BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Brottsvågen: ”Det blir värre innan det blir bättre”

Brottsligheten är en viktig fråga på den politiska agendan. Företagare vittnar om hur de drabbas av gängvåldet. Kommunkoll skärskådar brottsligheten mot näringslivet och vad som behöver göras för att stoppa den i ett antal artiklar.

Skadegörelse, inbrott och stölder, hot, utpressning, misshandel. Gängkriminaliteten är en brännande fråga som gäckar näringslivet. Sex av tio företag har varit utsatta för brott de senaste två åren, slås fast i en rapport från Svenskt Näringsliv.

Alla brott är inte heller lika iögonfallande som misshandel, sönderslagna fönster och regelrätta rån i butiker och restauranger. Till vardagen hör också bluffakturor och it-brott som virus och dataintrång.

Företagarnas plågsamma erfarenheter leder till att investeringar läggs på is eller avblåses på grund av utvecklingen. En del går så långt att de överväger att lägga ner verksamhet på grund av brottsvågen.

I takt med att brottsanmälningar försvinner i en nedlagd utredning, eller avskrivs direkt, sprider sig hopplösheten och misstron mot polisens låga uppklarningsprocent.

Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert på Svenskt Näringsliv, tar inte ordet ödesstund i sin mun, men konstaterar att situationen är allvarlig för näringslivet.

– Utvecklingen är bekymmersam, då trygghetsfrågorna är viktiga för företagen liksom för allmänheten.

Brotten kryper närmare

Han noterar att våldet kommer närmare och närmare inpå oss, är grövre, råare. Tidigare var det en artikel i tidningen eller en siffra i statistiken, idag drabbas någon i vänkretsen eller företaget man jobbar för.

– Brotten kryper närmare. Slående är också att de kriminella opererar överallt i landet, säger Lallerstedt.

I skuggan av den senaste tidens skjutningar och sprängningar, är mängdbrotten mot företagen ett allvarligt och utbrett problem. Vardagsbrotten mot företagen kostar mer än något annat i samhället. Rent konkret handlar det om över 40 miljarder kronor per år i direkta kostnader, och potentiellt över 100 miljarder totalt om indirekta kostnader inkluderas.

Det finns för lite kunskap och data om hur näringslivet drabbas. Risken är att mängdbrotten inte prioriteras under det pressade läge som råder, befarar Lallerstedt

– Det är svårt att få polisen att ta dessa brott på allvar eftersom det saknas statistik som visar hur företagen drabbas och hur höga kostnaderna är.

Det dystra läget kräver bland annat att antalet tomma platser på polisutbildningen minskar, att ny lagstiftning för att bekämpa gängkriminalitet kommer på plats. Men det tar tid att genomföra politiska förslag och att utbilda poliser. På kort sikt handlar det om att bromsa den accelererande utvecklingen, klargör Karl Lallerstedt.

– Det mesta talar för att det blir värre innan det blir bättre, men jag hoppas att jag har fel.

Misslyckad integrationspolitik

En förklaring till utvecklingen är årtionden av misslyckad integrationspolitik. Hundratusentals människor hamnar i utanförskap med sociala problem i släptåg. Karl Lallerstedt ser ett samband mellan framför allt unga män med låg utbildning, utan jobb, och hög brottsbenägenhet.

– Brotten är ett symptom på breda samhällsproblem som utanförskap och integration. Här försöker Svenskt Näringsliv lyfta faktorer som bättre fungerande arbetsmarknad, bättre utbildningssystem för att få personer i arbete.

Kriminaliteten är en utmaning för kommunerna. Denna sommar föreslog en statlig utredning att kommuner ska få ett lagstadgat brottsförebyggande ansvar, något som är frivilligt idag. Förslaget inkluderar en skyldighet för kommunen att sammanställa en lägesbild och ta fram en åtgärdsplan. Den nya lagen föreslås träda i kraft första januari 2023.

– Det är bra att kommunen får ett tydligt ansvar att analysera hur kommunen drabbas av brott och att ta fram en åtgärdsplan. Det offentliga har till uppgift att säkerställa tryggheten. Det viktiga för näringslivet är att kommunen fångar upp hur just de lokala företagen drabbas av brottslighet, och att åtgärderna ökar tryggheten även för näringsidkarna, säger Karl Lallerstedt.

Särskilt viktigt är det att utsatta branscher som jord- och skogsbruk, handel och transporter får hjälp av kommunerna.

Att de gröna näringarna och transportsektorn oftare utsätts för brott beror på att det finns värdefullt gods att omvandla till pengar med relativt låg risk. Även handeln är utsatt för stölder och rån men här är förmodligen inslagen av hot och hotfulla beteenden mer omfattande, menar Björn Lindgren, avdelningschef för lokalt företagsklimat, Svenskt Näringsliv.

Kommunerna kan inte enbart förlita sig på polisen

Han betonar att bekymren ställer krav på kommunerna att etablera en bättre dialog med företagarna, öka förståelsen för näringslivets utsatta läge. Men också att kommunerna inte är passiva och förlitar sig på polisen, regionen eller andra myndigheter.

– Kommunen har lokalkännedom som gör dem väl lämpade att ta egna initiativ och jobba med frågan förebyggande och proaktivt. Brott och otrygghet drabbar främst människor men det får också omfattande konsekvenser för näringsliv och företag.

Han vill se att kommunerna i högre grad involverar företagen i sin kunskapsinhämtning genom att genomföra enkätundersökningar och dialogmöten med företagare, där näringslivet beskriver vilken typ av brottslighet de utsätts för och hur de påverkas.

– Det är dags för många kommuner att ta ägarskap över utvecklingen i denna fråga, säger Björn Lindgren.

Svenskt Näringsliv stakar i huvudsak ut tre grundpelare för kommunens arbete för minskad brottlighet och ökad trygghet för näringslivet:

1 Kommunen bör ta ansvar för att det finns underlag och analys om hur företagen drabbas av brott och otrygghet. Utse en ansvarig i kommunen för detta arbete.

2 Kommunen bör regelbundet genomföra särskilda företagardialoger om brottslighet och otrygghet. Deltagande företag kan ibland baseras på bransch, ibland var de geografiskt är verksamma. Kunskap måste bygga på information från de som drabbas.

3 Kommunen bör ta fram en handlingsplan för det förebyggande arbetet, där näringslivsaspekten är en integrerad del. Företagen behöver inkluderas i framtagandet av handlingsplanen men de är också en del av lösningen.