänstern.

– Det görs jämförelser med 1994, 2006 och 2010 med svidande bakslag för presidenterna Bill Clinton, George W Bush och Barack Obama. Allra mest förlorade Grover Cleveland som är den ende president som i likhet med Trump blivit vald en andra gång med en annan president emellan, säger Karin Henriksson.

”Republikanernas största problem är Trump.”

Att stödet för Donald Trump når bottennivåer gör läget ännu svårare för Republikanerna. Det menar statsvetaren Oskar Örn, som har skrivit böcker om Joe Biden, Kamala Harris och årets mellanårsval.

– Republikanernas största problem är Trump. Med förtroendesiffror under 40 procent, ett impopulärt krig mot Iran, tullar som slår hårt mot jordbruket och kraftigt stigande bränslepriser har presidenten gått från att vara partiets främsta tillgång till vad republikanska strateger kallar kryptonit, säger han.

Med en impopulär president, en ekonomi som inte tar fart och ett krig som inte vill ta slut, borde Demokraterna ha ett guldläge. Är allt frid och fröjd inom partiet då? Knappast, enligt Oskar Örn, som under det senaste decenniet har kampanjat för flera demokrater på plats i USA.

– Partiet kläms mellan en växande vänsterpopulism och ett partietablissemang fast förankrat i partiets grundläggande mittenorientering. I Michigan till exempel kan den kontroversiella vänsterprofilen Abdul El-Sayed kosta partiet en senatsplats man borde vinna.

”Det demokratiska partiet är fortsatt mycket impopulärt.”

Journalisten och författaren Karin Henriksson instämmer i att läget är tuffast för Republikanerna, men att Demokraterna knappast är särskilt populära bland amerikanerna.

– Demokraterna kan i alla fall tillfälligtvis glädja sig åt medvind, det talas inte bara om en stor “blå våg”, utan om “röda undervattensströmmar“ som kan dra ner Republikanerna ytterligare. Men det demokratiska partiet är fortsatt mycket impopulärt i enkäter och mycket splittrat internt mellan det som kallas mitten och det kanske dussintal kandidater som hör till eller sympatiserar med DSA, Democratic Socialists of America. Det är oklart om Trumps hackande på “dumocrats”, som han kallar dem, funkar, säger hon.

Under lång tid har de flesta opinionsmätningar visat att Demokraterna är favoriter att ta tillbaka Representanthuset, men efter sommaren tyder mycket på att partiet också har goda chanser att vinna Senaten. I nuläget har Republikanerna en liten majoritet i båda kamrarna.

– Det mesta pekar mot att Demokraterna tar tillbaka Representanthuset, där de bara behöver vinna tre mandat netto. Senaten är svårare för partiet. De behöver fyra platser och slåss nu i Texas, Iowa, Alaska och till och med Kansas, samtidigt som Republikanerna har chans på New Hampshire, Michigan och Minnesota, säger statsvetaren Oskar Örn.

”För ett exportberoende land som Sverige är tullarna en viktig fråga.”

Han fortsätter:

– Det troligaste utfallet är ett delat Washington i betydelsen att partierna vinner varsin kammare och Republikanerna därmed behåller majoriteten i Senaten, men detta är ett ovanligt oförutsägbart val. Osvuret är bäst.

Ett mellanårsval i USA kan te sig som irrelevant för Sverige, åtminstone vid en jämförelse med ett presidentval. Men en rad frågor ställs på sin spets, även för svenskar, när amerikanerna går till valurnorna.

– För ett exportberoende land som Sverige är tullarna en viktig fråga. Om Republikanerna förlorar stort kan det bli startskottet för en frihandelsrevolt i partiet där kongressen tar tillbaka makten över handelspolitiken på allvar, säger Oskar Örn.

”Andra spänningar, till exempel om AI och digital kontroll, kvarstår.”

– Om Trumps parti förlorar stort innebär det att han riskerar bli en ”lame duck”, han kommer alltså få väldigt svårt att få igenom sin politik. Det i sig borde innebära att många republikaner, som egentligen har en annan syn än Trump på frihandel, NATO och kriget i Ukraina, kan bryta sig loss från presidentens grepp, fortsätter han.

Karin Henriksson är inte lika säker på att tullarna stoppas vid nya majoriteter i kongressen.

– Om Demokraterna får majoriteten i en eller bägge kamrarna i kongressen kommer det att bli lugnare. Sverige och de flesta EU-länderna har mer gemensamt med Demokraterna när det gäller sådant som klimat, energi, arbetarskydd, livsmedelskontroller, hbtqi-tolerans.

– Andra spänningar, till exempel om AI och digital kontroll, kvarstår. Det är långt ifrån säkert att Demokraterna skulle kunna stoppa tullarna och även där finns fler som förväntar sig att de allierade betalar mer av Nato-utgifterna. Men stödet för Ukraina är större bland Demokraterna, avslutar hon.