Trots hög arbetslöshet tvingas svenska företag tacka nej till uppdrag, skjuta upp investeringar och bromsa sin tillväxt. Bristen på rätt kompetens har blivit en av näringslivets största flaskhalsar, visar nya siffror. Nu föreslår Svenskt Näringsliv en mängd reformer för att lösa problemen.

Kommunerna spelar en nyckelroll i att bekämpa den lokala kriminaliteten. Men det finns stora skillnader i hur långt de har kommit i arbetet. ”Vi ser en positiv trend i att kommunerna involverar näringslivet i deras kartläggning av brott”, säger Embla Hammar på Brå till TN.

Alla elever i årskurs 3, 5, 6 och 8 i Nyköping kastas in i praktisk problemlösning, programmering och innovation i kommunens TechLab. ”Alla såg att vi behövde stärka skolan i de här ämnena” säger initiativtagaren och STEM-läraren Björn Wallberg till TN.

Intresse, värderingar och trygghet väger tyngre än plikt för unga i arbetslivet, och behovet av tydlig feedback ökar. ”När unga frågar: ’Vad är företagets plan för mig?’ kan det uppfattas som bortskämt. Men ofta är det ett uttryck för vilja att utvecklas”, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern till TN.

Linköping och andra kommuner i Östergötland utbildar unga till arbetslöshet. Det menar Svenskt Näringslivs regionchef i länet, skriver Corren.

För att Sverige fortsatt ska vara ett av världens mest forskningsintensiva länder krävs ett nära samarbete mellan näringslivet och akademin. ”Man bör inte se samverkan som ett hot mot den akademiska friheten”, säger Emil Görnerup, forskningsexpert på Svenskt Näringsliv.

I Sverige tar vi examen tre år senare än norrmän och sex år efter japaner. Det kostar både individ och samhälle stora pengar. ”Du tjänar för lite på att utbilda dig”, varnar Katarina Wagman på Ekonomifakta. Samtidigt menar forskare att längre studietid kan vara rimligt – om arbetslivet och pensionsåldern hänger med.

En frontalkrock, två brutna knäskålar – och ett jobberbjudande vid sjukhussängen. 19-åriga Cajsa Eriksson från Sundsvall gick direkt från fordons- och transportprogrammet till fast jobb som servicetekniker.

Över 100 000 personer har anmält sig till vårens högskoleprov.

Lägg ner utbildningar som inte leder till jobb. ”Det är inte hållbart för någon”, skriver Diana Vasiliou, Företagarna, på SvD Debatt.