USA:S EKONOMI
Trumps år vid makten – i åtta punkter
Tullkrig, högljudda hot mot Grönland och ett Vita hus som blir allt guldigare. En tillfångatagen statschef och en het önskan om ett fredspris.
President Donald Trump är ett år in i sin andra mandatperiod och världen håller andan.
Ett år har gått sedan Donald Trump för andra gången installerades. Sedan dess har världen inte varit sig lik. Med fokus på America First-agendan har presidenten i mångt och mycket satt den regelbaserade världsordningen ur spel och formulerat egna riktlinjer. Här är Trumps första år vid makten i punktform:
USA:s säkerhetsstrategi: Nato, Grönland och Venezuela
En varning för ”civilisationsutplåning” i Europa, stopp för global massmigration, amerikansk ”överhöghet” i Latinamerika samt dominans på västra halvklotet. I december publicerades USA:s nya säkerhetsstrategi.
En dryg månad senare avlöser krismötena varandra med anledning av Trumps allt mer aggressiva krav på att USA ”av säkerhetsskäl” ska ta över (danska och självstyrande) Grönland.
I början av januari tillfångatogs Venezuelas president Nicolás Maduro och hans hustru vid en militäroperation i Caracas. De fördes till USA där Maduro anklagades för bland annat stämpling till ”narkotikaterrorism”. Trump har sagt att USA under en tid ska ”styra" Venezuela, inklusive landets oljeindustri.
Rörande militäralliansen Nato har Trump fortsatt lufta krav på att främst europeiska medlemmar måste öka sina försvarssatsningar. Och Pentagon har sagt att Europa senast 2027 måste ta över huvuddelen av ansvaret för Nato på hemmaplan. Samtidigt hotar Grönlandskrisen alliansen, Danmark har varnat för att en USA-invasion skulle innebära slutet för Nato.
Krigen i Gaza och Ukraina
Under valrörelsen lovade Trump snabba slut på krigen i Gaza och Ukraina. Hans sändebud har åkt skytteltrafik till områdena och i början av oktober kunde ett fredsavtal mellan Israel och Hamas undertecknas. Men läget i Gaza är fortfarande svårt och det finns frågetecken kring uppgörelsen och det framtida styret.
I Ukraina fortsätter attackerna. Trump har medgett att det är svårt att få slut på det ryska anfallskriget. I augusti träffade han Rysslands Vladimir Putin i Alaska och han har flera gånger mött Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj (inklusive det katastrofala februarimötet som spårade ur i ett gräl). USA har lagt fram utkast till fredsavtal, som kritiserats för att vara för gynnsamma för Ryssland.
En Nobelprisönskan
Trump har upprepade gånger sagt att han vill ha Nobels fredspris. I ett tal i FN:s generalförsamling i höstas hävdade han att han avlutat sju krig och kallade sig själv en fredsmäklare – samtidigt som han gav kängor till världssamfundet.
Men experter menar att Trump inte verkar i Nobels anda, att den väg USA nu slagit in på är imperialistisk och sätter den regelbaserade världsordningen ur spel.
I ett brev till Norges statsminister i januari, mitt under Grönlandskrisen, skriver Trump att han inte längre känner sig ”bunden till att enbart tänka på fred” eftersom han inte fick fredspriset.
Det globala handelskriget
”Tullar är ordbokens vackraste ord”, har presidenten hävdat gång på gång.
Det är väl känt att Trump anser att USA behandlats orättvist i världshandeln och att strafftullar är rätt sätt att slå tillbaka. I april aviserade han tullar på varor från i princip hela världen. Vissa har därefter satts på paus och andra är under förhandling. Marknaderna har stundtals varit kaotiska och ekonomer har varnat för högre inflation i USA.
Nyligen hotade Trump en rad länder som visat stöd för Grönland, bland dem Sverige, med tullar på till en början 10 procent om USA inte får köpa området.
En huvudstad i Trumps smak
I somras inledde fastighetsmagnaten Trump ett ansiktslyft av Washington DC som skulle leda till råttfria och säkra gator, vackrare parker och minskad brottslighet (poliskåren federaliserades och nationalgardet skickades in). Han fajtades även med statligt finansierade Smithsonian för att få till en mer ”patriotisk och framgångsorienterad” inriktning på utställningarna.
I oktober skedde en plötslig rivning av Vita husets östra flygel, för att bereda plats för en stor festsal i guld som ska stå färdig till USA:s 250-årsdag den 4 juli. Trump vill även resa en gyllene triumfbåge – en ”Arc de Trump”.
ICE, massdeportationer och gränskontroll
Trump har i åratal anklagat migranter som vistas olagligt i USA för våldsbrott och knarksmuggling och utlovat massdeportationer. I våras åberopade han en lag från 1798 för att kunna använda ”alla möjliga medel” mot vad han sade var kriminella gängmedlemmar. Massräder mot papperslösa har lett till protester och juridiska strider, men också minskad invandring.
Att Trump skickat nationalgardet till främst demokratstyrda städer för att slå ner protester, hålla brottslighet i schack och bistå i räder har väckt upprördhet.
I januari sköt den federala migrationspolisen ICE ihjäl en amerikansk kvinna i Minneapolis, vilket ledde till utdragna protester.
Krympt stat och strid mot mångfald
Organet Doge, lett av techmiljardären Elon Musk, avskedade tiotusentals statligt anställda. Biståndsorganet USAID lades ner, utbildningsdepartementet monterades ner, nedskärningar genomfördes inom FBI och klimatinitiativ ströps. Bland annat.
Trump gav order om att statliga mångfaldsinitiativ skulle läggas ner. Han krävde också att landets prestigeuniversitet gjorde detsamma, vilket ledde till hårda konflikter.
Trump har undertecknat över 220 presidentdekret under året, fler än under hela första mandatperioden. Hans signaturlagstiftning från i somras innehåller främst skattesänkningar och försvarssatsningar.
Trumps historieskrivning
I december sattes nya plaketter upp på Vita husets porträttvägg över tidigare presidenter, delvis skrivna av Trump själv. Texterna innehåller såväl förolämpningar som grundlösa påståenden. Bland annat står att läsa att Joe Biden var sömnig och Barack Obama splittrande.
På Vita husets hemsida publicerades nyligen en omformulerad beskrivning av stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, där den dödliga händelsen var en ”fredlig protest” och att polisen fick den att urarta.
