ENERGIPRISERNA

Oljevarning efter kaoset i Iran: ”Då rusar priserna”

Det geopolitiska kaoset kring oljan i Venezuela är omfattande. Samtidigt är priset redan på väg upp efter tullarna och protesterna i Iran. ”Det värsta scenariot rent energimässigt vore om Hormuzsundet på något sätt påverkas”, säger Arne Lohmann Rasmussen, chefsanalytiker på Global Risk Management.

Efter USA:s anfall i Venezuela och kidnappningen av dess ledare Nicolas Maduro höll den amerikanska presidenten Donald Trump under helgen en presskonferens tillsammans med vd:ar hos några av de största oljebolagen som Chevron, Exxon Mobil och ConocoPhillips.

Vd:n på Exxon Mobil, Darren Woods, sa under mötet bland annat att Venezuela var ”oinvesterbart” och pekade på att bolaget två gånger fått sina tillgångar beslagtagna i landet. Han förklarade att det skulle krävas omfattande förändringar kommersiellt och legalt för att bolaget skulle bestämma sig för att investera i landet igen.

Efter uttalandena har Trump också hotat att utesluta Exxon Mobil från den oljeexpansion i landet som han vill se.

– Han är uppenbarligen förbannad på dessa uttalanden. Men Trump kan ge vilka säkerhetsgarantier han vill. För att få till en omfattande expansion i Venezuelas oljeexport krävs enorma investeringar, dessa kan ta 10-30 år. Dessutom har man inte avsatt regeringen utan bara tillfångatagit presidenten, säger den danska olje- och energianalytikern Arne Lohmann Rasmussen till TN.

En av oljejättarna som fortfarande är aktiva i Venezuela är bolaget Chevron.

– De kommande 6-12 månaderna kan vi säkert se någon form av ökning i oljeproduktionen. USA kan välja att lätta på sanktioner och det finns säkert några lågt hängande frukter som inte är så kapitalintensiva. Men någon dramatisk ökning ser jag inte korten just nu.

Generellt för olja betyder mer produktion också lägre priser, vilket är något Donald Trump också tydligt eftersträvar. Till exempel har han nyligen uttalat att han gärna ser ett oljepris om 50 dollar per fat att jämföra med runt 60 dollar i nuläget. Det bör dock noteras att detta i någon mån går stick i stäv med ”drill baby drill”-ambitionen eftersom oljepriserna just nu är låga sett till industrins kostnader att investera i ytterligare produktion. Många amerikanska producenter går just nu nätt och jämnt break even på befintliga brunnar.

Venezuelas olja är dyr

Venezuela har bland världens största kända oljereserver och flera raffinaderier i USA är anpassade just för att hantera den typ av trögflytande bunkerolja som Venezuela har. I dagsläget importeras stora mängder av sådan olja från Kanada medan den amerikanska shale-oljan till stor del går på export.

Men stora reserver är inte synonymt med hög produktion. Oljeindustrin och dess infrastruktur i Venezuela har långsamt förfallit under Hugo Chavez och därefter under Nicolas Maduros styre, förklarar Arne Lohmann Rasmussen.

– Venezuela är inte direkt den oljeexportör man en gång var. Man har till och med problem med att folk stjäl delar av infrastrukturen för att sälja som aluminium- och stålskrot. Om man verkligen vill trippla produktionen från under 1 miljon fat till 3 miljoner fat som det var för 25 år sedan så krävs väldigt stora investeringar och om oljebolagen ska ta dessa investeringar så behöver man ju också vara säkra på att nästa president fortsätter med samma politik som Trump.

– Som Exxon Mobils vd förklarade vill man ju knappast få sina investeringar nationaliserade igen.

Dessutom, menar han, blir det knappast tal om någon omfattande expansion på dessa låga oljepriser. Medan priset på andra råvaror som exempelvis ädel- och industrimetaller sett dramatiska prisökningar under fjolåret har priset på olja laggat efter. Dessutom har det varit en omfattande global inflation de senaste åren vilket betyder att lönekostnader, material, med mera, ökat i pris även för oljeindustrin. I normala fall behöver detta förstås kompenseras genom ett högre oljepris, något som alltså inte varit fallet hittills.

Den venezuelanska oljan har en hög svavelhalt och används i huvudsak till produkter som asfalt och bunkerolja i fartyg. Den säljs därför också till rabatterat pris på marknaden och att ta ned oljans svavelhalt för att bredda användningsområdena är dyrt.

– Så nej, jag tror inte att det blir någon dramatisk ökning i Venezuelas oljeexport den närmaste tiden.

Däremot kan det förstås finnas geopolitiska orsaker bakom. Den geopolitiska kampen mellan USA och Kina har pågått länge och Venezuela har varit en stor exportör av olja till Kina men även andra länder som inte drar jämnt med USA, exempelvis Kuba.

– Samtidigt är detta inte nytt. Det konstiga tycker jag är ju just att de inte ersatt regeringen utan bara tillfångatagit presidenten. Så det skulle ju lika gärna kunna vara ett sätt att avleda uppmärksamhet från Epstein-filerna. Hur var det Steve Bannon (Trumps tidigare PR-expert) brukade säga: ”Flood the zone”?

– Vad gäller Kina så har de också passat på att bygga upp en väldigt stor oljereserv inrikes. Jag tror att det är en av orsakerna att vi inte riktigt sett den här ”supply glut:en” som det pratats om.

Oljepriset kan gå upp på kaoset i Iran

Så några större prisdämpningar i oljan till följd av större oljeproduktion från Venezuela är kanske inte att räkna med. I stället finns risker på uppsidan då de dödliga sammandrabbningarna mellan protestanter och regimen i Iran skapat stor geopolitisk turbulens.

Iran är en av världens största oljeexportörer och omkring 20 procent av världens olja passerar varje dag genom det så kallade Hormuzsundet.

Iran har många gånger hotat med att blockera Hormuzsundet, vilket enligt Arne Lohmann Rasmussen vore som en ”atombomb för oljemarknaden”.

– Då pratar vi riktiga oljerusningar. Jag tror kanske inte att det skulle rusa till 150 dollar per fat som det mycket väl hade kunnat göra om det hänt i våras, men det skulle bli betydande rusningar. Däremot tror jag inte att det kommer att hända eftersom det skulle skada Iran själva väldigt hårt.

Men även mindre störningar i Iran kan påverka. Enligt BBC har exempelvis Donald Trump sagt att USA:s militär överväger väldigt starka alternativ som svar. UD har uppmanat svenskar att lämna landet och under kvällen kom ett första svar från USA där Donald Trump väljer att placera 25 procent tullar på alla som handlar med Iran.

– Sonen till den senaste iranska Shah:en, Reza Pahlavi, som är i opposition i exil, har också uppmanat till strejker inom olje- och gassektorn. Om något sådant skulle hända, eller att USA på något sätt väljer att blockera eller beslagta iranska oljetankers, så kan vi absolut se betydande prisuppgångar, förklarar Arne Lohmann Rasmussen.

Faktum är att råoljepriset redan börjat öka en aning, från 56 till 61 dollar per fat på lite drygt en vecka.

Det kan förstås också noteras att en av Irans stora handelspartners är Kina och bedömare har varnat för att tullarna mot Irans handelspartners skulle kunna återtända det ekonomiska kriget mellan USA och Kina.

Som dansk, hur ser du på retoriken kring Grönland, och tror du att det kan påverka marknaden något?

– Jag tror att det spelar in i den allmän riskpremien i oljepriset men samtidigt är marknaden ganska lugn och avslappnad eftersom det finns en överproduktion i nuläget.

– Men det finns ingen olja på Grönland och om det skulle finnas det så skulle det nog falla in i samma fack som mineralerna att det vore väldigt dyrt att extrahera den. Det här snacket om att man behöver Grönland av säkerhetsskäl är också intressant eftersom USA har all tillgänglighet man vill på Grönland. Vi danskar har ganska svårt att förstå vad det här med Grönland handlar om egentligen, men när det gäller energi tror jag bara att det adderar på den allmänna osäkerhet kring USA:s agerade som redan finns på marknaden.