ELKRISEN

Så ska Sverige klara nästa elkris – räkna med kapplöpning

Bild: TT, Mostphotos

Experterna är eniga. Det är bara en tidsfråga innan elbristen går ut över miljardinvesteringar, företagsetableringar och klimatomställningen. Just nu sker en kapplöpning för att få fram ny elproduktion, där Sverige riskerar att hamna på efterkälken.

Elkrisen har slagit till på riktigt. Systemet är i obalans och i söder finns ett underskott på el och ett överskott i norr, vilket har fått experter att larma om att elproduktionen i södra Sverige behöver öka. Frågan blir än mer aktuell när satsningar som batterifabriken Northvolt, H2 Green Steels fabrik i Boden, gruvjätten LKAB och stålkoncernen SSAB alla görs i norra Norrland. Inom några år kommer de fyra bolagen förbruka lika mycket som hälften av dagens elproduktion i Sverige.

– Om elen konsumeras i norr, kommer vi att se ett ökat effektunderskott i södra Sverige. Vi behöver öka elproduktionen i södra Sverige och ska vi ha en viss mängd planerbar kraft finns det inte så många sätt att göra det på. Kärnkraftsalternativet måste leva vidare, säger Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och elnätsteknik på Energiföretagen.

Elbehoven kommer bara att öka

Och mycket tyder på att elbehovet bara kommer att öka. Bland annat visar beräkningar från Svenskt Näringsliv att elbehovet ökar med minst 60 procent till år 2045, vilket motsvarar den sammanlagda elproduktionen i Lettland och Finland. Denna bedömning inkluderar dock inte de senaste stora satsningarna på fossilfritt stål i Norrland.

– Ibland i debatten får man känslan av att livet tar slut runt 2040 och att vi inte kommer att behöva mer el då. Men det är helt verklighetsfrånvänt. Allt pekar på att vi behöver mer el framöver när fler samhällssektorer ställer om och samhället fortsätter att utvecklas, säger Carl Berglöf.

Även WSP konstaterar i en ny rapport att elanvändningen kommer att passera 200 TWh innan 2045.

– Egentligen handlar det nu bara om hur mycket över den gränsen man hamnar, säger Anna Nordling, energiexpert på WSP.

Effekt- och kapacitetsbrist i flera delar av landet kommer snart att sprida sig till fler platser, menar Anna Nordling och flaggar för att det är en tidsfråga innan kommuner tvingas välja mellan företagsetableringar och exempelvis ett nytt sjukhus.

Ny teknik bubblar under ytan

Efter larmen om elkris har debatten om kärnkraften återigen blivit aktuell. Kärnkraften har en fundamental roll i det svenska energisystemet, menar Janne Wallenius, KTH-professor i reaktorfysik.

– Vi kan inte stänga ned mer kärnkraft nu. De sex reaktorer som vi har i Sverige idag måste fortsätta gå.

Janne Wallenius driver också bolaget Blykalla som i framtiden vill serieproducera små, modulära reaktorer (SMR). Blykalla, KTH och Uniper Sverige har skickat in en ansökan till Energimyndigheten för att finansiera en icke-nukleär prototyp för att utveckla framtidens reaktorteknologi. Det handlar om teknik där små reaktorer används och prototypen ska testa en ny teknik där smält bly kyler ned kärnbränslet istället för vatten. Dagens sex reaktorer skulle kunna ersättas av runt 150 blykylda reaktorer. Men även om finansieringen från Energimyndigheten beviljas behöver miljöbalken ändras för att SMR ska kunna bli verklighet, menar Janne Wallenius.

– Enligt lagen i dag får Sverige som mest ha tio reaktorer och de får bara placeras på de ställen där det redan finns reaktorer; Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Vår grundidé är att vi ska kunna bygga flera små modulära reaktorer som kan serietillverkas. Framåt mitten på 30-talet så kan vi förhoppningsvis ha SMR på flera håll i landet. Tanken att de först byggs på existerande kärnkraftverk, men sedan till exempel i anslutning till industrier på redan bevakade områden.

Han menar att 80- och 90-talets syn på kärnkraft har haft en negativ påverkan på den svenska forskningen inom kärnkraft och därmed även konkurrenskraften.

– Det har tagit lång tid för att vi i Sverige ska kunna återgå till att vara längst fram i forskningen, men nu skulle jag ändå säga att vi är i framkant.

1986, efter Tjernobylolyckan, infördes ”Tankeförbudet”. Lagen innebar att det blev förbjudet att uppföra nya kärnreaktorer i Sverige och även olagligt att förbereda uppförande. Lagen försvann 2006 men har haft stor påverkan på den svenska forskningen kring ny kärnkraftsteknik.

– Vi hamnade på efterkälken. Och även om forskningen som görs håller hög kvalitet har den varit alldeles för personberoende och det finns i princip ingen större sammanhållen forskning som löper över längre tid, säger Carl Berglöf.

Den myndighetsstyrda forskning som har gjorts inom kärnkraftsområdet i Sverige genom åren har främst riktat in sig på strålskydd och kärnkraftssäkerhet.

– Den typen av forskning är intressant, men den hjälper föga för att nå klimatmålen. Det finns fortfarande ett stort behov av att utreda kärnkraftens roll i energisystemet och för klimatomställningen och den forskningen har länge varit ett mörkt hål i Sverige. Här behöver Energimyndigheten träda in med ett bredare perspektiv, säger Carl Berglöf.

Kapplöpning mot nya lösningar

Under 90-talet tappade Sverige enormt mycket kompetens, konstaterar Janne Wallenius.

– Det fanns bland annat inga studenter som ville studera kärnkraft och läget var ganska hopplöst. Under flera år fanns det inga forskningsanslag att söka och på KTH fanns inte en enda doktorand som forskade på utveckling av ny kärnkraft. Det har varit en tydlig spegling av tankeförbudet, säger Janne Wallenius.

Utifrån de beslut som ligger på bordet i dag tyder det mesta enligt Anna Nordling på att kärnkraften behöver ersättas av andra energikällor och att det framför allt är inom vindkraften som den stora ökningen behöver ske. Hon ser dock stora utmaningar, inte minst när det gäller långsamma tillståndsprocesser och väderberoendet. Det kommer därför att krävas nya lösningar för lagring av el, inte minst kring batterier och vätgas. Men detta är inget som man bara kan beställa, markerar hon.

– Det långsiktiga ansvaret för elsystemet måste bli tydligare, samarbeten måste förbättras på flera plan. Marknadsmodellen som vi har idag räcker inte för att få fram ny produktion som löser framtidens elproblem, säger Anna Nordling.

Janne Wallenius konstaterar att SMR är ett ”väldigt hett utvecklingsområde” just nu. I USA har Bill Gates TerraPower fått anslag och kan nu bygga demonstrationsreaktorer och i Storbritannien kommer Rolls Royce bygga en vattenkyld SMR inom tio år.

– Det finns idag ett 20-tal mycket seriösa konkurrenter till Blykalla globalt. Bland annat i USA finns företaget Nuscale som i höstas fick klart med licensiering för sin SMR-design och i Ryssland finns en flytande kärnkraftsanläggning på 70 MW som är en av de första SMR att sättas i drift, säger han.