DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN

Juristen: Så skrämmer Skatteverket bort entreprenörer – ”Avstår från att investera här”

Skatteverket sätter alltför ofta det fiskala intresset framför rättssäkerheten och att överklaga kan kosta enorma belopp, enligt Fredrik Berndt på skatterådgivningsbyrån Svalner Atlas. ”Myndigheten tänjer på gränserna med lagstiftningen”, säger han till TN.

Efter en lång process med många turer stod det nyligen klart att kammarrätten går på förvaltningsrättens linje och fastställer att entreprenören och dollarmiljardären Roger Samuelsson har varit skatteskyldig i Sverige under fem år – trots att han flyttade från Sverige 1989.

– Det är såklart en besvikelse för vår klient, säger Roger Samuelssons juridiska ombud Fredrik Berndt, partner och ansvarig för skatteprocesser på skatterådgivningsbyrån Svalner Atlas.

Han menar att de inte delar kammarrättens bedömning i sakfrågan.

– Vår bedömning är att Roger Samuelsson inte ska vara skattskyldig i Sverige för att han har varit utflyttad från Sverige så länge. Han flyttade ut 1989 och har en väldigt stark anknytning till Taiwan där han har byggt upp en global verksamhet.

– Och då tycker inte vi att han har tillräcklig anknytning till Sverige för att anses vara skatteskyldig.

Dessutom, menar Fredrik Berndt att processen kantats av en rad problem.

– Den här domen gäller ett skattebeslut som fattades 2019 för beskattningsåren 2013–2017 och vi tycker inte att det är rimligt att en skatteprocess ska pågå så länge.

Att processen tagit så lång tid beror bland annat på att Skatteverket inte var klara med sin utredning när de fattade sitt beslut.

– Det tycker vi är ett stort problem. Och den bilden delar kammarrätten delvis för att man sätter ner skattetillägget med anledning av det. Det är inte bara så att det har tagit väldigt lång tid hos Skatteverket utan de kom också in med väldigt mycket utredningsmaterial till förvaltningsrätten. Det ledde till att förvaltningsrätten i sin tur tog väldigt lång tid på sig att komma med en dom.

Att kammarrättens samlade bedömning blev att Roger Samuelsson ska anses vara skattskyldig i Sverige belyser ett stort problem med lagstiftningen, menar han.

– I själva processen så skapar det problemet att Roger Samuelsson har förhållit sig till ett beslut och en dom från förvaltningsrätten innefattande de omständigheter som har ansetts vara avgörande tidigare, och har till stor del fått rätt i hur dessa omständigheter ska bedömas.

– Men han blir i slutändan dömd utifrån andra omständigheter än de som låg till grund för beslutet.

”Skapar ett omvänt incitament att investera i Sverige”.

Nu kommer domen överklagas och en ansökan om prövningstillstånd i högsta förvaltningsdomstolen skickas in. Fredrik Berndt beskriver det som ett principiellt viktigt mål som borde prövas av den högsta instansen. Om inte det blir ett prövningstillstånd kan det få stora negativa konsekvenser.

– Om vi inte får prövningstillstånd så bibehålls en stor rättsosäkerhet i den här typen av mål som gäller utlandssvenskar med viss anknytning till Sverige. Det kommer fortsatt vara osäkert vilken anknytning man egentligen kan ha till Sverige och att det problemet kvarstår även en lång tid efter att man har flyttat från Sverige.

– Men kanske framför allt så handlar det om att det skapar ett omvänt incitament att investera i Sverige. Det kan leda till att entreprenörer som idag finns i utlandet men som har någon anknytning till Sverige avstår från att investera här då de är oroliga för att bli obegränsat skattskyldiga.

Han menar att Roger Samuelsson driver processen inte bara för sin egen skull, utan för att det inte är bra för Sverige att Skatteverkets agerande kan leda till att entreprenörer avstår att investera i Sverige.

– Därför förespråkar han bland annat att det borde finnas en tidsbegränsning för hur länge man kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige. En sådan ordning finns i de andra nordiska länderna.

Det är inte offentligt hur mycket som Roger Samuelssons process mot Skatteverket kostat.

– Det man kan säga är att det har lagts mycket omfattande resurser på att bedriva arbetet med att bemöta en så här omfattande utredning som ligger så här långt tillbaka i tiden och som dessutom gäller internationella förhållanden. Det handlar om långt större resurser än de flesta har som kan hamna i den här situationen.

– Men det ska inte rimligen krävas att man har resurser på Roger Samuelssons nivå för att kunna driva en sådan här process.

”Bevisvärderingen sker inte på ett rättssäkert sätt”.

Den som överklagar ett myndighetsbeslut har inte rätt till ombud eller rättegångskostnader, vilket ofta brukar kritiseras från skattejurister. Fredrik Berndt menar att det är ett rättssäkerhetsproblem.

– Även om det finns viss rätt till ersättning, har man endast rätt till så kallad skälig ersättning och det får man bara rätt till om man får rätt i målet. Och den ersättningen som då beviljas är ofta väldigt långt ifrån den faktiska kostnaden.

– När man kliver in i en skatteprocess så måste man veta att man kommer att behöva bära en stor del av sina egna kostnader. Och det försvårar för personer som vill driva mål mot Skatteverket. Sen finns det också statistik som visar att om man har ombud så ökar chanserna att få bifall för ett överklagande.

Det finns en stor kritik mot Skatteverket och förvaltningsdomstolarna bland landets skattejurister, vilket TN skrivit om flera gånger tidigare. Över 60 procent av de advokater som arbetar med skattemål anser att processen fungerar dåligt vid förvaltningsdomstolarna. Detta enligt en undersökning som Stiftelsen Rättvis skatteprocess har gjort tillsammans med Advokatsamfundet. 2018 gjordes samma undersökning med i princip samma resultat. Resultaten går att jämföra med advokater som processar i andra mål, där är motsvarande andel 15 procent.

– Jag tror att grundproblemet är att förvaltningsdomstolarna fäster för stor tilltro till Skatteverkets bedömningar och att man uppfattar att bevisvärderingen inte sker på ett rättssäkert sätt.

– Jag tror generellt att för att åstadkomma rättssäkerhet så behöver man titta på alla delar av rättskedjan, det behövs tydlig lagstiftning, en myndighet som förhåller sig rättssäkert till lagstiftningen och det behövs domstolar som sätter tydliga gränser.

”Det rättsliga stödet har i många fall varit tveksamt”.

Under förra året skrev Fredrik Berndt en debattartikel i Dagens Industri om ett område där det har varit väldigt stora rättssäkerhetsproblem där man har fattat beslut som hjälpt personer inom riskkapitalsektorn.

– Till slut kom man fram till att den enda lösningen på det problemet skulle vara att komma med en ny lagstiftning. Men sen så kom det en dom i juni förra året och då förstod vi att man fäste stor tilltro till den domen och att den skulle leda till en mer rättssäker rättstillämpning från Skatteverket.

I grunden handlar det om hur den enskilde ska beskattas. I domen från Högsta förvaltningsdomstolen konstaterades att den del av vinstdelningen som tillfaller fondernas grundare vid lyckade investeringar ska klassas som avkastning. Men Skatteverket hade inställningen att det i stället skulle ses som ersättning och därmed tjänstebeskattas.

– Och då kände jag en stor oro att Skatteverket inte skulle följa den där domen och upprätthålla en rättssäkerhet eftersom man inte har gjort det historiskt och att personer som berörs av de här problemen inte kommer att få en rättssäker prövning.

Han beskriver att det rättsliga stödet för Skatteverkets beslut i många fall har varit tveksamt.

– Det finns ingen specifik lagstiftning som gäller i riskkapitalbranschen och Skatteverket har haft en bristande förståelse för hur de här fonderna fungerar.

– Men man har ändå gått fram med sina beslut som är baserade på en förutfattad mening om att utländska fondstrukturer är utformade för att skapa svenska skattefördelar. Men det stämmer inte. Man har haft en felaktig förutfattad mening som man har agerat efter.

”Skatteverket sätter det fiskala intresset framför rättssäkerheten”.

Dessutom, menar han att Skatteverket har ändrat sin ståndpunkt flera gånger i processerna.

– Men det här är ju ett generellt problem att Skatteverket gärna tänjer på gränserna med den lagstiftningen som finns. Och det har man gjort även i det här fallet. Och det har man även gjort när det gäller Roger Samuelsson.

Han menar att det går att dra paralleller mellan Skatteverkets riskkapitalprocesser och processen mot Roger Samuelsson.

– Skatteverket brukar hänvisa till att de har ett uppdrag att bidra till finansieringen av offentlig sektor och att det är deras främsta uppdrag.

– Så de sätter det fiskala intresset framför rättssäkerheten. Det är det främsta skälet till att Skatteverket genomgående nedvärderar rättssäkerhet i sin rättstillämpning.

För att mota utvecklingen borde regeringen se över det regleringsbrev som bland annat styr hur Skatteverket ska prioritera och vilka övergripande mål som myndigheten bör ha, menar han.

– En myndighet behöver förhålla sig till det uppdrag som de får. I det här fallet så uppfattar Skatteverket att det ligger i deras uppdrag att leda rättsutvecklingen och att iaktta det fiskala intresset.

– Så det kan behövas ett förtydligande från deras uppdragsgivare att de ska agera för att tillämpa lagstiftning på ett rättssäkert sätt.

Dessutom finns det stor förbättringspotential både hos Skatteverket och förvaltningsdomstolarna.

– En del av lösningen för att få Skatteverket att förhålla sig till lagstiftning och rättssäkerheten finns i förvaltningsdomstolarna.

– Skatteverket förhåller sig till de domar som kommer från förvaltningsdomstolarna. Och om förvaltningsdomstolarna skulle bli bättre på att sätta gränser för Skatteverket så skulle vi med tiden få ett Skatteverk som agerar mer rättssäkert.

Men att arbetet vid förvaltningsdomstolarna ska bli mer effektivt kan vara en resursfråga.

– Det kan behövas att man får tillräckligt med resurser i förvaltningsdomstolarna. Då skulle man ha tid att ordentligt granska och sätta sig in i alla mål och bygga upp en kompetens som gör att man har större möjlighet att ifrågasätta Skatteverket. Sedan kan man också efterfråga att förvaltningsdomstolarna ska bli specialiserade, det tror jag är nödvändigt.