FRIHANDELNS FRAMTID

Nya siffror: Handel grunden för svenskt välstånd

Exporten står för nästan 50 procent av Sveriges BNP, visar en ny analys av professor Harry Flam. Ändå hörs kritik mot frihandeln i debatten. "Den protektionism som vi ser i världen är oroväckande”, säger Réka Tolnai, förbundsordförande, CUF.

Ett litet handelsberoende land. Så beskrivs ofta Sverige och såväl fack som arbetsgivare och politiker från höger till vänster betonar regelbundet vikten av frihandel för att skapa välstånd, innovation och samarbete.

Trots det återkommer med jämna mellanrum en frihandelskritik. Kring millennieskiftet protesterade rörelser som Attac mot den växande världshandeln och nu hörs åter röster för protektionism i debatten, på båda sidor Atlanten.

Men siffrorna talar sitt tydliga språk. En ny analys som Harry Flam, professor i nationalekonomi, skrivit för Svenskt Näringsliv visar att exportens andel av BNP utgör nästan 50 procent, närmare 23 procent av alla sysselsatta producerar varor eller tjänster som exporteras och att var femte anställd i näringslivet arbetar i ett utlandsägt företag

Harry Flam, professor i internationell ekonomi. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

En fördel med utrikeshandel är att den främjar konkurrens, enligt Harry Flam.

– Konkurrens är bra eftersom det sänker priser och kostnader. Den bidrar också till att sprida teknik mellan olika länder och det är bra eftersom teknik driver tillväxten på lång sikt, sa Harry Flam under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

”Även låginkomsttagare gynnas av ökad handel”

Flam betonade även att tjänsternas andel av exporten har ökat, likaså sysselsättningen i utländska företag i Sverige.

–. Dessa är i allmänhet mer produktiva än motsvarande svenska företag i samma bransch. Utländskt övertagande ökar sysselsättningen och relativlönerna.

Susanne Spector, senior analytiker på Nordea. Bild: Jessica Gow/TT

Handeln är avgörande för om Sverige ska vara ett framgångsrikt land, enligt Susanne Spector, Chief Analyst, Nordea. Men en trög strukturomvandling och ojämn fördelning av handelns vinster oroar.

– Handel lyfter de allra flesta i ekonomin och forskning visar att även låginkomsttagare gynnas av ökad handel. I Sverige har vi inte det problemet, men när USA öppnade upp för handel med Kina föll lönerna och det har hållit i sig i flera decennier. Det är otroligt viktigt att man ser till att alla får ta del av de positiva effekter som handel ger. I USA är det ojämnt fördelat och då minskar tilltron till handel. Handeln är inte självklar, det är aktiva beslut från parterna som gör att Sverige är där vi är idag, sa hon under seminariet.

CUF-ordföranden: Avskaffa alla tullar

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor vid Svenskt Näringsliv, underströk att Sverige vore ett helt annat land utan handel, men att allt fler ifrågasätter värdet av handel och vårt beroende av omvärlden:

– Undersökningar visar att när kunskapen om frihandel sjunker, minskar också stödet till frihandel, vilket märks bland unga.

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor vid Svenskt Näringsliv.

Så, hur ser då framtidens makthavare på frihandelns roll framöver? Avskaffa alla tullar och handelshinder, lyder svaret från Réka Tolnai, förbundsordförande, CUF.

– Hela vår klimatpolitik går ut på att vi måste arbeta tillsammans med marknaden, inte emot den. Vår vision är att införa en global koldioxidskatt för att komma till bukt med miljöeffekterna. Ju mer man pratar om klimatet, desto mer negativa blir unga till frihandel. Där har vi ett stort ansvar i att leverera lösningar. Vi måste få upp tilltron till marknaden även bland unga som är klimatmedvetna idag.

Hon fortsatte:

– Den protektionism som vi ser i världen är oroväckande. Vi vill att handeln i Europa även ska breddas utanför kontinenten eftersom det är ett effektivt sätt att minska fattigdom.

Tolnai fick medhåll av MUF:s förbundsordförande Matilda Ekeblad.

– När vi träffar unga på skolor och universitet hör vi ofta att handel är dåligt och många förespråkar planekonomi utan att använda det ordet. Vi tror på att sätta ett pris på koldioxid istället för att sätta upp tullar, eftersom tullar är svåra att ta tillbaka, sa hon under seminariet.

Växande global kritik mot frihandel

Grön Ungdom förhåller sig inte lika odelat positiv till frihandeln. Språkröret David Ling anser att frihandel ofta leder till ökade utsläpp och förespråkar en omställning av ekonomin som inte tär på människa och miljö.

– Politikens roll är att tygla marknaden och styra näringslivet i den riktningen som behövs. Jag är inte motståndare till handel, men det måste göras mycket politiskt för att handeln ska spela den roll vi vill, sa han och presenterade klimattullar som en lösning.

CUF:s ordförande Réka Tolnai. Bild: Malin Hoelstad/SvD/TT

I flera delar av världen märks en växande kritik mot frihandel. Vissa makthavare talar om att ta tillbaka jobb och företag, som såväl Trump och Biden i olika grad har förespråkat, medan andra anser att klimatkrisen inte går att förena med frihandel.

”Titta på hur varorna produceras istället för var”

Henrik Isakson, policyansvarig handelsfrågor vid Svenskt Näringsliv, menar att diskussionen ofta hamnar fel.

– Även många som gillar handel säger att det är dåligt för miljön. Men då fokuserar man bara på en enda aspekt, transporten, som står för några få procent av utsläppen. Titta på hur varorna produceras istället för var, uppmanade han under seminariet.

Här kan du läsa rapporten