KLIMATOMSTÄLLNINGEN

MIT-professorn: Kapitalism kan rädda planeten

MIT-forskaren Andrew McAfee är övertygad om att kapitalism och ny teknik kan rädda planeten. ”Vi behöver inte radikalt förändra vår livsstil. Vi måste bara göra mer av de saker som vi redan gör bra”, säger han till TN.

– Vi har passerat vändpunkten, nu har vi blivit bättre på att kombinera kapitalism med tekniska framsteg för att tillfredsställa våra behov. Vi behöver inte radikalt förändra vår livsstil. Vi måste bara göra mer av de saker som vi redan gör bra, säger Andrew McAfee.

Andrew McAfee, är MIT-forskare och författare till boken Mer från mindre: hur kapitalism och ny teknik kan rädda planeten. Hans budskap, kortfattat, är att kapitalism och tekniska framsteg i kombination med allmän medvetenhet och lyhörda statsförvaltningar är nyckeln för att öka människans välstånd samtidigt som vi kan rädda vår planet. I boken redogör han för de senaste hundra årens positiva utveckling.

Han konstaterar att en smartphone är ett typexempel för att illustrera "Mer från mindre”. Den har ersatt produkter som kameror, cd-spelare och telefonsvarare, menar han.

– Vi har såklart tagit material från jorden för att producera dem. Men om smartphonen aldrig uppfanns – hur mycket mer material skulle vi då ha tagit från jorden?

Vi har nu en enhet som kan uppfylla våra behov av att lyssna på musik, ta bilder, spela in videor, kommunicera med varandra och läsa böcker, konstaterar han.

– Om vi inte hade smarttelefonen, hur många olika enheter skulle vi då behöva för att tillfredsställa alla de behoven? Det är ett mycket tydligt exempel på fenomenet ’mer från mindre’. Och vi kan också se hur det här händer överallt i hela ekonomin.

Det är just så här som marknadsekonomier fungerar. De möter vår efterfrågan för att tillfredsställa våra behov samtidigt som resursförbrukningen minskar, menar han.

– Men låt oss vara tydliga om en sak; utvecklingen beror inte på att företag plötsligt har blivit altruistiska – och att de nu värdesätter att ta hand om planeten mer än de värdesätter att göra vinster. Det är inte så det funkar. Det som händer är väldigt enkelt; Material kostar pengar. Företaget som skapade smarttelefonen är ju tvungna att betala för varje ytterligare molekyl för att producera den. Och alla företag har incitament att minska sina kostnader.

Men att utvecklingen går åt rätt håll betyder inte att det inte finns något att oroa sig för, menar han.

– Det vore galet, det finns mycket att oroa sig för. Men vet vi hur vi ska lösa de återstående utmaningar som vi har. Det är inget mysterium längre. Vi vet hur vi kan minska vårt fotavtryck och vår miljöpåverkan. Vi vet hur vi kan ta bättre hand om vår planet samtidigt som vi ökar vårt välstånd.

Han menar att det finns en rad utmaningar som vi inte kan förlita oss på att näringslivet löser på egen hand.

– Föroreningar är förmodligen det främsta exemplet. Alla företag säger att de vill ta bättre hand om planeten. Men om det är gratis att förorena – då kommer de att fortsätta att förorena. Låt oss inte vara naiva. Därför ser jag att det är statens uppgift att skapa smarta regleringar.

Sverige, USA och andra länder har gjort stora framsteg när det gäller att minska utsläpp, menar han. Det beror på att medborgarna sett utmaningarna med föroreningar och uppmanat sina regeringar att agera. Och att politiken agerat.

– Så nyckeln är en kombination av näringslivet som vill minska kostnaderna och regeringarnas förmåga att tvinga företagen att förorena mindre. Med sådana kombinationer tror jag att vi har allt vi behöver för att lösa de återstående utmaningar som vi har, inklusive den globala uppvärmningen.

Ett bra exempel på hur både Europa och USA minskade luftföroreningar är med de så kallade cap and trade-programmen. Handel med utsläppsrätter är ett ekonomiskt instrument för att minska utsläpp av växthusgaser.

– När regeringen säger till företagen att ’här är den totala gränsen för luftföroreningar, ni kan handla med varandra för rätten att förorena’, låter det fruktansvärt. Men så länge resultatet är att utsläppen minskar bör vi vara glada över att företag kan köpa och sälja rätten att förorena och göra det på det mest kostnadseffektiva sättet.

Att många länder runt om i världen strävar efter en elektrifiering av samhället har skapat en debatt om elsystemens framtid. Att Sverige, och många andra länder, just nu stänger ner kraftverk är fel, menar Andrew McAfee.

– Jag förstår att kärnkraft är skrämmande. Jag tycker att kärnkraft är skrämmande; Jag var liten när Three Mile Island-olyckan inträffade, jag minns Tjernobyl. Det är händelser som lämnar ett stort intryck. Men när man tittar på bevisen och jämför även de högsta dödstalen orsakade av kärnkraften, med antalet människor som dör för tidigt på grund av föroreningar från förbränning av fossila bränslen, så är det lätt att se vilket beslut man bör fatta.

Han menar att elsystem behöver planerbar produktion för att stötta upp när det är mörkt eller när vinden inte blåser.

– I dag har vi bara en energikälla i världen som är mycket potent, skalbar och inte intermittent. Det är kärnkraft. Den är också mycket intensiv, så du kan enkelt driva tunga industrier med den. Det är svårt att göra med vind- och solkraft.

Så när vi har en energikälla med alla dessa positiva egenskaper så borde vi använda den, konstaterar han.

– Även med olyckorna i Tjernobyl, Fukushima och Three Mile Island i åtanke är kärnkraften en av de säkraste kraftkällorna vi har. Och från det arbete som jag har studerat så kommer vi inte leva i en 100 procent vind- och soldriven värld någon gång snart. Det är väldigt orealistiskt. Min slutsats är att kärnkraft bör vara med i den elektriska mixen.

Kärnkraft kritiseras ofta för att vara dyr.

– Men jag tror att det beror på att vi har satt hinder som har gjort det dyrt och att kärnkraft blir dyrare med tiden. Det beror inte på att fysiken har förändrats eller något liknande. Det beror på att många länder har beslutat att de inte gillar kärnkraft, så de gör det svårare och dyrare. Ansvaret ligger på våra folkvalda och på oss att följa bevisen och inte följa våra intuitioner. Jag anser att vi tänker fel när det gäller kärnkraften.

Svensk miljöpolitik har under en tid kritiserats för att bland annat beskatta plastpåsar och kläder.

– I allmänhet anser jag att en mycket bra princip att följa är; beskatta de saker du vill se mindre av och subventionera de saker du vill se mer av. Vad ska vi beskatta? Vi borde beskatta föroreningar och trängsel. Alltså saker som är dåliga. Är en plastpåse dålig? Jag tycker inte det. Det är ett extremt billigt sätt att skydda mat. Mitt mest grundläggande budskap är återigen: Gör de förändringar som kommer att få störst effekt.

Han menar också att den rika delen av världen inte bidrar till problemet med plastavfall i haven.

– Bland annat har Sverige och USA väldigt strikta lagar för plastavfall. Det är låginkomstländer som främst genererar plastavfallet som hamnar i världshaven, just för att de helt enkelt inte har institutionerna för att hantera avfall. Så, kommer ett plastpåseförbud eller skatt i Sverige att göra någon nytta för att rädda världshaven från plastavfall? Svaret är; Inte så mycket.

Under nästan hela mänsklighetens historia har vi vår förmåga att ta av jordens resurser varit kopplad till vår framgång. Och när vi blev rikare och fler människor så tog vi också mer av jordens resurser – men inte nu längre. I bland annat USA används nu generellt sett färre naturresurser än tidigare – trots att befolkningen och ekonomin växer, berättar han.

– Nu har vi lärt oss hur vi kan få ut mer från mindre. Det är inte ett mysterium längre. Min poäng är mycket enkel; Vi måste titta på bevisen och göra de saker som är mest effektiva i motsats till de som får oss att må bäst eller som ligger i linje med vår intuition.

För att rädda planeten är lösningen inte att sluta konsumera eller resa, säger han.

– Vi har bett folk att göra det i ungefär 50 år. Hur bra har det fungerat? Inte alls. Att be människor att frivilligt vända ryggen åt en högre levnadsstandard och en högre levnadsstandard för sina barn – det fungerar inte, vi har massor av bevis på det.

– Det är som att säga att låginkomstländer kan öka sitt välstånd, men rika svenskar och amerikaner måste sluta. Vill man skapa en världsregering som får avgöra vem som får öka sitt välstånd? Vill vi styra människors liv på det sättet? Jag tror inte att det skulle vara politiskt populärt, jag tror inte att det kommer att fungera, och framförallt: Jag tror inte att det är nödvändigt.

I spåren av coronakrisen kommer den globala ekonomin sannolikt att gå in i en lågkonjunktur, vilket i sin tur kan leda till att vi har sett den högsta nivån av koldioxidutsläpp i mänsklighetens historia.

– Lågkonjunkturer är mycket bra på att få företag att fokusera på sina kostnader, så en konsekvens av pandemin kan vara att många processer som redan är i gång kommer att påskyndas. Det finns en stor chans att 2019 kan bli toppåret för koldioxidutsläppen.