Lågt valdeltagande befaras i italienska valet

Det högernationalistiska partiet Italiens bröder, under ledning av Giorgia Meloni, ser ut att gå mot seger i söndagens parlamentsval. Arkivbild. Bild: Cecilia Fabiano

Italien (TT)

Giorgia Melonis högernationalistiska parti Italiens bröder ser ut att gå mot seger i söndagens parlamentsval – vilket innebär att landet kan få sin första kvinnliga premiärminister.

Men valdeltagandet bland italienarna ser ut att bli historiskt lågt.

Allt fler italienare samlas under söndagseftermiddagen utanför de vallokaler som inrättats i skolor och andra lokaler runt om i landet för att rösta i det pågående parlamentsvalet. På ett antal platser i huvudstaden Rom rapporteras om halvtimmeslånga köer.

Vid lunchtid hade dock bara 18,39 procent av de röstberättigade lagt ned sina röster – jämfört med de 19,18 procent som röstat vid samma tidpunkt i valet 2018, enligt den italienska nyhetsbyrån Ansa. Valdeltagandet i dagens val spås också bli historiskt lågt – till och med lägre än tidigare rekordlåga 72,9 procent 2018.

Segerviss Salvini

Många av landets partiledare har under dagen röstat – däribland Matteo Salvini, partiledare för Lega, som passade på att ge italienarna en hälsning från en vallokal i Milano, skriver Ansa.

"Vi ses om fem år", sade Salvini segervisst till det samlade pressuppbådet.

Italiens president Sergio Mattarella, som röstade i Palermo, möttes i stället av applåder från köande italienare när han klev in i lokalen.

Giorgia Meloni, partiledare för Italiens bröder (FDI), beslöt under förmiddagen att skjuta upp sitt besök i en vallokal i Rom på grund av den stora trängsel och det pressuppbåd som samlats där. I stället hälsar Meloni att hon har bestämt sig för att rösta sent på valdagens kväll.

Meloni lämnade också ett budskap – ackompanjerat av en bild på sig själv – till de italienska väljarna på Twitter:

"I dag kan du bidra till att skriva historia."

Melonis motståndare Enrico Letta, partiledare för socialdemokratiska PD, röstade i en skola i Rom under förmiddagen – medan Forza Italias Silvio Berlusconi begav sig till en vallokal i norditalienska Milano, landets näst största stad.

51 miljoner röstberättigade

Nära 51 miljoner italienare har rätt att rösta i valet. Enligt de senaste opinionsmätningarna, som på grund av landets valregler inte får publiceras senare än två veckor före valet, spås Giorgia Meloni bli Italiens första kvinnliga premiärminister.

Hennes nationalkonservativa parti FDI, som i valet 2018 fick 4 procent av väljarrösterna, tros kunna kamma hem runt 24 procent. Det är betydligt mer än allianskollegorna Lega och Forza Italia.

Italiens bröder kandiderar i parlamentsvalet tillsammans med Lega och Forza Italia mot en vänsterkoalition – med mitten-vänsterpartiet PD i spetsen – och Femstjärnerörelsen, som inte ingår i någon koalition.

35 procent osäkra

4,7 miljoner utlandsröster har redan registrerats i parlamentsvalet – och vem som går segrande ur striden när vallokalerna stänger klockan 23 är än så länge osäkert, då 35 procent av italienarna ännu inte har bestämt sig för om de över huvud taget ska rösta, enligt de senaste opinionsundersökningarna.

Nuvarande premiärminister i Italien är Mario Draghi.

Anna Grönberg/TT

Silvio Berlusconi, den 85-årige ledaren för Forza Italia, begav sig till en vallokal i norditalienska Milano. Bild: AP/TT
Melonis motståndare Enrico Letta, partiledare för socialdemokratiska PD, röstade i en skola i Rom under söndagsförmiddagen. Bild: AP/TT

Fakta

Sedan det italienska valet 2018 har kriser följt på varandra och landet har haft totalt tre kompromissfyllda regeringsbildningar.

Femstjärnerörelsen (M5S) blev klart största parti i valet, men hade svårt att finna samarbeten och kom i slutänden överens med ytterhögerpartiet Lega om en regeringsbildning. Den då partilöse juridikprofessorn Giuseppe Conte blev premiärminister. I regering svängde opinionen till klar fördel för Lega. När Lega hotade med att fälla Conte i augusti 2019 valde han att avgå.

M5S gick i stället samman med socialdemokratiska Demokratiska partiet (PD) och ett par mindre vänsterpartier i en ny regering, åter under Giuseppe Contes ledning. I januari 2021 ledde tvister om pandemihanteringen till att ett mindre parti drog sig ur koalitionen, varpå även den föll.

I det läget vände sig president Sergio Mattarella till en välrenommerad tjänsteman, Europeiska centralbankens (ECB) tidigare ordförande Mario Draghi, och bad honom bilda en samlingsregering. Draghi fick med sig partier från hela skalan: M5S, Lega, PD, Forza Italia, Italia Viva samt några mindre partier.

I juli i år gick M5S emot de andra regeringspartierna om ett stort pandemistödpaket, vilket ledde till att samarbetet föll och att Mario Draghi lämnade in sin avskedsansökan. Han leder ett övergångsstyre fram till nyvalet den 25 september.