REGELKRÅNGLET

Rapport: Bara fyra av tio regelutredningar håller måttet

Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm. Bild: Adam Ihse/TT

Företagens perspektiv beaktas inte tillräckligt när nya regler ska tillämpas – och bara fyra av tio konsekvensutredningar håller måttet, visar Regelrådets årsrapport.

Regelrådet, som är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket, har granskat de utredningar som tas fram när nya regler tas fram som påverkar företag. I sin årsrapport för 2025 är budskapet tydligt: endast 41 procent uppfyllde kraven.

– Företagens perspektiv fångas inte tillräckligt tidigt eller grundligt. Det leder till regler som får oönskade och onödigt kostsamma effekter, säger ordförande Anna-Lena Bohm, Regelrådets ordförande, i ett pressmeddelande.

Detta leder till att beslutet riskerar att tas som får oönskade eller onödigt kostsamma effekter för Sveriges företag, betonar hon.

Regelrådet vill ha möjligheten att skicka tillbaka bristfälliga utredningar för komplettering. I dag kan de bara konstatera att en utredning är undermålig – inte kräva att den förbättras.

– Bra konsekvensutredningar är inte en administrativ formalitet. De är en investering i genomförbara regler, minskad administration och ett starkt svenskt näringsliv. Gör man analysen ordentligt från början vinner alla på det. Förutsägbarhet och långsiktighet är viktigt för företagen, säger Anna-Lena Bohm.

Tillväxtverket: Stärkt analysarbete och bättre beslutsunderlag för regler som påverkar företag