Sverige har fått en STEM-strategi och en särskild delegation för att skolan ska fokusera mer på matematik, teknik och de naturvetenskapliga ämnena. Det är bra, men nu måste det också bli verkstad, anser näringslivet. ”Jag kan inte nog understryka hur viktigt det här arbetet är”, säger Lena Eliasson, HR-direktör på Saab.

Filip Brosjö, 18, byggde en korvkiosk på gymnasiet. Nu har han fått blodad tand, skriver SVT.

Svenska elevers kunskaper i matematik och läsförmåga i den globala Pisa-mätningen har haft en uppgående kurva sedan "chockåret" 2012 – men nu vänder det neråt igen.

Sverige toppar EU:s rankingen för hur gynnsamt företagsklimatet är, enligt PwC:s rapport Private Business Attractiveness Index.

Det svenska ingenjörsundret hackar när elever väljer bort teknikutbildningar. Men en ny undersökning visar att det finns en stor dold potential.

Regeringen satsar 100 miljoner kronor nästa år på ingenjörsutbildningar, rapporterar Sveriges Radio.

Kritiken mot friskolesystemet är för enkelspårig. I själva verket har friskolereformen bidragit till högre elevprestationer, menar forskaren Gabriel Heller Sahlgren på DN Debatt.

Gapet mellan utbud och efterfrågan på gröna kompetenser ökar i hög fart. Det säger Petra Malm Danielson, samhällspolitisk chef på Naturvetarna, till DN.

Om företagen ska kunna hitta rätt kompetens måste skolan och företagen arbeta tillsammans, skriver Matilda Molander på DI:s ledarsida.

Det finns för få personer med naturvetenskaplig kompetens. Det menar fackförbundet Naturvetarna, som kräver fler kvalitativa utbildningar och fler utbildade för att Sverige inte ska halka efter inom forskning och innovation.